Lokalt ledd naturbaserad anpassning i Tallinn, Estland

Viktiga lärdomar

Om regionen

Klimathot

Under de senaste två decennierna har Estland upplevt en markant ökning av extrem värme, med de fem varmaste åren som registrerats mellan 2008 och 2024. Under de senaste 60 åren har antalet dagar med temperaturer över 30 °C ökat med nästan nio dagar per år. Varaktigheten av värmeböljor är nu ungefär en vecka längre än i mitten av 20-talet. En ny studie visar att frekvensen av värmeböljor i Östersjön har fördubblats under de senaste 30 åren. Klimatmodellerna projicerar ännu starkare framtida ökningar. Enligt utvecklingsplanen för anpassning till klimatförändringarna fram till 2030 (2015) kommer klimatmodellerna att öka ännu mer i framtiden. Under medel- och avancerade scenarier förväntas värmeböljor i Estland bli betydligt vanligare och intensivare i mitten av århundradet, med somrar som är mycket varmare än i dag.

Under de senaste decennierna har Estland upplevt en liten ökning av regn och snöfall. Jämfört med tidigare årtionden (1961–1990) har den totala nederbörden ökat med i genomsnitt cirka 6 %. Vintrarna har blivit mycket blötare, medan hösten är lite torrare. Korta, kraftiga regn har blivit vanligare och kan leda till översvämningar. Enligt prognoserna kommer nederbörden att öka ännu mer i framtiden, eventuellt med omkring 20 % fram till 2100. Det mesta av denna ökning kommer sannolikt att ske på vintern, medan sommarregn kan minska. När det regnar kraftigt på kort tid ökar risken för översvämningar i städerna, särskilt om stadens myndigheter inte uppgraderar dagvattensystem för att hantera det extra vattnet.

Enligt prognoser kommer plötsliga översvämningar – plötsliga lokala översvämningar efter intensivt regn – att bli vanligare i takt med att stormarna blir mer extrema.

Engagera människor, återställa naturen, anpassa sig tillsammans

Parallellt implementerade projektgruppen adaptiv infrastruktur för att säkerställa allmänhetens tillgång året runt och ekologisk kompatibilitet, tack vare flytande strandpromenader som klarar fluktuerande vattennivåer. Dammdesignen fungerar tillsammans med aktiva bäverpopulationer, som naturligt anlände.

Enligt vetenskapliga bedömningar skulle en återvätning av mossen minska koldioxidutsläppen med 0,8–3 ton per hektar och år. Medan kortsiktiga metanutsläpp kan öka på grund av syrefattiga, vattendränkta förhållanden, visar långsiktig klimatmodellering att de undvikna koldioxidutsläppen mer än kompenserar för detta. Bara inom två decennier kan platsen bli en nettokolsänka, och under de kommande 50 åren kan ekosystemen ha återhämtat sig helt.

En av de viktigaste aspekterna är att anpassningsåtgärderna följer en deltagandeprocess. Efter att ha utarbetat förvaltningsplanen för naturreservatet Pääsküla Bog genom en process för offentligt engagemang enades lokalbefolkningen och myndigheterna om två viktiga aspekter: Alla befintliga gångvägar måste förbli tillgängliga, och varje restaurering av mossar måste göras för hand, utan användning av tunga maskiner. Över 400 frivilliga – däribland boende, studenter och naturgrupper – deltog i byggandet av dammarna, avlägsnandet av invasiva arter och miljöutbildningsdagar. Projektet är inte bara en investering för klimatanpassning utan också en gemensam samhällsåtgärd för att förbättra livskvaliteten i städerna.

Återställandet av Pääsküla Bog tar itu med viktiga urbana klimatrisker – värmeböljor, intensiv nederbörd och koldioxidutsläpp – genom en skalbar, naturbaserad lösning. Det stärker också den lokala biologiska mångfalden, minskar brandrisken och fungerar som ett utomhusklassrum för att öka klimatmedvetenheten. Det återspeglar därmed Tallinns bredare åtagande att bli klimatneutralt senast 2050 och ligger i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och Estlands nationella klimatpolitik.

Naturreservatet Pääsküla Bog är ett av Tallinns rikaste och mest särpräglade grönområden. Genom att återställa den mildrar vi inte bara effekterna av klimatförändringarna utan erbjuder också en sällsynt möjlighet till naturutbildning och urban vildmarksupplevelse. Vi har både möjlighet och ansvar att bevara och återställa dessa landskap där det fortfarande är möjligt.

Jüri-Ott Salm, projektledare, programsamordnare för våtmarker vid Estlands naturfond (ELF)

Strategiskt sammanhang

Återställandet av Pääsküla Bog ingår i Tallinns handlingsplan för hållbar energi och klimat (2021),som anger stadens väg mot klimatneutralitet senast 2050. I planen identifieras naturbaserade lösningar som en viktig strategi för att minska klimatrelaterade risker, öka den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften.

Återvätning av 47 hektar skadad torvmark bidrar till flera prioriterade områden:

• Klimatanpassning – minska riskerna till följd av extrem nederbörd, torka och skogsbränder.
• Begränsning av klimatförändringarna – minskade koldioxidutsläpp från dikade torvmarker.
• Biologisk mångfald och ekosystemtjänster – återställande av naturliga livsmiljöer och ekologisk konnektivitet.
• Samhällsengagemang – att mobilisera invånarna genom frivilliga insatser och miljöutbildning.

Restaureringen stöder Tallinns bredare insatser för att integrera grön infrastruktur, skydda urbana ekosystem och främja inkluderande, naturbaserad klimatstyrning.

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter