IKT

Huvudbudskap

• Både akuta (dvs. extrema väderhändelser) och kroniska klimateffekter (dvs. långsiktiga förändringar i miljön) påverkar informations- och kommunikationstekniken (IKT).

• IKT erkänns i allt högre grad som möjliggörande faktorer för innovativa strategier för att mildra, övervaka och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

• I EU:s anpassningsstrategi anges tydligt att den digitala omställningen är avgörande för att uppnå anpassningsmålen i den gröna given. Nya instrument som Destination Earth och Digital Twins är mycket lovande för att öka vår förståelse för nuvarande och framtida klimatpåverkan på planetär och lokal nivå. Havsmätningar och observationer kommer också att stärkas ytterligare.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Klimatförändringarnas utmaningar för IKT kan delas in i två huvudkategorier: akuta händelser och kroniska påfrestningar. Akuta händelser (även kallade kritiska händelser eller krishändelser) omfattar översvämningar (pluviala, fluviala, kustnära), orkaner, isstormar, värmeböljor osv. Akuta händelser äventyrar IKT-infrastrukturer genom att förstöra eller inaktivera de fysiska tillgångar som de är beroende av. Även om de kan ha förödande effekter, akuta händelser tenderar att vara kortlivade.

Kroniska påfrestningar är resultatet av mer gradvisa förändringar i klimatnormerna. Dessa förändringar inkluderar ökade dygns- och årstemperaturer, större exponering för extrema temperaturer, längre ihållande höga temperaturer, snabbare temperaturvariationer, högre luftfuktighet och andra ordningens effekter såsom förändringar i nederbördsmönster och vind som leder till tätare vatteninträngning eller stormskador. Även om dessa effekter är mindre sannolika att få katastrofala konsekvenser, kommer de att leda till ökad försämring av tillgångar, mer frekventa fel och kortare livslängder, vilket i sin tur kommer att få betydande ekonomiska konsekvenser eftersom tillgångarna kommer att behöva mer frekventa uppgraderings- och ersättningscykler och förmodligen kräva mer intensiv övervakning av tecken på försämring. Kroniska påfrestningar manifesterar sig över mycket längre tidsramar. Ytterligare en uppvärmning och mer varierande klimat belastar elnätet genom att öka efterfrågan på kylning. Datacenter är utsatta för klimatpåverkan. De använder stora mängder vatten för kylning.

I allmänhet är IKT decentraliserad och modulär och har därför en hög klimatresiliens. Överflödiga fasta telefoner, mångfald av internetleverantörer, nödroaming och backupsystem för mikroladdning av mobiltelefoner ökar IKT-klimatresiliensen. Detta kan förändras i framtiden med ökad cloud computing, vilket innebär att ha koncentrationer av infrastruktur.

Politisk ram

Den politiska ramen för anpassning till klimatförändringarna för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i EU är inriktad på att förbättra IKT-infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter och minska sektorns miljöavtryck genom energieffektivitetsåtgärder och andra initiativ. Den politiska ramen för klimatanpassning för IKT i EU fastställs genom EU:s digitala agenda. Under 2020 fokuserade den andra femåriga digitala strategin – att forma Europas digitala framtid – på tre centrala mål för den digitala omställningen: teknik som fungerar för människor, en rättvis och konkurrenskraftig ekonomi och ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle. Under 2021 kompletterades strategin med den tioåriga digitala kompassen: den europeiska vägen in i det digitala decenniet,som konkretiserar EU:s digitala ambitioner för 2030. I strategin förutses en viktig roll för IKT-sektorn i kampen mot klimatförändringarna och deras effekter. I EU:s anpassningsstrategi anges tydligt att den digitala omställningen är avgörande för att uppnå EU:s anpassningsmål. Nya instrument som Destination Earth och Digital Twins är mycket lovande för att öka vår förståelse för nuvarande och framtida klimatpåverkan på planetär och lokal nivå. Havsmätningar och observationer kommer också att stärkas ytterligare.

I EU:s översvämningsdirektiv fastställs en ram för bedömning och hantering av översvämningsrisker för att minska de negativa konsekvenserna av översvämningar för människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön och kulturarvet i Europeiska unionen. Detta gör det också möjligt att överväga frågor som IKT-infrastruktur.

Mot bakgrund av de ökande riskerna (inbegripet klimatrisker) med avseende på informations- och kommunikationsteknik (IKT) och den ökade digitaliseringen och sammanlänkningen inrättades rättsakten om digital operativ motståndskraft (DORA) i slutet av 2024 för att ytterligare stärka den digitala operativa motståndskraften i EU:s finanssektor genom att införa en gemensam rättslig ram. Utöver omfattande regler för IKT-riskhantering, IKT-relaterad incidenthantering, testning av digital operativ motståndskraft och IKT-tredjepartsrisker omfattar DORA till stor del EU:s finanssektor, och tillämpningen utvidgas till att omfatta inte mindre än 20 typer av finansiella entiteter.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för IKT-sektorn.

Stöd till investeringar och finansiering

EU har också lanserat flera finansieringsprogram för att stödja klimatanpassning för IKT. Europeiska regionala utvecklingsfonden finansierar till exempel projekt som förbättrar IKT-infrastrukturens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa stöder också forskning och innovation på området klimatanpassning för IKT.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stödja genomförandet av anpassningen

Som en del av ett kommissionsmandat som inleddes 2014 har kommissionen och CEN-Cenelec försökt ta itu med anpassningen av europeiska standarder och standardisering till klimatförändringarna, med särskild tonvikt på nyckelsektorernas motståndskraft. Detta har lett till en översyn av infrastrukturstandarderna i de sektorer som påverkas av klimatförändringarna, t.ex. energi, transport, byggverksamhet och IKT.