European Union flag

Den alpina regionen Tyrolen har en lång tradition av att hantera naturliga faror, med skogar som spelar en avgörande förebyggande roll som en naturbaserad lösning. Stigande temperaturer som drivs av klimatförändringar har dock orsakat ökande skador på dessa skogar, vilket hotar deras viktiga funktion för att skydda människors försörjningsmöjligheter.

Ladda ner rapporten

Viktiga lärdomar

  • Ökad resiliens: Hållbar skogsförvaltning, inklusive återbeskogning och skapande av motståndskraftiga bergsskogar, blir allt viktigare i ett föränderligt klimat med mer extrema väderhändelser. Detta tillvägagångssätt går längre än att plantera träd. Det handlar om att undvika storskalig kalhuggning och göra det möjligt för naturen att bygga upp motståndskraft. Viktiga aspekter är aktiv föryngring av skogen med blandade platsspecifika träd och strukturerat skogsunderhåll. Dessa är några av de viktigaste faktorerna för att säkerställa rätt mikroklimat i skogen och vårda förutsättningarna för omvandling till stabila blandskogar.
  • Stödjande ramvillkor: Vid sidan av en strategi för hållbart skogsbruk måste de nödvändiga ramvillkoren vara på plats, såsom att minska viltet och tillhandahålla verktyg för att välja rätt blandade trädarter.
  • Öka medvetenheten och samarbetet: Specialistutbildning, rådgivningskampanjer och förvaltningskoncept för skogsägare och användare bidrar till att öka medvetenheten. Regionala och lokala aktörer måste samarbeta med beaktande av de olika geografiska och socioekonomiska faktorerna för att uppnå bästa möjliga anpassningsresultat.
  • Ekonomiska möjligheter: Hållbara skogsbrukskoncept, såsom klimatsmart bergsskogsbruk, skapar nya möjligheter för lokal ekonomisk utveckling.

Om regionen

Skogarna täcker 41 % av Tyrolen, med över 70 % skyddsskogar, som spelar en viktig roll för att skydda bosättningar och socioekonomisk verksamhet i de alpina dalarna. I Wildermiemings kommun finns 1 600 hektar skog, varav 70 % är skyddsskog. Kommunen har bedrivit hållbart skogsbruk i mer än två decennier.

Klimathot

I århundraden har tyrolska skogsbrukare i stor utsträckning förlitat sig på gran för sin snabba tillväxt och ekonomiska fördelar. Men i och med att klimatförändringarna blir allt vanligare i alpina områden utsätts den skyddande skogen, inklusive granen som dominerande art, nu för allt större påfrestningar. I synnerhet har rena bestånd under 1 000 meter blivit mer sårbara för skadedjur och torka, vilket minskar skogens motståndskraft. Stormhändelser, såsom de i Östtyrolens skyddsskogar 2018, 2019 och 2020, som resulterade i 1,5 miljoner m3 skadat timmer, exemplifierar den accelererande trenden med dynamisk skadeutveckling. Omvandlingen av bergsskogar till klimatsmarta blandskogar har blivit avgörande för att bygga upp motståndskraft och upprätthålla skogens skyddande funktion.

Wildermiemings skyddande skog – en kommun som ägnar sig åt sin skyddande skog

År 2005 drabbades den tyrolska kommunen Wildermieming av ett skräpflöde. Jordskreden skadade infrastruktur och byggnader, men skogen spelade en avgörande roll för att förhindra ytterligare skador. En stabil skyddande skog med en frisk humusstruktur är avgörande för att minska risken för jordskred. Kommunen erkände skogens avgörande roll och identifierade behovet av att förbättra dess framtida motståndskraft genom att till exempel förbättra humusbildningen och skapa ett bättre mikroklimat för att öka dess retentionskapacitet. Sex år senare åtog sig kommunfullmäktige, i nära samarbete med berörda parter och medborgare, att bli en ”utnämningspartner för skyddande skogssamhällen”. Huvudsyftet var att skapa en klimattålig skyddande skog genom hållbart skogsbruk. Syftet var att etablera en blandskog, där ett gynnsamt mikroklimat skulle säkerställa de optimala förutsättningarna för långsiktig motståndskraft.

När hållbart skogsbruk i Wildermieming började var lokalt engagemang och inkludering viktiga faktorer. Kommunen involverade således medborgare och turistföreningen och bad om stöd från externa partner. Kommunen inrättade en alpin park för att knyta samhället närmare naturen, landskapet och den skyddande skogen i Wildermieming. Dessutom initierade samarbetet med medborgarna en omställning mot en fossilfri uppvärmningssektor baserad på hållbart skogsbruk i kommunen. I över två decennier har skogsövervakaren omvandlat den offentligt ägda skogen till en klimatanpassad skog.

En strategi för hållbart skogsbruk

Inom hållbart skogsbruk ger blandade skogsöar naturen utrymme att utvecklas och spridas. Att bara plantera är dock inte tillräckligt. Att skapa en klimatsmart bergsskog kräver aktivt föryngring av små områden och återbeskogning med platsspecifika trädarter. Åtgärderna gör det möjligt för skogsföryngring efter småskalig avverkning och enskilda träd att växa. Genom att tillämpa denna förvaltningsmetod stannar biomassa, såsom grenar, kvistar och barr kvar i skogen för att ackumulera humus, förbättra mikroklimatet och främja den biologiska mångfalden. Ändå är underhåll och gallring viktiga delar av ledningsstrategin.

Konceptet och utvecklingen av de enskilda skogsöarna beror på de platsspecifika förhållandena. I allmänhet räknar planteringarna cirka 30 träd i en blandad trädö och ett träd växer vanligtvis i 100 år som avbildas i figur 2. Nya träd gror runt det äldsta trädet genom naturlig föryngring (fröspridning). Arturvalet är viktigt och bygger på den tyrolska skogstypskartan, särskilt för Tyrolen, som ger information om trädarter som är anpassade till respektive plats. För att denna process ska bli framgångsrik under rådande klimatförhållanden och socioekonomiska förhållanden måste ansvariga skogsövervakare inhägna de blandade skogsöarna för att förhindra att vilda djur skadar unga träd.

Strukturella utmaningar för hållbart skogsbruk

Jämfört med de flesta fall i Tyrolen, där skogarna har fragmenterat ägande, äger kommunen Wildermieming skyddsskogen. Fragmenterade ägarstrukturer kan utgöra en stor utmaning när det gäller att nå ut till skogsägare. Extrema förhållanden gör det svårt och dyrt att omvandla skyddsskogar till klimatsmarta bergsskogar eftersom avkastningen inte kan täcka kostnaderna. Dessutom bromsar betet av vilda djur återbeskogningsprocessen i regionen och utgör en utmaning när det gäller att omvandla skogen till ett motståndskraftigt ekosystem. Återbeskogning och omvandling till en klimatsmart fjällskog sker därför främst inom ramen för offentligt subventionerade projekt.

Den klimatsmarta tyrolska bergsskogen: Medvetandehöjande åtgärder och kapacitetsuppbyggnad för uppskalning

Skogsavdelningen lanserade projektet”The Climate-Smart Tyrolean Mountain Forest”2019. Projektet erbjuder sponsring för blandade skogsöar baserat på principen om hållbart skogsbruk som tillämpas i Wildermieming. Att inrätta blandade skogsöar och öka medvetenheten om vikten av skyddande skogar för anpassning till klimatförändringarna är viktiga inslag i kapacitetsuppbyggnadsinsatserna inom och utanför regionen. Vid sidan av dessa initiativ fokuserar projektet på medvetandehöjande åtgärder och kapacitetsuppbyggnad för skogsägare och skogsövervakare, samtidigt som det möjliggör sponsringsmöjligheter för blandade skogsöar. Med starkt stöd från regionala organisationer och företag möjliggjorde sponsring av Climate-Smart Tyrolean Mountain Forest Islands återbeskogning av mer än 5 900 växter fram till 2020. Den positiva trenden mot att etablera klimatsmarta bergsskogar i Tyrolen fortsätter i hela regionen. Där klimatförändringarna utgör en utmaning för skogsmonokulturer och skogsindustrin som sådan skapar hållbart skogsbruk nya möjligheter att utveckla innovativa koncept som främjar klimatresiliens och biologisk mångfald.

Sammanfattning

Skyddsskogar spelar en viktig roll för att skydda bosättningar och socioekonomisk verksamhet i Tyrolens alpina dalar. Det tyrolska skogsbruket har förlitat sig på gran för sin ekonomiska bärkraft och snabba tillväxt. Klimatförändringarna sätter dock den skyddande skogen, inklusive granen, under press. En strategi för hållbar förvaltning utgör grunden för utvecklingen av en ”klimatsmart bergsskog” i den tyrolska kommunen Wildermieming och det regionala projektet ”klimatsmart tyrolsk bergsskog” är ett viktigt bidrag till motståndskraften hos den tyrolska skyddsskogen. Denna förvaltningsmodell bidrar inte bara till att uppnå klimattåliga skogar och skydda samhällen, utan stöder också nya regionala samarbetsmodeller.

Ytterligare information

Denna anpassningshistoria skapades i samarbete med de regionala tyrolska partnerna och skrevs som en del av Invest4Nature-projektet.

Projektet Economics of Nature-based Solutions (Invest4Nature)är ett EU Horizon-finansierat projekt som bidrar till att skapa en marknad för naturbaserade lösningar.

Detta projekt har samfinansierats av Europeiska unionen inom ramen för bidragsavtal 101061083.

Kontaktuppgifter

Organisation: Klimabündnis Tirol, Invest4Nature

E-Mail: sigrid.mourits-andersen@klimabuendnis.at

Klimafitter Bergwald Tirol

Name: DI K. Ziegner

Organisation: Tyrolean Regional Government Forest Division, Invest4Nature contributor

E-Mail: kurt.ziegner@tirol.gv.at

Nyckelord

Klimatpåverkan

Is och snö, Översvämning, Stormar

Anpassningssektorer

Skogsbruk, Skydd av biologisk mångfald, Bergsområden

Viktiga samhällssystem

Ekosystem och naturbaserade lösningar, Vattenförvaltning, Markanvändning och livsmedelssystem

Länder

Austria

Finansieringsprogram

National Funding

Ansvarsfriskrivning Innehållet
och länkarna till objekt från tredje part på denna uppdragswebbplats har utvecklats av MIP4Adapt-teamet under ledning av Ricardo, enligt kontrakt CINEA/2022/OP/0013/SI2.884597 som finansieras av Europeiska unionen och återspeglar inte nödvändigtvis de från Europeiska unionen, CINEA eller Europeiska miljöbyrån (EEA) som värd för Climate-ADAPT-plattformen. Varken Europeiska unionen eller CINEA eller EES tar ansvar eller ansvar som uppstår ur eller i samband med informationen på dessa sidor.

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.