Anpassning till klimatförändringar i mellanbergen

Viktiga lärdomar

Om regionen

Klimathot

Bergsområdena kring Medelhavet är mycket känsliga för klimatförändringar. Minskad vattentillgång, längre och allvarligare torka samt fler skogsbränder hotar bergssamhällena i Medelhavsområdet. Under de senaste årtiondena har landsbygden övergivits och den ekonomiska verksamheten minskat, vilket har lett till att regionens karakteristiska landskapsmosaik har försvunnit, vilket har lett till att tidigare varierande bergssluttningar har blivit mer enhetliga. Denna förändring har minskat viktiga ekosystemtjänster, såsom vattenförsörjning till lägre avrinningsområden och lagring av koldioxid i marken, vilket hotar det lokala jordbrukets och skogsbrukets hållbarhet och ekonomiska bärkraft.

Agro-silvo-pastoral landskapsmosaik som en nyckel till klimatanpassning

Övervakningsresultaten visar följande:

• På landskapsnivå: Mindre områden förbättrar landskapets heterogenitet, ökar mångfalden i markanvändningen och den biologiska mångfalden. Detta förbättrar också landskapets estetik, vilket gör landskapet mer attraktivt för turistanvändning. Ett ökande antal betesmarker leder också till en ökning av boskapen. Dessutom minskar röjningsverksamheten skogsbränder och nedbrända områden.
• På observationsytasnivå: Att kombinera röjning av buskmarker med extensiv djurhållning har en positiv inverkan på markkvaliteten, vilket ökar markens kväve och kol som lagras i organiskt material. Det skapar också mångsidiga och produktiva ängar med ett högt näringsinnehåll. Växttäcket och djurens betesfrekvens, som påverkar betestrycket, leder till stora variationer i markfuktigheten. Hög betesfrekvens ökar vattenavrinningen utan en tydlig ökning av jorderosionen. Betesarealer har en större täckning av örtartade växter och baljväxter men färre gräs, vilket gör det svårt att bestämma den idealiska betesfrekvensen för att säkerställa den högsta växtdiversiteten.

Återhämtningen av betesmark genom röjning av buskmark tillsammans med regenerativ djurhållning har en direkt positiv inverkan på markkvaliteten och betesmarkens mångfald och kvalitet, utan att det medför högre erosionstakt.

Eduard Pla, CREAF och LIFE MIDMACC projektsamordnare.

Engagera lokala och regionala aktörer

En robust deltagandebaserad strategi som inbegriper att identifiera och aktivt engagera alla relevanta lokala samhällsaktörer var avgörande för att integrera olika perspektiv i den adaptiva förvaltningsprocessen. Detta tillvägagångssätt är avgörande för att uppnå god förvaltning, främja inkluderande beslutsfattande, öka insynen och förbättra ansvarsskyldigheten i landskapsförvaltningen. Genom att integrera berörda parters synpunkter säkerställde processen också ett mer effektivt och hållbart genomförande av initiativen.

Fyra deltagandeorgan inrättades, däribland tre regionala kommittéer och den överregionala arbetsgruppen, med 202 berörda parter på grundval av en aktörskarta. De berörda parterna företrädde olika territorier, socioekonomiska sektorer, anknytningar, verksamhetsområden och kön:

• Regionala kommittéer: Inrättandet av tre regionala aktörskommittéer med en per region var betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande av åtgärder för anpassning till klimatförändringarna. Det gjorde det möjligt att involvera viktiga företrädare för jordbruks-, djuruppfödnings- och skogsbrukssektorerna, lokala och regionala förvaltningar, forskning, miljöorganisationer och det civila samhället. Under femton möten utformade, utvecklade och utvärderade kommittéerna olika prioriterade anpassningsåtgärder. Mötena gjorde det också möjligt att upprätthålla en kontinuerlig och aktuell informationskanal och dialog om hur verksamheten fortskred.
• Supraregional arbetsgrupp: Huvudsyftet med denna arbetsgrupp var att involvera regeringarna i Rioja, Aragonien och Katalonien och att gemensamt utarbeta en samordnad politisk ram. Projektgruppen för Life Midmac valde ut dessa regioner eftersom de är grannregioner och på grund av gemensamma utmaningar och hot. Företrädare för varje regional kommitté säkerställde att viktiga sektorer som vingårdar, skogar och boskap samt offentlig förvaltning, forskning och industri inkluderades. Under fyra möten med 37 deltagare prioriterade de de 16 viktigaste hindren som de regionala kommittéerna hade identifierat och föreslog 37 lösningar. Gruppen prioriterade också de anpassningsåtgärder som de regionala kommittéerna hade identifierat för att förbättra anpassningsåtgärderna i den offentliga politiken.

Rekommendationer för en anpassningsbar förvaltning av medelhöga bergsområden i Medelhavsområdet

Resultaten av det femåriga projektet möjliggör följande huvudrekommendationer för att uppnå framgångsrik klimatanpassning genom adaptiv hantering:

Återvinning av betesmark

• Säkra årlig finansiering genom offentlig politik för riktad rensning, eftersom denna praxis ger bevisade miljömässiga, landskapsmässiga och socioekonomiska fördelar, vilket gör den mycket kostnadseffektiv i utvalda områden.
• Betesmarker med lämplig djurtäthet som är anpassad till varje områdes beteskapacitet och anpassar dem årligen eller vartannat år för att passa nuvarande klimatförhållanden.
• Anta regenerativa betesmetoder, såsom roterande eller holistisk skötsel, som använder hög djurtäthet under korta perioder följt av förlängda återhämtningsperioder. Detta tillvägagångssätt stöder produktiviteten, förbättrar markkvaliteten och främjar djurens välbefinnande.
• Bete av olika djurarter.
• Fördela röjda områden strategiskt över förvaltade utrymmen för att utöka betesvägarna, vilket gör det möjligt för boskap att få tillgång till olika pastorala resurser i hela territoriet. Incitament för stängsel, saltstationer och vattentråg, för att hjälpa till att styra betesvägar effektivt bör stödja denna verksamhet.

Omfattande djurhållning

• Tillhandahålla utbildning för herdar i regenerativ och silvo-pastoral boskapsuppfödningsteknik för att stödja hållbar och effektiv markförvaltning.
• Förbättra jordbruksföretagens lönsamhet genom att öka produktvärdet, särskilt för kött, genom strategier som att främja direktförsäljning till konsumenter, erbjuda skatteförmåner för uppfödare, skapa ett kvalitetsmärke för regenerativ extensiv boskap och införa mobila slakterier.
• Bibehålla och öka viktiga offentliga bidrag för att stödja boskapsuppfödarnas inkomster. Rekommendationerna för att öka stödet är bland annat följande:
• Inrätta rättsliga mekanismer som säkerställer att det värde som genereras av bergens ekosystem, såsom vatten, vattenkraft, koldioxidbindning, biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter, gynnar lokalbefolkningen.
• Anpassa stödberättigandekoefficienten för betesmark så att skogsbete inkluderas i den gemensamma jordbrukspolitiken.
• Införliva alla miljö-, landskaps- och klimatförändringsrelaterade fördelar i subventioner från den gemensamma jordbrukspolitiken.
• Stödja djuruppfödare genom att underlätta digitalt bete med GPS-övervakning av djurförflyttningar, förbättra nättäckningen och uppgradera vägar.

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter