Verktygslåda för hantering av gränsöverskridande vatten i Savas avrinningsområde

Savas avrinningsområde i sydöstra Europa omfattar nästan 100 000 km² (dvs. 12 % av Donaus större avrinningsområde som det ingår i) och sträcker sig över sex länder, nämligen Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Montenegro, Serbien och Slovenien. Vattendelaren omfattar landsbygdsområden samt många stora städer (som Belgrad, Ljubljana, Sarajevo och Zagreb) och har en befolkning på cirka 9 miljoner människor.

Bassängen och dess befolkning hotas av allt vanligare extrema väderförhållanden och översvämningar, vilket äventyrar människors säkerhet och försörjningsmöjligheter. Kraftig nederbörd och katastrofala översvämningar under våren 2014 orsakade 79 dödsfall och drabbade mer än 2,5 miljoner människor genom egendomsskador, ekonomiska förluster och evakueringar. Skadorna uppskattades till 3,8 miljarder euro (ICPDRoch ISRBC, 2015).

Dessutom utgör föroreningsavrinning från översvämningar i Savas avrinningsområde ett betydande hot mot både miljön och människors hälsa. Flodvatten bär en blandning av sediment, skräp, näringsämnen och kemikalier från jordbruksmark, inklusive flytgödsel och bekämpningsmedel, som förorenar vattenvägar med sediment. Strukturella skador på infrastruktur inom avrinningsområdet och återhämtningsverksamhet efter översvämningar kan dessutom leda till utsläpp av farliga ämnen i floder[1]. Detta äventyrar både miljön och människor. Intag av patogener eller tungmetaller från förorenat vatten eller förorenade livsmedelskällor ökar risken för hälsorisker, såsom gastrointestinala sjukdomar och, på lång sikt, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och njurskador (Rehmanm.fl., 2017).

Sydöstra Europa är mycket sårbart för översvämningar som orsakas av klimatförändringarna. En beräknad ökning av nederbörden förväntas ytterligare öka översvämningshoten i Östeuropa (Bednar-Friedl m.fl., 2022), med 13 % högre översvämningstoppar 2011–2040 jämfört med i dag (1990–2013) och 23 % högre toppar 2071–2100 (De Roo m.fl., 2016). Den ökade översvämningsrisken förväntas bli störst i den övre delen av avrinningsområdet och i de viktigaste bifloderna, dvs. floderna Kupa, Una och Bosna (DeRoo et al., 2016). Dessutom har socioekonomiska faktorer i Savas avrinningsområde, såsom finanskrisen 2007 och den stora migrationen från landsbygd till stad, lett till en åldrande befolkning, otillräcklig infrastruktur för vattenförvaltning och brist på ”klimatsäkra” bostäder, vilket gör befolkningen sårbar (Unesco,2023; Världsbanken, 2015).

[1] sedd efter översvämningarna 2014 på grund av utsläpp av flytgödsel från den skadade antimongruvan Stolice i Kostajnik-strömmen och på grund av vattenpumpning från den översvämmade kolgruvan Tamnava-Zapadno polje till Kolubara-floden (RepublikenSerbien, 2014)

Syftet med genomförandet av WACOM-verktygen inom ramavtalet om Savas avrinningsområde (FASBR) är att förbättra det gränsöverskridande samarbetet över Savas avrinningsområde och dess styrningssystem för att minska riskerna för miljön och folkhälsan i samband med översvämningar och oavsiktlig förorening.

De särskilda målen är bland annat följande:

• Att hantera översvämningar och oavsiktlig förorening vid källan till problemen i stället för längre nedströms i en annan jurisdiktion.
• Att förbättra informationsutbytet och samordningen av mekanismer för hantering av översvämningar och föroreningar uppströms och nedströms och därigenom förbättra deras effektivitet och ändamålsenlighet.
• Att koppla samman länder och sektorer som är involverade i vattenrelaterad katastrofhantering, vattenförvaltning och navigering.
• Att identifiera och involvera viktiga målaktörer för att öka medvetenheten och förbättra skyddet av vattenvägar, översvämningsbenägna områden, infrastruktur, försörjningsmöjligheter och människors hälsa.

Internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC)underlättade, som en del av sitt ramavtal om Savas avrinningsområde (FASRB),utvecklingen och genomförandet av en verktygslåda med lösningar för att stödja gränsöverskridande samarbete om förvaltning av vattenresurser. Verktygslådan med lösningar tar upp tre komponenter som är viktiga för hantering av vattenberedskap, dvs. situationsmedvetenhet, kommunikation och prognoser. Verktygslådan erkänner mångfalden när det gäller potentiella insatser vid vattenkatastrofer och de berörda aktörerna, och omfattar i) en plattform för kunskapsutbyte i realtid för att samordna insatserna vid gränsöverskridande olyckor, ii) en GIS-baserad modell för hela avrinningsområdet som visar översvämningar och föroreningar i realtid och hypotetiska översvämningar och föroreningar, och iii) en katalog över bästa praxis för användning av den utvecklade uppsättningen verktyg för katastrofhantering:

1. 1. Det gränsöverskridande verktyget för samordning av incidenter[1] är ett centraliserat rapporteringssystem online som möjliggör effektiv och ändamålsenlig kommunikation och kunskapsutbyte mellan berörda parter i realtid. Systemet gör det möjligt för intressenter som är involverade i att mildra en gränsöverskridande översvämning eller föroreningsincident att dokumentera alla personaluppdrag och åtgärder i en enda databas. Verktyget följer de standarder för incidenthanteringssystem för krishantering som utvecklats som en del av USA:s nationella incidenthanteringssystem (ICS/NIMS). Vid en händelse lämnar berörda parter in verksamhetsrapporter till en databas som innehåller all information om incidenten, dvs. alla”aktiverade högkvarter”och personer som deltar i katastrofinsatsen, kontaktnummer och vilka åtgärder de vidtar.
   2. Det transnationella verktyget för situationsmedvetenhet integrerar dynamisk information från olika förvaltningsnivåer och myndigheter som ansvarar för att hantera en översvämning eller föroreningshändelse. Detta verktyg kompletterar det gränsöverskridande verktyget för samordning av incidenter med ytterligare bakgrundsinformation och en ögonblicksbild av betydande incidenter. Myndigheterna tillhandahåller information om ett evenemang via en gemensam rapporteringsmall för att informera om olika åtgärder som vidtagits och för att identifiera åtgärder som kräver gränsöverskridande samordning.
      
      
2. Det transnationella modelleringsverktyget är ett GIS-baserat kartläggningsverktyg[2] som är utformat för att stödja krishanteringen i Savafloden och många av dess viktigaste bifloder. Verktyget kan till exempel förutsäga föroreningsfördelningen baserat på faktiska utsläpp i Savafloden. Prognosmodellen kan visa hur lång tid ett oljeutsläpp kommer att ta för att nå nedströmsområden upp till över en månad i förväg, beroende på plats och vattenflöde. Detta underlättar civilskyddsmyndigheternas planering och gör det möjligt för dem att planera och ingripa så tidigt som möjligt.
   
   
3. Katalogen överbästa praxis innehåller nästan 100 riktlinjer för användningen av verktygen (i och ii). Riktlinjerna åtföljs av två strategier, en för insatser vid översvämningar och en för insatser vid oavsiktlig förorening. De beskriver skälen till att genomföra den föreslagna verktygslådan och de olika förfarandena för samordning, modellering och situationsmedvetenhet. Katalogen har sammanställts och kontrollerats av experter på vattenförvaltning och civilskydd samt av aktörer som arbetar med riskhantering i Savas avrinningsområde. 

Den stora samarbetsramen för ISRBC, som lades redan 2002, underlättade internationellt samarbete för att utforma, leverera och genomföra verktygslådan. Interregprojektet WACOM inom det transnationella samarbetsprogrammet för Donauområdet 2021–2027 gjorde det möjligt att utveckla verktygen.

[1] I början av 2024 höll förfaranderamen för användningen av verktyget för samordning av incidenter fortfarande på att antas av ISRBC:s arbetsorgan.

[2] Modellen bygger delvis på det befintliga verktyget SAVA GIS från Internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC) och Savas varningssystem för översvämningsprognoser (FFWS).

Utarbetandet av verktygslådan och den tillhörande användningsstrategin involverade berörda parter från de länder som ingår i den internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC), däribland Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien och Slovenien. Berörda parter var bland annat offentliga myndigheter, forskare och aktörer inom den privata sektorn, och företrädde olika expertområden, bland annat katastrofrisk- och vattenförvaltning, civilskydd och sjöfart. Alla institutioner som ansvarar för civilskydd, vattenförvaltning och sjöfart och som deltar i hanteringen av översvämnings- och olyckshändelser i floden Sava kartläggs också i en omfattande databas.

Berörda parter samarbetade i diskussioner vid nationella workshoppar, workshoppar på plats och online för att definiera, strukturera, utveckla, utvärdera och validera verktygen. Gränsöverskridande ”bordsövningar”, inklusive ett katastrofscenario, anordnades för att testa och validera verktygslådans användbarhet, utbilda berörda parter och bygga upp samarbetsförbindelser. Slutligen hölls kommunikationsseminarier för berörda parter i syfte att sprida verktygslådan och öka medvetenheten om behovet av gränsöverskridande samarbete.

Den befintliga internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC)utgjorde en stark grund för att underlätta berörda parters engagemang och samarbete.

Verktygslådans framgång när det gäller att förebygga samhälls- och miljöpåverkan från översvämningar och föroreningshändelser drivs av det internationella samarbetet mellan många berörda parter som är engagerade i en gemensam riskhanteringsstrategi. Ett starkt deltagande av berörda parter, som underlättades av att det fanns en etablerad, omfattande samarbetsram, dvs. Internationella kommissionen för bevarande av avrinningsdistrikt (ISRBC),säkerställde en gemensam, tydlig vision för verktyget, dess bidrag och dess genomförandeåtgärder, vilket bidrog till dess framgång. Sedan 2023 övervakas ett framgångsrikt genomförande av verktygen och strategierna årligen med hjälp av indikatorer som beskriver status och framsteg när det gäller att minska översvämnings- och föroreningsriskerna på 14 viktiga insatsområden[1].

Hinder är bland annat den gränsöverskridande användningen av verktygslådan, som involverar intressenter från flera länder i Savas avrinningsområde, som talar olika språk och har olika nationell bakgrund. Slutprodukterna och verktygen utvecklas på engelska, vilket kan skapa ett hinder för användning i ett nationellt sammanhang där berörda parter talar ett annat språk. Dessutom innebar övergången från befintliga nationella förfaranden för incidenthantering till en gemensam, transnationell ram utmaningar för vissa nationella intressenter. Under den allvarliga översvämningen i Slovenien i augusti 2023 aktiverades till exempel uppskattningsvis 300 huvudkontor i landet. Alla berörda parter var dock inte väl förtrogna med verktygslådan för att möjliggöra ett allmänt genomförande av verktygen och strategierna, vilket skulle ha kunnat främja effektivare kommunikation och genomförande av enhetliga svar.

[1] De viktigaste insatsområdena är utbildning, ekonomi, styrning, mänskliga resurser, IKT, övervakning, information, infrastruktur, kunskap, logistik, organisation, planering, navigering och diverse.

Verktygslådans roll och dess genomförandestrategi för att förbättra resiliensen och skydda människor och miljön mot översvämningar och föroreningar testades under översvämningarna 2023 i Slovenien. Byråer och berörda parter som hade deltagit i utvärderingen av verktygslådan och visste hur den skulle tillämpas, framgångsrikt använt verktygen för insatser vid översvämningar och bekräftat deras funktion och värde. Ett bredare genomförande skulle dock ytterligare kunna förbättra kommunikationen mellan flera huvudkontor och åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet.

Utvecklingskostnaden för verktygslådan var drygt 2,9 miljoner euro. Kostnaderna finansierades genom det transnationella programmet Interreg Danube, som medfinansierades av andra EU-fonder, som en del av WACOM-projektet. Ytterligare utgifter behövs för underhåll av prognosmodellen (2 personmånader per år med ytterligare 6 månader vart femte år för betydande IKT-uppgraderingar). Administratörens löpande förvaltning och underhåll av samordningsverktyget. och utbildning av de myndigheter som kommer att använda verktygen (en halv dag per (online) utbildningstillfälle).

Ramavtalet om Savas avrinningsområde (FASRB)inrättades för en hållbar utveckling i regionen genom gränsöverskridande vattensamarbete. Parterna i FASRB[1] (Bosnienoch Hercegovina, Kroatien, Serbien och Slovenien) var skyldiga att inrätta ett samordnat system av åtgärder, aktiviteter, varningar och larm för att hantera det gränsöverskridande landskapet och de negativa konsekvenserna av översvämningar.

Internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC)inrättades för att genomföra FASRB och underlätta samarbetet mellan parterna i FASRB i frågor som rör Savas avrinningsområde. ISRBC underlättar underhållet av verktygslådans komponenter.

Vid genomförandet av FASRB har parterna redan enats om fyra protokoll[2], bland vilka protokollet om förhindrande av vattenförorening orsakad av sjöfart och protokollet om skydd mot översvämningar är av direkt betydelse för hanteringen av gränsöverskridande vattenberedskap. Protokollet om nödsituationer är föremål för nationella förfaranden under 2024 innan det slutförs och antas. Protokollen utgör grunden för genomförandet av verktygslådan.

De utvecklade verktygen och strategin bidrog till Savas förklaring om översvämningar och oavsiktliga föroreningar (Sava FAP-förklaringen) och strategierna för katastrofinsatser i Savas avrinningsområde (SavaSTEER),som styrs av ISRBC.

[1] Albanien och Montenegro är inte parter i ramavtalet om Savas avrinningsområde (FASRB), eftersom Albanien endast täcker några kvadratkilometer av Savas avrinningsområde. Montenegro har inte slutfört förfarandet för fullt medlemskap i Internationella kommissionen för Savas avrinningsområde (ISRBC) efter det att landet blev självständigt 2006, men landets företrädare deltar aktivt i alla tekniska organ inom ISRBC.

[2] De fyra protokollen omfattar också protokollet om sjöfartsordningen och protokollet om sedimentförvaltning.

Verktygslådan utvecklades under 1,5 år, mellan juli 2020 och december 2022. Efter utvecklingen införde ISRBC 2023 det transnationella modellverktyget. Det fullständiga genomförandet av verktyget för samordning och situationsmedvetenhet, som är kopplat till antagandet av ISRBC:s protokoll om nödsituationer för Savas avrinningsområde, pågår under 2024. Antagandet av bästa praxis i de olika länderna ökar kontinuerligt.

Verktygslådan är för närvarande delvis i drift, och modelleringsverktyget för oavsiktliga oljeutsläpp och spridningsprognoser används aktivt av det slovenska civilskyddet (URSZR), medan diskussioner pågår om genomförandet av den återstående komponenten.

Verktygslådan ska enligt planerna vara aktiv och underhållas i minst tio år. Verktygen förväntas förbli relevanta för myndigheter och andra berörda parter som hanterar katastrofrisker, eftersom prognoserna för klimatförändringarna visar på en ökad sannolikhet för översvämningar i Savas avrinningsområde. Med tanke på detta landskaps klimatkänsliga karaktär blir gränsöverskridande samarbete alltmer nödvändigt för lämplig katastrofhantering för att minska riskerna för människors och miljöns hälsa, försörjningsmöjligheter och infrastruktur. 

Dr. Primož Banovec

Scientific Associate within the Water Economic Institute (Vodno gospodarski inštitut), University of Ljubljana

Primoz.Banovec@fgg.uni-lj.si

WACOM_Transnational incident coordination tool for flood-accidental pollution emergency management (internationellt verktyg för samordning av incidenter för hantering av översvämningsolyckor och föroreningar i nödsituationer)

WACOM_Transnational situational awareness tool for flood-accidental pollution emergency management (Transnationellt verktyg för situationsmedvetenhet för hantering av översvämningar och oavsiktliga föroreningar i nödsituationer)

WACOM_Transnational modelling tool for flood-accidental pollution emergency management

WACOM:s katalog över bästa praxis för transnationell förvaltning

WACOM_Transnationell databas över bästa förvaltningsmetoder

WACOM_Sava STEER Handbok för implementering

WACOM_Strategier för katastrofinsatser vid översvämningar i Savas avrinningsområde