Genomförande av Nordmakedoniens handlingsplan för värme och hälsa

Republiken Nordmakedonien är ett litet (25.713km²) landlocked land som ligger i mitten av Balkanhalvön i södra Europa. Trots sitt relativt lilla område har landet ett varierat klimat, med åtta klimatregioner. Under de senaste 25 åren har förändringar i det globala klimatet observerats. Analys av den fleråriga variationen av medeltemperaturen visar att på 1950-talet uppmättes relativt högre lufttemperaturer i alla meteorologiska stationer på hela Nordmakedoniens territorium. Efter denna period var det en relativt sett kallare 20-årsperiod (1971–1993), medan den årliga medeltemperaturen under de följande åren konstant var högre än det fleråriga genomsnittet (USAID,2018).

Såsom rapporterades i det tredje nationella meddelandet om klimatförändringar (2014) varierar skillnaderna i den genomsnittliga årliga lufttemperaturen för perioden 1981–2010 jämfört med den berörda referensperioden (1961–1990) från 0,2 °C till 0,5 °C (beroende på plats). Enligt klimatscenarierna (baserat på IPCC:s särskilda rapport om utsläppsscenarier) är de förväntade ökningarna av genomsnittstemperaturen för mitten av århundradet (med avseende på referensperioden 1986–2005) 1oC, 2oC och 2,5oC för ett lågt, medelhögt respektive högt scenario. För den närmaste framtiden (perioden 2016–2035) beaktas i alla tre utsläppsscenarierna en ökning av genomsnittstemperaturen med cirka 1 °C jämfört med temperaturen under referensperioden (1986–2005).

HHAP syftar till att minska nuvarande och framtida sjuklighet och dödlighet i samband med extrema temperaturer och värmeböljor. Planen och det tillhörande varningssystemet är särskilt inriktade på de mest utsatta befolkningsgrupperna: äldre, spädbarn och barn upp till fem år, kroniskt sjuka personer, personer som är överviktiga, utomhusarbetare och personer vars socioekonomiska status gör dem mer sårbara för klimatförändringarnas effekter (t.ex. hemlösa). Hälso- och sjukvårdssystemet i landet har en viktig roll när det gäller att utveckla och genomföra åtgärder för anpassning, förebyggande och insatser för att hantera hälsoriskerna i samband med klimatförändringarna, genom att

• Stärka den befintliga folkhälsokapaciteten för tidig upptäckt och lämpliga insatser.
• Att förutse konsekvenserna av nya sjukdomar som kan ha samband med klimatförändringarna.
• Öka medvetenheten bland befolkningen om de möjliga kopplingarna mellan klimatförändringar och hälsa.

Handlingsplanen för värmehälsa slutfördes 2011 och antogs av Makedoniens regering 2012. Som en del av planens genomförande infördes ett varningssystem för värmehälsa. Systemet är fortfarande aktivt och fungerar under perioden 1 maj–30 september. Dess verksamhet omfattar följande organ:

• ett myndighetsövergripande organ (bestående av hälsoministeriet, folkhälsoinstitutet, institutet för arbetsmedicin och andra nationella berörda parter) som samordnar värmeböljevarningen och ansvarar för aktiveringen av de relaterade faserna grönt (övervakning), gult (varning/beredskap), orange (värmebölja) och rött (nödläge). Den samordnar också med lokala intressenter om åtgärder som ska genomföras.
• ett meteorologiskt organ som informerar hälsoministeriet om ett bevis på varningsnivåer och operativt meddelar värmeböljevarningen på 24–48 timmar, och
• ett folkhälsoorgan som utvärderar effekterna av värmeböljor med hjälp av definierade indikatorer i enlighet med den nationella värmeböljeplanen (SCORCH,2020).

Varningssystemet är en del av den bredare strategi som utformats av HHAP och omfattar följande:

• Rekommendationer för att minska exponeringen för värme inom hälso- och sjukvårdsinstitutioner och sociala institutioner (och särskilda skyddsplaner för de mest utsatta befolkningsgrupperna).
• En kommunikationsstrategi som informerar medborgare och personer som är involverade i hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn om skyddsåtgärder som ska vidtas under värmeböljor. I strategin hänvisas särskilt till ovannämnda rekommendationer.
• Långsiktig planering för hälso- och sjukvårdssystemens beredskap, inbegripet planering och utbildning av personal, kontinuerlig förbättring av hälsoskyddet och skapande av nya grönområden,
• Övervakning och utvärdering av planen: En nyligen genomförd undersökning (2020) utarbetades tillsammans med Université Catholique de Louvain (Belgien).
• En applikation för Android-mobiltelefoner för att ge värme- och hälsovarningar i tid och relaterade rekommendationer till användarna.

Hälsoministeriet är den institution som har det övergripande ansvaret för att genomföra handlingsplanen för värmehälsa. Inom hälsoministeriet har kommissionen för övervakning av konsekvenser för värme och hälsa varit verksam sedan juli 2007, medan kommissionen för klimatförändringar och hälsa inrättades i juni 2009. Båda utskotten deltog i utarbetandet av handlingsplanen och de samarbetar i genomförandet, övervakningen och utvärderingen av planen. Kommissionen för klimatförändringar och hälsa fungerar som samordnande organ och ansvarar för andra institutioners deltagande i genomförandet av den verksamhet som beskrivs i planen. Kommissionen för övervakning av konsekvenserna för värme och hälsa övervakar det praktiska genomförandet av verksamheten, särskilt de som rör tillhandahållande av aktuell information till medborgare och hälso- och sjukvårdspersonal. Det rekommenderas att personer från andra relevanta institutioner vid behov deltar i denna kommission och i genomförandet av planen. I detta avseende omfattar relevanta institutioner och andra aktörer följande: Folkhälsoinstitutet och folkhälsocentrumen, företagshälsoinstitutet, krishanteringscentrumet, hydrometeorologiska institutet, direktoratet för skydd och räddning, avdelningarna för förbättring av levnadsmiljön inom kommunerna, kommunikationsministeriet, ministeriet för arbete och socialpolitik, ministeriet för utbildning och vetenskap, makedonska Röda korset, medierna och slutligen de icke-statliga sektorerna.

Under den nuvarande genomförandefasen har denna samarbetsstrategi visat sig fungera effektivt. För att till exempel stärka beredskapen för krissituationer och klimatförändringsrelaterade nödsituationer ägde den senaste simuleringsövningen rum den 21^november 2018 i Kumanovo. De viktigaste berörda institutionerna var hälsoministeriet, Strumica General Hospital (ett viktigt regionalt sjukhuscentrum), akutsjukvården, krishanteringscentrumet, Röda korset, brandräddningsenheter, inrikesministeriet, försvarsministeriet och Världshälsoorganisationen. Före simuleringsövningen hölls vissa förberedande möten för att fastställa parametrarna för övningen, såsom förväntade dödsoffer, utlösande indikatorer för aktivering av beredskapsplanen, triage och patienttrafikflöde samt sjukhus- och akutsjukvårdspersonalens ansvar. Simuleringen gjorde det möjligt för myndigheterna att testa den allmänna beredskapen.

Lärdomar som dragits under pilotfasen av handlingsplanen (2009–2011) visade följande:

• Information om klimatförändringarnas effekter på hälsan måste översättas från det vetenskapliga forskningsområdet till språk- och tidsskalor som är relevanta för beslutsfattare.
• Tillgången till nationella uppgifter om klimatförändringar och därmed sammanhängande effekter är mycket viktig, liksom förståelsen av stora brister i den mänskliga kapaciteten.
• Alla berörda parter måste involveras och deras informationsbehov kan variera.

Enligt Nordmakedoniens HHAP:s erfarenheter skulle det mer allmänt krävas följande för att stärka hälsan när det gäller värmerelaterade effekter:

• Maximera synergierna med befintliga instrument och institutioner.
• Förbereda arbetskraften inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn för att hantera klimatförändringarnas hälsorelaterade konsekvenser och stärka hälso- och sjukvårdstjänsterna för att hantera klimatrelaterade händelser i god tid.
• Främja beaktandet av hälsofrågor och relaterade åtgärder inom andra sektorer.
• Kapacitetsuppbyggnad inom vård- och omsorgssektorn. I detta sammanhang verkställdes lagen om säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens officiella tidning nr 92/07) för att genomföra åtgärder i den nationella värmeböljeplanen för att skydda arbetstagarnas hälsa under en värmebölja.

Nordmakedonien deltog i ett tvåårigt WHO-projekt (2009–2011) kallat ”Protecting health from climate change”. Detta var ett initiativ från sju länder (Albanien, Kazakstan, Kirgizistan, Ryska federationen, Tadzjikistan, Nordmakedonien och Uzbekistan) som finansierades av det internationella klimatinitiativet från det tyska federala ministeriet för miljö, naturskydd och kärnsäkerhet. Det övergripande målet med projektet var att stärka förmågan att förstå och reagera på hälsoriskerna med klimatförändringar samt att utveckla handlingsplanen för värme-hälsa. Inom projektet visade en WHO-studie i landet att det är möjligt att jämföra skadekostnaderna för ökningen av sjukdomsfall och dödsfall som inte avvärjdes med kostnaderna för anpassning. De årliga kostnaderna för värmehälsoanpassningsåtgärder uppskattades till 12 miljoner lokala valutaenheter (LCU) jämfört med hälsoskadekostnaderna (på grund av ökningen av sjukdomsfall och dödsfall) på 170 miljoner LCU per år (WHO, 2013).

Den nationella handlingsplanen för värme och hälsa godkändes av Nordmakedoniens regering 2011. Det är formellt kopplat till strategin för anpassning till klimatförändringarna (2011).

Handlingsplanen för värme och hälsa antogs av regeringen 2011 efter det framgångsrika pilotprojektet med särskilda värmeskyddsåtgärder sommaren 2010. Som en del av planens genomförande har ett värmevarningssystem införts och är fortfarande i drift.

Det finns för närvarande inga planer på att revidera HHAP. Varningssystemet för värmehälsa löper varje år från den 1 maj till den 30 september. Den förväntas fortsätta att fungera och uppdateras.

Mihail Kochubovski
Head of Sector of Environmental Health Institute of Public Health of the Republic of North Macedonia
Str. 50 Divizija No.6 1000
Skopje
Republic of North Macedonia
E-mail: kocubov58@yahoo.com 

Nordmakedoniens handlingsplan för värme och hälsa, Republiken Nordmakedoniens miljöhälsoinstitut och WHO:s regionkontor för Europa