Stärka små markägare med en digital plattform för anpassningsplanering

Viktiga lärdomar

Om regionen

Klimathot

I Slovenien står markägare och små familjejordbruk inför betydande klimathot, inklusive oförutsägbara vädermönster och ökad frekvens av extrema händelser som torka, översvämningar och starka vindar. Dessa utmaningar hotar jordbrukets produktivitet och kräver anpassningsmetoder för att säkerställa de lokala jordbrukssystemens hållbarhet och motståndskraft.

Jordbruks- och skogsägare är avgörande för att anpassa Sloveniens landskap

Möjliggöra enkel tillgång till information

Projektet tar upp en av de viktigaste frågorna när det gäller att överföra begränsning av och anpassning till klimatförändringar från den strategiska (nationella) nivån till genomförandenivån för jordbruksföretag genom att ge tillgång till relevant information och data.

Projektgruppen valde ut tre viktiga ekosystemtjänster som alla pilotgårdar bidrar till – biologisk mångfald, rekreation och koldioxidbindning i skogar. Dessa tre ekosystemtjänster valdes eftersom projektpartnergårdarna, som hjälpte till att utveckla och testa plattformen, fokuserar på aktiviteter som turism, utbildning och mejeriprodukter, snarare än konventionell kött- och mjölkproduktion med hög volym.  Genom att välja ut dessa tre ekosystemtjänster syftade projektet till att ligga steget före europeisk lagstiftning och markägarkrav inom jord- och skogsbruk.

En förståelse för var man kan hitta relevant information om dessa tre ämnen saknades eftersom relevanta myndigheter och institutioner har enskilda online-datavisare, som ofta inte är anpassade till användare utanför sektorn.

För att lösa detta problem samlade projektgruppen in offentligt tillgängliga uppgifter (lager) från olika offentliga institutioner och gjorde dem tillgängliga på en enda onlineplattform. Verktyget ger användarna enkel tillgång till relevanta uppgifter på gårdsnivå, t.ex. olika system för den gemensamma jordbrukspolitiken med anknytning till biologisk mångfald som finns i det område som de kan anmäla sig till, vilket gör dess tolkning och motsvarande klimatåtgärder lättare att förstå. Dessutom tillåter plattformen markägare att lägga till sina egna data och observationer, använda den som en personlig online-dagbok medan forskare kan använda den för medborgarforskning. När markägare får tillgång kan de tolka informationen så att den passar deras individuella jordbruksbehov och vidta välgrundade åtgärder för anpassning till klimatförändringarna.

Kapacitetsuppbyggnad som lämpar sig för ändamålet

Projektgruppen insåg att varje markägare står inför unika utmaningar och har begränsad tid för kapacitetsuppbyggnad och tog fram skräddarsydda utbildningstillfällen vid sidan av plattformsdesignen. Experter inom klimatförändringar, jordbruk, skogsbruk, skyddade områden och turism samarbetade med pilotgårdar och främjade gemensamt lärande och insikter. Under sessionerna betonades förståelsen av klimatrelaterade tekniska termer, men också vikten av en öppen dialog, där deltagarna uppmuntrades att utbyta idéer och ställa frågor. Detta tillvägagångssätt anpassade utbildningen till praktiska behov och underlättade samtidigt en gemenskap av stöd och kunskapsutbyte.

Pilotåtgärder: Att tillgodose varje gårds unika behov

Kapacitetsuppbyggnaden utformades med varje jordbruksföretags behov i åtanke, för att se till att alla jordbrukare förstod hur de kunde bidra till de nationella anpassningsmålen. Efter det att gårdarna tillämpat och testat onlineverktyget var lärdomarna från kapacitetsuppbyggnadsverksamheten och verktygstillämpningen avgörande för att fastställa anpassningsåtgärder på gårdarna. Åtgärderna bidrog till en eller flera av de utvalda ekosystemtjänster som projektet fokuserade på. Åtgärderna sträcker sig från röjning av igenvuxen jordbruksmark till utvidgning av betesmarker och stöd till bevarande av biologisk mångfald, plantering av bättre anpassade grödor, övervakning av skyddade arter och utveckling av turistnaturstigar som ytterligare turismerbjudanden. Projektgruppen utformade ekonomiskt bärkraftiga åtgärder för att säkerställa diversifiering av inkomstkällor och samtidigt bygga upp motståndskraft.

Lärdomar

• Samarbete mellan klimatförändringsexperter och jordbruksexperter är avgörande, eftersom ingen av dem till fullo förstår den andres område, vilket kan hindra genomförandet av en effektiv anpassning till klimatförändringarna inom jordbruket.
• Digitala verktyg som förenklar processer, minskar byråkratin och är överkomliga för små jordbruksföretag är avgörande för att stödja skräddarsydda resiliensstrategier, särskilt när de är anpassade till offentliga jordbruksrådgivningstjänster.

Digitalisering inom jordbruk och anpassning innebär olika saker för varje markägare. Kunskap är avgörande för att förstå vilka lösningar som är bäst för varje gårds- och skogsägare för att bygga upp motståndskraft och säkerställa att Sloveniens landskap förblir fullt av liv.

Katarina Mulec, Stritih Hållbar utveckling

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter