Bygga järnvägens motståndskraft mot alpina faror i Österrike

Den hårda bergskaraktären i de östra alperna, där omkring 65 % av Österrikes nationella territorium är beläget, utgör en särskild utmaning för planering och förvaltning av järnvägstransporter. Lättnad och branta sluttningar begränsar utrymmet som kan användas för permanenta bosättningar och infrastruktur. Järnvägslinjer följer därför ofta flodslätter eller är belägna längs branta sluttningar, vilket i hög grad utsätter dem för översvämningar och i synnerhet för alpina faror, t.ex. skräpflöden, stenras, laviner eller jordskred. Till följd av detta har järnvägsinfrastruktur och järnvägsdrift upprepade gånger påverkats av alpina faror. Till exempel ledde de stora översvämningarna i september 2024 till undergrävda spår, översvämmade tunnlar och järnvägsstationer på österrikiska öst-västliga järnvägsspår i Niederösterreich. De extrema stormarna i dessa dagar lämnade också spår av förödelse i den österrikiska järnvägsinfrastrukturen. De direkta ekonomiska skadorna uppgick till omkring 100 miljoner euro.

De indirekta förlusterna var ännu större. Under normala förhållanden, på hela västra linjen mellan Wien och St. Pölten, brukar cirka 550 passagerar- och godståg fungera. När den extrema händelsen orsakade avbrottet i den västra rutten kunde endast cirka 150 tåg köra dagligen.

De flesta alpina faror utlöses av extrema/allvarliga (hydro-) meteorologiska förhållanden såsom kraftig nederbörd, snabb snösmältning eller extrema temperaturer. Kraftiga nederbördshändelser i Österrike ökar avsevärt på grund av klimatförändringarna, och mängden nederbörd per timme är nu 15 % högre än 1980 (Haslinger m.fl., 2025). I framtiden kan risken för alpina faror öka på grund av klimatförändringarnas effekter. Exempelvis skulle antalet kraftiga regnfall kunna öka med 36 % i alpområdena och 70 % i landets lågland (mellan referensperioden 1961–1990 och prognosperioden 2011–2040, Kellermann m.fl. 2016).

Österrikes federala järnvägar (ÖBB Infra AG), tillsammans med partner från det civila samhället, den privata sektorn och regeringen, har det utmanande uppdraget att bedöma risker, vidta förebyggande åtgärder och säkerställa en säker och kontinuerlig drift av nätet. En strategi för riskminskning som följts är genomförandet av strukturella skyddsåtgärder, såsom lavinskyddsgallerier eller bergfallsbarriärer. I detta avseende är prioritering av åtgärder och frågor om kostnadsfördelning med andra statliga intressenter en utmaning. Samtidigt är det ofta inte möjligt att genomföra strukturella åtgärder mot alpina faror i Österrike – med cirka 5 000 torrents och 3 800 lavinvägar över hela Österrikes territorium – av både ekonomiska skäl och aspekter av natur- och landskapsskydd. Eftersom de tekniska åtgärderna således är begränsade när det gäller att säkerställa en motsvarande säkerhetsnivå för järnvägsverksamhet i den alpina topografin finns det ett stort behov av ytterligare (icke-strukturella) riskbegränsande åtgärder, såsom väderövervakning och tidig varning.

För att säkerställa att järnvägsinfrastrukturen upprätthålls och är motståndskraftig mot extrema väderhändelser har både Europeiska unionen och Österrike upprättat en hierarki av rättsliga, strategiska och finansiella ramar. På grund av sin alpina topografi har Österrike några av de strängaste nationella kraven.

• Den federala järnvägslagen (EisbG- Eisenbahngesetz): Avsnitt 42: Den rättsliga grunden för ÖBB:s ramplan, ett sexårigt rullande investeringsprogram. Den föreskriver att infrastrukturförvaltaren måste hålla nätet i ett "säkert och operativt skick". Denna bestämmelse innehåller en rättslig skyldighet att utföra förebyggande underhåll mot naturkatastrofer.
• Ramplanen för ÖBB (2024–2029): Detta är det främsta sättet att avrätta . Det anslår 21,1 miljarder euro för utbyggnad och 4,7 miljarder euro specifikt för underhåll och felavhjälpning. Planen är uttryckligen inriktad på att anpassa det befintliga nätverket till klimatkrisen genom att investera i digital övervakning och strukturella skyddsåtgärder mot alpina faror.
• Österrikes strategi för klimatanpassning: I denna politiska ram identifieras sektorn för transportinfrastruktur som mycket sårbar. Den innehåller riktlinjer för följande:
• Utveckling av system för tidig varning (t.ex. infra:wetter).
• Justera tekniska standarder för brofrigång och dräneringssystem för att hantera högre nederbördsvolymer (översvämningsskyddet på 1 i 100 år).
• Lagen om stöd till vattenbyggnadsteknik (WBFG): Denna lag gör det möjligt att dela kostnaderna mellan järnvägen och regeringen för skyddsåtgärder som gynnar den bredare allmänheten och säkerställer att dyra alpina hinder är ekonomiskt bärkraftiga.

Denna nationella ram stöder genomförandet av EU:s transportpolitik. Dessa strategier syftar till en ”hållbar och motståndskraftig mobilitet”, i enlighet med EU:s strategi för hållbar och smart mobilitet. Det genomför också målet om enhetliga, effektiva, multimodala och högkvalitativa transporter, i enlighet med förordningen om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). I det senare föreskrivs att projekt av ”gemensamt intresse” måste visa klimatresiliens. Det krävs särskilt att infrastrukturförvaltare bedömer sårbarheten för klimatförändringar (översvämningar, värmeböljor) och genomför anpassningsåtgärder för att skydda offentliga investeringar.

Meteorologiska extrema händelser utgör en stor risk för järnvägsinfrastrukturen och passagerarnas säkerhet. I framtiden kommer klimatförändringarna förmodligen att få konsekvenser för de meteorologiska farorna i Alpregionen. Syftet med de strukturella och operativa åtgärder som genomförs av ÖBB Infra AG tillsammans med dess partner är att minimera de direkta skadorna på järnvägsinfrastrukturen när detta är ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt genomförbart. Särskilt i den alpina bergsmiljön är dock ett fullständigt skydd inte möjligt och riskprofilen på grund av klimatförändringarna förändras kontinuerligt. Syftet med systemen för väderövervakning och tidig varning är därför att säkerställa säker och kontinuerlig drift av nätet och passagerarnas säkerhet trots den ökande frekvensen och omfattningen av de extrema händelser som klimatförändringarna förutser.

ÖBB Infra AG följer huvudsakligen två kompletterande riskhanteringsstrategier. Å ena sidan minskar risken för alpina faror genom att vidta strukturella skyddsåtgärder. ÖBB Infra AG ansvarar huvudsakligen för att bygga och underhålla skyddsåtgärder, såsom lavinskyddsgallerier eller bergfallsbarriärer. I de flesta fall måste den också finansiera dessa åtgärder. Om de planerade åtgärderna även skyddar bosättningar eller andra infrastrukturelement som vägar eller energiförsörjning samarbetar ÖBB Infra AG med andra statliga och regionala myndigheter eller samhällen och skyddssystemet kan subventioneras inom ramen för lagen om stöd till hydraulikteknik (WBFG [1985] 2014).

Å andra sidan minskar risken från alpina bergsrisker genom att förbättra beredskapen för insatser och krishantering. Ett centralt inslag i ÖBB:s strategi för riskreducering är systemet för väderövervakning och tidig varning, kallat infra:wetter, som drivs gemensamt av ÖBB och den privata vädertjänsten UBIMET GmbH. Denna interaktiva webbportal, tillgänglig för ÖBB:s personal. Den kombinerar data från ZAMG:s (Zentralanstalt für Meteorologie und Geodynamik) egna och externa väderstationer, radar, satelliter samt lokala och globala väderprognoser med detaljerad information om hela järnvägsnätet i Österrike. Det ger en beräkning av viktiga meteorologiska parametrar som temperatur, vindhastighet, nederbörd, snöfall och snölinjen på lokal nivå.

Förutom att tillhandahålla individuella och ruttspecifika varningar till cirka 1 800 användare används infra:wetter också för att identifiera så kallade kritiska meteorologiska förhållanden (CMC) i förväg: väderförhållanden som kan leda till större störningar i tågtrafiken. Dessa villkor kräver samordnade åtgärder från ÖBB Infra AG:s avdelning för hantering av geoteknik och naturliga faror. Om ett kritiskt meteorologiskt tillstånd upptäcks med tillräcklig förvarningstid utfärdas en vädervarning och en plan för förfaranden genomförs. Detta kan omfatta installation av ett incidenskommando som beslutar om operativa säkerhetsåtgärder, såsom hastighetsbegränsningar, spårstängningar eller andra tillfälliga riskreducerande åtgärder. Om t.ex. kraftiga snöfall förutses kan åtgärder såsom en reviderad planering av personalresurser och tillhandahållande av vintertjänster eller förvärmning av kopplingspunkter vidtas för att säkerställa nätets funktionsduglighet. Att det finns ett fungerande system för väderövervakning och tidig varning är också en effektiv och flexibel riskhanteringslösning för att hantera de förväntade förändringarna i frekvensen och intensiteten av klimatrisker till följd av klimatförändringar.

För närvarande utvecklas systemet ytterligare för att bättre kunna hantera åskväder och kraftiga regn. Syftet är att öka förutsägbarheten i fråga om när och var rutterna kan påverkas.

För att hantera riskerna med naturkatastrofer använder ÖBB Infra AG relevanta resurser och ansvarar för viktiga beslut. På grund av den komplexa situationen med alpina faror kan dock hanteringen av dem inom järnvägstransporten i Österrike inte hanteras enbart av ÖBB Infra AG, och strukturella riskreducerande åtgärder inom transportsektorn måste anpassas till offentliga riskhanteringsstrategier på många ställen. Det behövs därför partnerskap och ett viktigt samarbete mellan olika aktörer på olika administrativa nivåer, dvs. från lokal nivå till nationell nivå.

På överordnad nivå samarbetar ÖBB Infra AG med federala ministerier i strategiska frågor som beslut i lagstiftning och tekniska standarder. När det gäller strukturella riskbegränsande åtgärder samarbetar ÖBB Infra AG med regionala myndigheter, samhällen och det federala ministeriet för jord- och skogsbruk, klimat- och miljöskydd, regioner och vattenförvaltning (BMLUK). När det gäller icke-strukturella åtgärder samarbetar ÖBB Infra AG med den privata sektorn, akademiska institutioner och regionala myndigheter för att driva systemet för väderövervakning och tidig varning och för att förbättra riskbedömningarna, t.ex. med lavinvarningstjänsterna i de österrikiska provinserna.

ÖBB:s framgångsrika riskhanteringsstrategi, särskilt infra-wetter-systemet och de strukturella skyddsåtgärderna mot alpina faror, bygger på en pragmatisk balans mellan högteknologisk innovation och traditionell ingenjörskonst.

Framgångsfaktorer

Begränsande faktorer och utmaningar

• Fysiska och biologiska faktorer: Rymden är den primära begränsningen. I smala alpina dalar finns det ofta bokstavligen inget utrymme för att bygga ett nytt stenfallsgalleri utan att inkräkta på skyddade livsmiljöer eller befintliga bosättningar. Österrikes strikta naturskyddslagar kan försena strukturåtgärderna i flera år.
• Sociala faktorer: Det finns en särskild "riskuppfattningsutmaning". Medan experter ser behovet av en spårstängning baserad på infra:wetter-data, ser allmänheten ofta dessa "förebyggande" förseningar som ett tecken på ineffektivitet snarare än säkerhet, vilket leder till socialt tryck och motstånd mot serviceavbrott. Detta pekar på behovet av bättre medvetandehöjande åtgärder och riskkommunikation.
• Tekniska kunskapsluckor: Medan systemet hanterar snö och vind utmärkt förblir blixtöversvämningar och lokala åskväder en "blind fläck". Dessa händelser händer inom några minuter och ska inte modelleras i den mätskala som behövs för järnvägssäkerhet.
• Ekonomiska gränser: Fullständigt skydd är matematiskt och ekonomiskt omöjligt. Med flera hundra lavinstigar måste ÖBB prioritera insatser. Denna "triage" -strategi som prioriterar uppgifter som kräver mest brådskande åtgärder kan vara politiskt känslig om en viss region känner att dess järnvägsanslutning är mindre skyddad än andra.

Den hårda bergiga naturen i östra Alperna, som täcker 65 % av Österrike, utgör en stor utmaning för järnvägsförvaltningen, eftersom branta sluttningar och smala flodslätter tvingar in infrastruktur i högriskområden för skräpflöden, stenfall och laviner. Denna sårbarhet illustrerades tydligt av översvämningarna i september 2024. Dessa orsakade cirka 100 miljoner euro i direkta ekonomiska skador på spår och tunnlar i Niederösterreich, medan indirekta förluster till följd av trafikstörningar var ännu allvarligare. Indirekta kostnader förmörkar ofta direkta infrastrukturskador. De krusar genom hela den nationella ekonomin och påverkar både medborgarnas dagliga liv och de internationella leveranskedjornas tillförlitlighet. Industrier som är beroende av ”just-in-time”-leveranser – t.ex. bilkluster eller kemiska kluster – står inför produktionsstopp när råvarorna är strandade. Minskningen av dagliga tåg tvingar tusentals pendlare till långsammare tågbytesbussar eller privata fordon, vilket leder till massiv tidsslöseri.

År 2012 kostade ersättningsbussen cirka 15 000 euro per dag. Återhämtningen av det urspårade persontåget kostade mer än 100 000 euro. Kostnader för skador på lavinbarriärer, spårbädd och annan infrastruktur måste läggas till det. Österrikes federala järnvägar (ÖBB) uppskattar förnyelsekostnaderna till cirka 5 miljoner euro för Tyrolen och Vorarlberg.

Ogynnsamma väderförhållanden kan leda till att hela järnvägsnät och trafikleder stängs, främst på grund av händelser som snöfall, stormar och översvämningar. Väderrelaterade förseningar eller fel på transportvägar och järnvägslinjer medför extra kostnader för järnvägsföretaget. Från 60 minuters försening återbetalas 25 % av biljettpriset, även vid väderrelaterade förseningar, i enlighet med förordning (EU) 2021/782 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. I ingen annan bransch är iakttagandet av tidtabeller och snabb transport av människor och varor så viktigt.

Att minska dessa klimatrelaterade konsekvenser och förseningar medför flera fördelar, främst i form av kostnader som undvikits, säkerställande av ekonomisk verksamhet, minskade betalningar till passagerare och strandsatt driftspersonal.

Konstruktionen av strukturella skyddsåtgärder (t.ex. gallerier och översvämningsskyddssystem) kan ta upp till flera år att genomföra. Genomförandet av andra strukturella åtgärder såsom skyddsnät mot jordskred och skräpflöden är en kontinuerlig uppgift som sköts av ÖBB Infra AG. Skyddsåtgärderna fokuserar också på bergfallsskydd genom installation av skyddsnät som också kräver kontinuerligt underhåll. För närvarande analyserar ÖBB Infra AG och UBIMET GmbH systematiskt väderförhållandena med avseende på avvikelser som orsakas av klimatförändringar. Detta möjliggör en bättre förebyggande planering av åtgärder.

ÖBB Infra AG och UBIMET GmbH införde systemet för väderövervakning och tidig varning infra:wetter 2005 och det är fortfarande i drift (2026 uppdatering).

Strukturella skyddsåtgärder som lavinskyddsgallerier eller bergfallsbarriärer har vanligtvis en livslängd på flera decennier. Väderövervakningen och systemet för tidig varning infra:wetter är en permanent uppgift.

ÖBB-Infrastruktur AG
Line Management and Asset Development
Department for Geotechnics and Natural Hazard Management
1020 Vienna

E-mail: meteo@oebb.at

Det sjunde ramprogrammets projekt ENHANCE ”Enhancing Risk Management Partnerships for Catastrophic Natural hazards in Europe” (Förbättrade riskhanteringspartnerskap för katastrofala naturkatastrofer i Europa)

INFRA.wetter – Weather Warning and Information System for Railway Infrastructure (vädervarnings- och informationssystem för järnvägsinfrastruktur), The Lakeside Conference. Säkerhet vid rörlighet 2008, https://uic.org/IMG/pdf/weather_information_warning_systems__christian_rachoy.pdf

ÖBB INFRA – För en stabil morgondag. Årsredovisning 2024 ÖBB-Infrastruktur AG

RISKCAST - Flexibelt, modulärt detekterings- och informationsöverföringssystem för registrering och prognostisering av processer för naturkatastrofer. Ett projekt finansierat inom ramen för pilotinitiativet för forskning om transportinfrastruktur – 2011 (endast på tyska)

Clim_ect. Klimatkonsekvensanalyser längs ÖBB:s järnvägslinjer. Ett projekt finansierat inom ramen för programmet Transport Infrastructure Research 2018 (VIF2018). Sammanfattning – 2021 (endast på tyska)