Anpassning till effekterna av värmeböljor i ett förändrat klimat i Botkyrka

Vetenskapen säger tydligt att klimatförändringarna kommer att leda till fler värmeböljor i framtiden. Värmeböljor ökar också dödligheten: Den dagliga dödligheten ökar med cirka 10 % när temperaturen når 27 grader eller mer under tre på varandra följande dagar och ökar med ytterligare 10 % när temperaturen når 30 grader eller mer under tre på varandra följande dagar (Åström D.O. et al., 2011). Särskilt äldre och personer med hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och nedsatt njurfunktion är mycket sårbara för värmeböljor. Läkemedel som förändrar värmereglering, cirkulation och vätskebalans ökar också värmeböljans sårbarhet. Psykiska funktionshinder, inklusive demens, kan få människor att underskatta riskerna med värme. Dessa överväganden gäller även för Botkyrka kommun.

Sommaren 2010 drabbades Skåne län (södra Sverige) och Stockholm (östra Mellansverige) av en kraftig värmebölja, där Botkyrka ligger. I Botkyrka drabbades befolkningen hårt av värmeböljorna 2010, som särskilt drabbade de mest utsatta människorna. Till exempel drabbades ett vårdhem hårdast, eftersom det låg i sydvästläge och inte hade luftkonditionering. Det fanns problem för boende som mådde dåligt på grund av värmen samt för personalen, som hade svårt att hålla sig mentalt och fysiskt koncentrerad under värmeperioden.

I Sverige kommer värmeböljor sannolikt att inträffa oftare i framtiden. Forskare vid Rossby Centre vid SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) har uppskattat att perioder med extremt varma temperaturer som har inträffat vart tjugonde år i genomsnitt under det senaste århundradet, kan inträffa en gång vart tredje till femte år fram till år 2100.

Baserat på förekomsten av tidigare värmeböljor bestämdes det att beredskapen att hantera dessa extrema händelser inte var tillräckligt integrerad i den övergripande planeringen. Botkyrka syftade till att förbättra sin beredskap för värmeböljor, med tanke på både den nuvarande förekomsten av dessa händelser och deras framtida ökning i storlek och intensitet på grund av klimatförändringar.

Botkyrka började arbeta med risk för värmeböljor 2009 genom att delta i forskningsprogrammet Climatools vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Inom detta program höll Botkyrka ett projekt som utvärderade dess sårbarhet för värmeböljor, inklusive kartläggning av mest utsatta områden och grupper. I synnerhet tog projektet fram kartor som visar var termiskt känsliga områden är belägna och tillhandahöll uppgifter om värmekänsligheten hos människor som bor i dessa områden. Kartorna baserades på information som hämtats från befolkningsregistret, läkemedelsregistret, patientregistret och vårdadministrationens användarregister. Resultaten från analysen av dessa register visade att en fjärdedel av befolkningen i Botkyrka kommun hade en hög sårbarhet för värmeböljor. Av de mest känsliga och sårbara individerna fick endast 7 % tillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Personer över 80 år, som tog vissa läkemedel eller hade sjukdomar som ökade deras känslighet för värmebölja, ansågs vara särskilt utsatta för värme. Resultaten av projektet användes för att ta fram en vägledning med råd till kommuner som syftar till att minska dödligheten under värmeböljor.

På grundval av känslighets- och sårbarhetsbedömningen inledde projektet åtgärder som syftade till att genomföra nya åtgärder för att öka stadens medvetenhet och beredskap att bättre hantera värmeböljor i några av de mest utsatta områdena, dvs. äldreboenden, äldreboenden, äldreboenden och förskolor. Även förskolor inkluderades, eftersom höga inomhustemperaturer upptäcktes och lekplatser utan möjlighet till skuggor orsakade problem under värmeböljan 2010.

Ett varningssystem för värmeböljor var redan på plats vid tidpunkten för Climatools-programmet och har förbättrats ytterligare, med stöd av SMHI, baserat på sårbarhetskartläggningen och sårbarhetsbedömningen. Dessutom har det nya varningssystemet för värmeböljor fått en tydlig definition av en värmebölja: en händelse med en medeltemperatur på minst 25 grader Celsius under minst fem dagar. Om en av dessa händelser inträffar, publicerar Botkyrka kommun information på sin webbplats om värmeböljan och de åtgärder som måste aktiveras för att skydda befolkningen. Tack vare systemet för tidig varning ges också information direkt till personalen i de kommunorganisationer som påverkas mest av värmeböljan, såsom äldre, äldreboenden, äldreboenden, skolor och förskolor. Denna information är mycket relevant eftersom personalen har direktkontakt med barn, föräldrar, äldre och funktionshindrade, några av de grupper som är mest utsatta för klimatförändringar.

Informationen riktar sig främst till värmekänsliga personer som inte får någon annan hjälp från samhället. Personer som befinner sig i kommunala vårdstrukturer kan nås direkt, men att nå andra utsatta, mer isolerade personer är en större utmaning, även på grund av begränsningar som följer av personuppgiftslagen. Att skicka riktad information till utsatta personer som identifierats av Climatools-projektet kan bryta mot bestämmelsen i denna lag, på grund av att en del av informationen om värmeböljornas sårbarhet kommer från integritetsskyddade register. Botkyrka kommun arbetar för att minska denna barriär, även med tanke på att informera människor på andra sätt (t.ex. lokaltidning).

Projektdelen av Climatools-programmet gjorde det också möjligt att ta fram checklistor som personalen på äldreboenden, äldreboenden och äldreboenden skulle kunna följa vid värmeböljor. Dessa inkluderar att se till att invånarna dricker mer och tar extra duschar samt att persiennerna dras ner under dagen. Dessutom är det vid behov möjligt att förse de boende med ytterligare personal under värmeböljan. För att säkerställa långsiktig effektivitet i de fastställda förfarandena ingår kontroll av värmeböljans beredskap i de regelbundna inspektionerna av äldre-, ålderdoms- och vårdhem samt förskolor. Om nya bostäder eller förskolor byggs i framtiden behöver utrymmet anpassas för att bättre klara av värmeböljor. Dessutom skulle framtida arbete kunna undersöka var svala platser finns tillgängliga och hur information om dessa platser bäst kan spridas vid värmeböljor.

För att stödja kylinsatserna och därmed öka den termiska inomhuskomforten har Department of Local Supply and Real Estate dessutom stött tillhandahållandet av mer luftkonditionering varje år, förutsatt att det inte ökar energikostnaderna. Botkyrka har till exempel kompenserat för den extra energiförbrukningen genom att installera solceller på taken. Under 2019 installerades komfortkyla på de kommunala fastigheterna där kontor med ansvar för hälso- och sjukvård och stöd finns. Under 2019 har bostadsbolaget Botkyrkabyggen AB, som förvaltar cirka 11 000 lägenheter, installerat ”cool spots” i alla områden där lägenheterna är belägna. De är platser som hålls svala och öppna för invånarna. De är bemannade med personal från Botkyrkabyggen AB och har öppet under särskilda tider.

Gruppen ”Hälso- och sjukvårdsadministration” inrättades inom projektdelen av Climatools-programmet. Den bestod av miljöchef, Climatools programchef, Health & Nursing Manager och Map and Measurement Unit Manager från Botkyrka kommun. Senare involverades även statistik- och fastighetsavdelningarna. Verksamheten för att öka medvetenheten och vikten av beredskap lade grunden för Botkyrka kommuns successiva arbete.

Sommaren 2018 bildades en ledningsgrupp för värmeböljor för att bättre kunna hantera värmeböljor. Ledningsgruppen sammanträder två gånger i veckan från juli till augusti. I gruppen ingår representanter för alla avdelningar i Botkyrka kommun och bostadsbolaget Botkyrkabyggen AB. Gruppåtgärderna syftar bland annat till att förbättra besöksfrekvensen för mer utsatta grupper och människor.

Värmeböljan 2010 fungerade som en viktig drivkraft för politiska beslut om åtgärder för att förbättra beredskapen inför värmeböljor. En av de viktigaste lärdomarna från Climatools-programmet är att en stor del av befolkningen är sårbar för värmeböljor och endast en liten del har tillgång till vårdhjälp. För att förbättra beredskapen för värmeböljor är det viktigt att identifiera vem som ansvarar för att informera och kontakta värmekänsliga personer. Under värmeböljor når informationen på webbplatsen endast en liten del av befolkningen. För att nå fler människor överväger samhället möjligheten att annonsera i lokaltidningen eller ordna information i samarbete med hyresvärdarna. För att säkerställa en långsiktig effektivitet i de fastställda förfarandena är kontrollen av värmeböljans beredskap dessutom en integrerad del av de regelbundna inspektionerna av äldre-, ålderdoms- och vårdhem samt förskolor.

Den ökade beredskapen för värmeböljor var en naturlig del av kommunens riskhanteringsarbete och behandlades normalt utan att ytterligare pengar tillfördes. Kostnaderna var huvudsakligen begränsade till arbetstid för de tre personer i kommunen som var involverade i Climatools-programmet. Det tog 1,5 år, och varje person tillbringade cirka 3 månader heltidsarbete under perioden. Totalt kan kostnaderna uppskattas till omkring 100 000 euro. Kostnaderna för att utveckla och förvalta systemet för tidig varning kan inte specificeras i ekonomiska termer.

I allmänhet anser Botkyrka kommun att den var bättre förberedd för värmeböljan 2018, eftersom problemet redan upplevdes och åtgärdades vid det föregående evenemanget 2010. På grundval av erfarenheterna från 2010 gjordes ytterligare förbättringar när det gäller checklistor, personalutbildning och byggnader.

En av de åtgärder som kan aktiveras vid värmeböljor är rekrytering av ytterligare personal. Under den varma sommaren 2018 gjorde anställda ofta hembesök och tog oftare hand om boende på äldre-, pensions- och vårdhem. Erfarenheten är att inga extra kostnader för personalen uppstod på grund av tätare, men kortare besök, med fokus mer på att hålla de boende svala än på städning. Kostnaderna för ytterligare personal är därför begränsade. Dessutom förbättrade Climatools-programmet och relaterade initiativ medvetenheten hos medlemmar av mer utsatta grupper och deras släktingar till risken för värmeböljor.

Botkyrka har en klimatstrategi och anpassningsplan som också behandlar värmeböljor. Även om det inte finns någon rättslig skyldighet, ger planen en stark rekommendation att agera på värmeböljor risk för hälsan.

Sårbarhetsanalysen och uppgraderingen av varningssystemet för värmeböljor i Botkyrka kommun inleddes 2010 och tog cirka 1,5 år. Nyligen genomförda åtgärder upprätthålls och omsätts kontinuerligt i praktiken och kontrolleras regelbundet.

Varningssystemet för värmeböljor används regelbundet mellan juni och augusti varje år. Andra åtgärder aktiveras vid behov, baserat på värmeböljans varningar.

Gunilla Isgren
Botkyrka Municipality
E-Mail: gunilla.isgren@botkyrka.se