Strategisk hantering av klimatförändringar i Euskirchen, Tyskland

Viktiga lärdomar

Om regionen

Klimathot

I grevskapet Euskirchen har den årliga medeltemperaturen ökat betydligt under de senaste 150 åren. Detta illustreras genom uppvärmningsremsorna i figuren nedan som omfattar 1881 till 2022, där varje linje representerar medeltemperaturen för respektive år. Kallare år i länet Euskirchen är blå, genomsnittliga år är ljusblå till ljusorange och varmare år är röda till mörkröda. Trenden mot högre lufttemperaturer blir uppenbar, eftersom orange och röda färger har blivit mer framträdande under de senaste åren.

På grund av det varma klimatet står länet alltmer inför problem som orsakas av värme och torka, extrema nederbördshändelser, stormar och invasiva arter. Dessutom är vattenförvaltningen i länet särskilt känslig för utmaningar som orsakas av klimatförändringarna, eftersom grundvattennivån har sänkts med 90 meter på grund av brunkolsbrytning. För att möta dessa utmaningar, samtidigt som man tar itu med riskerna och de potentiella möjligheterna, håller Euskirchens fylkesförvaltning och dess lokala myndigheter på att utarbeta en omfattande anpassningsstrategi som kompletterar den befintliga strategin för begränsning av klimatförändringarna.

Initiera utvecklingen av en anpassningsstrategi

I inledningsskedet anordnade Euskirchens fylkesstyrelse en diskussionsrunda med företrädare för kommuner och fylkeskommuner samt experter från externa organisationer. Detta bidrog till att öka medvetenheten om den intensifierade klimatpåverkan som påverkar länet och lade grunden för ett politiskt beslut av landstinget som förespråkade behovet av en övergripande anpassningsstrategi. Mellan 2019 och 2021 stödde ett projektkonsortium bestående av tre konsultföretag länet Euskirchen i utformningen av denna strategi. Hälften av kostnaderna finansierades genom det nationella finansieringsprogrammet för klimatanpassning vid förbundsministeriet för miljö, naturskydd, kärnsäkerhet och konsumentskydd.

Att alla berörda parter deltog innan strategin antogs var en viktig framgångsfaktor i hela processen. Expertintervjuer med representanter från de olika administrativa enheterna i länet och kommunerna genomfördes för att analysera sårbarheten för klimatförändringar inom olika åtgärdsområden och för att utvärdera befintlig verksamhet. Detta låg till grund för utvecklingen och prioriteringen av eventuella anpassningsåtgärder. Intervjuer med företrädare för kommunerna säkerställde dessutom att åtgärderna anpassades till de specifika lokala förhållandena.

Anpassningen till klimatförändringarna är en av de svåraste utmaningarna under nästa århundrade. Jag är glad att vårt län redan har utvecklat en strategi för att hantera dessa utmaningar.

Markus Ramers, länsdirektör Landkreis Euskirchen

Strategin för anpassning till klimatförändringarna omfattar 25 flaggskeppsåtgärder som är inriktade på relevanta hävstångseffekter, utnyttjar synergier med andra projekt och initiativ och ger incitament till anpassning till klimatförändringarna på kort och medellång sikt.

Genomförande av strategin

Efter slutförandet och godkännandet av strategin fattades ett formellt beslut om att inleda dess genomförande. För att stödja detta finansieras en särskild personaltjänst av det nationella klimatskyddsinitiativet från förbundsministeriet för ekonomi och klimatskydd som en del av "KSI: Climate Protection Management for the implementation of the Climate Protection sub-strategy for Adaptation to Climate Change in the county Euskirchen (Klimatskyddsstrategin för anpassning till klimatförändringar i länet Euskirchen – inledande projekt). Det är inriktat på att genomföra små och lättåtkomliga projekt i början för att ge framgångshistorier och därigenom underlätta genomförandet av mer långtgående åtgärder.

Svårigheter och framgångsfaktorer

De berörda parternas deltagande i ett tidigt skede spelade en avgörande roll för att nå samförstånd om att anta en strategi för anpassning till klimatförändringarna. Dessutom beslutade det federala ministeriet för miljö, naturskydd, kärnsäkerhet och konsumentskydd att hantera anpassningen på ett övergripande sätt på ett enklare sätt. Detta beror på att ekonomiska och mänskliga resurser är de största hindren för en effektiv anpassning till klimatförändringarna.

Samrådet med berörda parter, inklusive externa experter, under strategins utvecklingsfas var en annan viktig framgångsfaktor. Detta säkerställde att strategin godtogs och underlättade genomförandet, eftersom intressenterna kände sig mer engagerade. Under utvecklingsprocessens slutfas krävde dock covid-19-pandemin att berörda parter uppmärksammades fullt ut, och anpassningsstrategin tappade fokus. Hittills är anpassning inte en obligatorisk uppgift för kommunerna, och andra ämnen kan lätt ersätta den. Covid-19 begränsade också de berörda parternas direkta deltagande, vilket i dag gör genomförandet av strategin mer komplicerat eftersom vissa åtaganden saknas.

Medborgarna deltog inte i utarbetandet av strategin, även om många anpassningsåtgärder är beroende av deras stöd, särskilt när det gäller beteendeförändringar och självberedskap för klimatförändringar. En annan identifierad svaghet i strategin är bristen på kartor för att lokalisera klimatförändringarnas effekter. Detta hindrar ett effektivt genomförande av strategin och gör det svårare att informera om hur brådskande det är att agera, eftersom berörda parter känner sig mindre berörda. För att åtgärda dessa brister utarbetade länet Euskirchen sådana kartor genom forskningsprojektet ”DAZWISCHEN”, som grundades av utbildnings- och forskningsministeriet (se nedan).

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter