Motståndskraftsindex: Bedömning av vattenbrukets anpassningsförmåga för välgrundat beslutsfattande

Viktiga lärdomar

Om regionen

Klimathot

Galicien står inför allt mer extrema väderförhållanden, med mer frekventa och intensiva vinterstormar som orsakar skador på musselflottar och hamninfrastruktur. På sommaren höjer värmeböljor vattentemperaturen och utlöser skadliga algblomningar som minskar tillgången på musselfrön. Havsförsurning, på grund av övermättnad av karbonater i vattnen utanför Galiciens kust, kan också påverka skaldjursarters tillväxt och överlevnad. Dessa faror utgör ett allvarligt hot mot vattenbrukssektorn för musslor och den bredare socioekonomiska stabiliteten i regionen.

Motståndskraftsindex: Hantering av anpassningsutmaningar i musselvattenbruket

Intressent- och expertengagemang: Mot ett gemensamt stödverktyg för beslutsfattande

Starkt samarbete med regionala intressenter och experter, däribland företrädare för den regionala regeringen, den akademiska världen, musselproduktionssektorn och sociala organisationer och miljöorganisationer, kännetecknade från början utvecklingen av resiliensindexet. Workshoppar säkerställde att indexet var vetenskapligt rigoröst, praktiskt tillämpligt och allmänt accepterat av potentiella användare.

De berörda parternas bidrag var avgörande för att identifiera prioriterade riskscenarier för musselodling, beräkna potentialen att minska dessa risker och bedöma sektorns anpassningsförmåga. Dessa indata integrerades som variabler och värden till Resilience Index-formeln.

Utvecklingen av Resilience Index bygger på ett konstruktivt samarbete mellan vetenskaplig kunskap och branschexpertis. Denna synergi möjliggör framsteg när det gäller att förbättra förvaltningen av musselproduktionen, vilket leder till ökad effektivitet och hållbarhet.

Alfonso Villares, havsminister för den regionala regeringen, Xunta de Galicia.

Beräkning av resiliensindex: En hälsokontroll av anpassningsförmågan

Samråd med nyckelaktörer inom musselodling identifierade och prioriterade sårbarheter, risker och resiliensfaktorer som är avgörande för att anpassa produktionen till klimatförändringarna. Resiliensindexet är en ”hälsokontroll” av sektorns anpassningsförmåga. Den visar var anpassningen till klimatförändringarna kräver riktade insatser och resurser för att avsevärt öka sektorns motståndskraft.

I figur 2 sammanfattas resultaten från resiliensindexet för hela musselsektorn i Ría de Arousas flodmynning. Flodmynningen ligger i regionen Galicien och hyser omkring 70 % av de galiciska musselflottarna. Riskhantering är den minst utvecklade resiliensdimensionen, med en anpassningsförmåga på 36 %. Inom denna dimension är handlingsplaner för nödsituationer den minst utvecklade resiliensfaktorn. För att fastställa en strategisk färdplan för att förbättra anpassningsförmågan är det dock viktigt att beakta resiliensfaktorernas prestationsnivå och deras betydelse inom den övergripande resiliensmodellen. Projektgruppen beaktade resiliensfaktorer med en prestationsnivå under 50 % och en total resiliensvikt över 5 %.

Utöver siffrorna: Skräddarsydd prioritering av anpassningsåtgärder för en strategisk färdplan

Med de prioriteringskriterier som fastställts identifierade projektgruppen sex handlingslinjer för att ta itu med de utmaningar som musselodlingen i Galicien står inför. Dessa handlingslinjer bör

1. Göra produktionsförfarandena mer flexibla.
2. Öppna nya kommunikationskanaler mellan berörda parter.
3. Införliva innovativa tekniker i musselproduktionen.
4. Integrera musselodlingen i det bredare ekosystemsammanhang där den äger rum.
5. Förbättra modeller för att förutsäga förändringar i havet och meteorologiska variabler, och
6. Stödja utformningen av beredskapsplaner för nödsituationer som orsakas av klimatförändringarnas effekter

Dessutom delade projektgruppen upp dessa handlingslinjer i 24 förslag till åtgärder (fyra för varje linje). Under en workshop med berörda parter och experter använde deltagarna denna prioriteringsövning för att utarbeta en strategisk färdplan för musselodling, där de viktigaste och mest brådskande åtgärderna lyftes fram:

• Betoning på att förbättra systematisk, långsiktig insamling av havsmeteorologiska data och miljödata med prisvärda, lättanvända sensorer.
• Utveckling och införande av prediktiva analysverktyg för att förutse framtida händelser.
• Förbättring av informationsflödena längs försörjningskedjan.
• Främjande av innovation genom ny teknik och samarbetsprojekt.

Genom denna samarbetsdialog upprättades en handlingsram som utgör en referens för framtida program som integrerar vetenskapliga framsteg och långsiktiga samrådsprocesser. I en undersökning uppgav 72 procent av deltagarna i den strategiska färdplanen att deras medvetenhet om klimatförändringarna ökade efter att ha lärt sig om resultaten från resiliensindexet. Dessutom uppgav 89 % att de skulle beakta insikterna från resiliensindexet i framtida beslutsprocesser.

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter