2.2 Ramar för bedömning av klimatpåverkan, sårbarheter och risker

2.2 Ramar för bedömning av klimatpåverkan, sårbarheter och risker

På grund av klimatrelaterade riskers komplexa karaktär med dess samspel mellan faro-, exponerings- och sårbarhetsfaktorer och den stora osäkerheten i data- och processförståelse kan klimatrisker knappt mätas på ett deterministiskt sätt. I stället är en riskbedömning i de flesta fall en syntetisk och överenskommen bedömning baserad på en pool av information som består av fakta (t.ex. klimatobservationer, tidigare händelser), simuleringar (t.ex. klimatprognoser, hydrologiska modeller), men även semikvantitativa eller kvalitativa undersökningar, expertkunskaper och narrativ.

De metoder som används för riskbedömningar är ofta en kombination av uppifrån-och-ned-bedömningar, som vanligtvis bygger på kvantitativa uppgifter (t.ex. folkräkningsdata, nedskalade klimatmodeller) och använder kartläggnings- och nedifrån-och-upp-metoder, som vanligtvis använder lokal kunskap för att identifiera risker och är ganska kvalitativa. Indikatorbaserade riskbedömningar använder uppsättningar av indikatorer som kan vara både kvantitativa och kvalitativa och kan bedömas både genom modellering eller samråd med berörda parter. För en översikt över de metoder som tillämpas i Europa, se Europeiska miljöbyråns rapport nr 1/2018. I verktyget för stöd till stadsanpassning beskrivs de steg som rekommenderas för en CCIVA specifikt för städer mer i detalj. Den allmänna riktlinjen tillämpas dock även för större enheter, t.ex. regioner eller länder.

En ram för att systematiskt konceptualisera klimatrisker i linje med IPCC:s riskbedömningskoncept är så kallade effektkedjor. Effektkedjor är orsaks-effektkedjor som illustrerar alla viktiga faktorer och processer som leder till en specifik klimatrisk och tilldelar dessa faktorer till komponenterna fara, sårbarhet och exponering. Konsekvenskedjor utvecklas vanligtvis på ett deltagarinriktat sätt tillsammans med berörda parter och experter. Effektkedjor hjälper till att bättre förstå, systematisera och prioritera de faktorer som driver klimatrelaterade risker i ett specifikt system av oro. Konsekvenskedjor kan främja diskussionen om efterfrågan på anpassning redan i ett tidigt kvalitativt skede av en riskbedömning. För en operativ riskbedömning kan konsekvenskedjor ligga till grund för valet av lämpliga metoder såsom modeller, indikatorer, gransknings- eller expertbaserade bedömningar. Ofta rekommenderas en kombination av dessa metoder. För mer information om konsekvensbedömningar, se till exempel Risk Supplement to the Vulnerability Sourcebook.