Politisk ram

Ramkonventionen om skydd för och hållbar utveckling i Karpaterna (Karpatkonventionen) antogs i maj 2003 i Kiev i Ukraina och trädde i kraft i januari 2006. Länderna begärde att FN:s miljöprogram (FN:s miljöprogram) skulle stödja konventionsprocessen och stå värd för sekretariatet för Karpatkonventionen som upprättades i maj 2004.

Den karpatiska konventionen

Den gemensamma visionen för parterna i Karpatkonventionen är att bedriva en övergripande politik och ett övergripande samarbete för att garantera skydd och hållbar utveckling i Karpaterna. Förbättringen av livskvaliteten, stärkandet av lokala ekonomier och samhällen samt bevarandet av naturvärden och kulturarv bör gå hand i hand i det karpatiska området. För att genomföra konventionen utvecklas verksamhet inom flera tematiska områden, från utveckling av nya protokoll och upprättande av strategiska partnerskap med nyckelaktörer i regionen till genomförande av olika initiativ inom och utanför Karpaterna. Konventionen utgör också en plattform för dialog mellan alla berörda parter som verkar i det karpatiska området, inbegripet lokalsamhällen, icke-statliga organisationer, regionala och nationella myndigheter och internationella organisationer.

Den strategiska agendan för klimatanpassning

Vid det fjärde mötet i partskonferensen för den karpatiska konventionen 2014 antogs den strategiska agendan för klimatanpassning i den karpatiska regionen. Syftet med dagordningen är att hjälpa medlemsstaterna i Karpatkonventionen, lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter att utforma åtgärder mot klimatförändringarna som ett sätt att säkra en hållbar utveckling i regionen. Den strategiska agendan innehåller rekommendationer för policyutveckling, institutionella förändringar och ekosystembaserade anpassningsåtgärder.

GD Strategi

Karpatkonventionen har ett nära samarbete med EU:s generaldirektorat för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) när det gäller att integrera och profilera bergsområden på EU-nivå, både i de makroregionala strategierna och genom nya möjliga initiativ, vars slutliga mål kommer att vara möjligheten att utveckla en "bergsagenda" för Europa. Inom ramen för detta samarbete utarbetades ett gemensamt synergidokument mellan Karpatkonventionen och de relevanta prioriterade områdena i den europeiska strategin för Donauregionen. I samband med detta har olika samarbetsavtal mellan Karpatkonventionen och de prioriterade områdena för EU:s strategi för Donauregionen redan undertecknats:

Samarbetsmemorandumet mellan Karpatkonventionen och EUSDR PA 1B ”Mobility Rail-Road-Air”, 7 juni 2016
Samarbetsmemorandumet mellan Karpatkonventionen och EUSDR PA 04 ”Vattenkvalitet”, 30 augusti 2016
Samarbetsmemorandumet mellan Karpatkonventionen och EU:s strategi för Donauregionen, PA 02 ”Energi”, 3 november 2016.

Samförståndsavtalen kommer att underlätta ett utökat/förstärkt samarbete mellan Karpatkonventionen och EU:s strategi för Donauregionen och kommer att ha en positiv inverkan på genomförandet av de mål som fastställs i Karpatkonventionen och EU:s strategi för Donauregionen. För att säkerställa samordningen av all relevant verksamhet inom ramen för EU:s strategi för Donauregionen och Karpatkonventionen bygger samförståndsavtalen på redan befintliga strategier och föreslår några nya praktiska samarbetsmekanismer, till exempel följande: stärka nätverken, närmare samordning, Bidrag till anpassningen av finansieringen. Donau–karpatiska projekt och sektorsövergripande samarbete.

För mer information: Fysisk utveckling – Karpatkonventionen

Organisationer

För att stödja genomförandet av den strategiska agendan inrättade partskonferensen en arbetsgrupp för anpassning till klimatförändringarna. Arbetsgruppen har närmare bestämt följande uppgifter:

gynna de nationella och regionala myndigheterna i regionen Karpaterna,
Stödja politiska förslag i linje med kommissionens vitbok om anpassning till klimatförändringar och målen i Karpatkonventionen.
Bidra till ett informationssystem om sårbarhet och anpassning i fråga om klimatförändringar i Karpaterna och EU.