2.2 Risker och sårbarheter i europeiska sektorer och regioner

2.2 Risker och sårbarheter i europeiska sektorer och regioner

Observerade temperaturökningar och förändrade nederbördsmönster påverkar redan olika områden i Europa, vilket gör dem sårbara för olika väderhändelser. I många regioner och sektorer i Europa har konsekvensbedömningar och sårbarhetsanalyser redan genomförts, med en analys av de förväntade effekterna, riskerna och kapaciteten hos en region eller sektor att hantera klimatförändringarna. Detta avsnitt ger tillgång till viktiga sårbarhetsbedömningar och vägledning, som redan har tagits fram, som ett första steg i bedömningen av sårbarhet för framtida klimatförändringar.

Sårbarhetsbedömning är mer än att mäta potentiell skada med hjälp av information om klimatpåverkan. Den innehåller en bedömning av regionens eller sektorns anpassningsförmåga. I samband med klimatförändringar definierar IPCC sårbarhet för klimatförändringar som den grad i vilken ett system är mottagligt för, eller oförmöget att hantera, negativa effekter av klimatförändringar, inklusive klimatvariationer och extremiteter. Sårbarhet är en funktion av karaktären, omfattningen och graden av klimatvariation som ett system utsätts för, dess känslighet och dess anpassningsförmåga. Klimatförändringarna är ofta inte den enda orsaken till sårbarhet. Människor kan öka sin sårbarhet genom urbanisering av flodslätter (kustslätter), genom avskogning av bergssluttningar eller genom att bygga upp tillgångar i riskutsatta områden.

Bedömningen av sårbarhet för befintliga klimatvariationer och extremiteter är en nödvändig utgångspunkt för all anpassning. Bedömning av tidigare väderhändelser, till exempel kraftigt regn eller extrema temperaturer, och analys av efterföljande svar kan bidra till att ge insikter om framgångsrika eller ineffektiva initiativ. Lärdomar från sådana övningar kan användas som grund för att utforma planer för anpassning till klimatförändringarna. För att kunna göra en grundlig sårbarhetsbedömning måste mycket information samlas in och bedömas. Detta inbegriper analys av tidigare och nuvarande vädertrender, framtida klimatförändringar och osäkerhet.

Det finns många sårbarhetsindikatorer, men de flesta följer inte strikt ovanstående definition, eftersom anpassningsförmågan ofta är svår att fastställa. De flesta sårbarhetsindikatorer är effektiva effektindikatorer som mäter klimatförändringarnas inverkan på det socioekologiska systemet.

Det finns olika metoder för att analysera sårbarheter eller risker i samband med klimatförändringar. En gemensam definition för analysen av risken för en naturlig fara är följande:

Risk för fara = Förväntad skada på faran x Sannolikheten för att faran inträffar.

När det gäller klimatförändringsprognoser uppstår betydande komplexitet vid beräkningen av riskfunktionen. Dessa är förknippade med att tilldela sannolikhet till vissa klimatförändringsscenarier och med att göra antaganden om effekterna av framtida socioekonomisk utveckling.

Med tanke på skillnaderna i definitionen och tillämpningen av sårbarhets- och riskbedömningar verkställer CLIMATE-ADAPT inte en strikt sårbarhetsdefinition och presenterar en bred översikt över sårbarhets- och naturkatastrofriskbedömningar i detta avsnitt. Dessutom ger CLIMATE-ADAPT tillgång till vägledning för att genomföra en sårbarhetsanalys.

Sårbarhetsvägledning har tagits fram för olika ändamål och användargrupper. Lärdomarna skiljer sig åt och det finns för närvarande ingen överenskommen metod. Rekommendationerna från befintliga bedömningar omfattar följande:

• Gör en tydlig åtskillnad mellan de akademiska och de politiska aspekterna av bedömningen.
• Involvera potentiella användare i alla metodologiska och analytiska val som kommer att påverka resultatet.
• Håll sårbarhetsindikatorerna enkla, transparenta och lätta att kommunicera.
• Ge användarna all tillgänglig information, men låt dem bestämma vad de ska använda och hur det ska vägas.
• Var tydlig med syftet med sårbarhetsanalysen och hur den kommer att användas, till exempel:
  • Identifiera hotspots för ytterligare detaljerad analys
  • Att öka medvetenheten om det problem som orsakar sårbarhet
  • För att förbättra förståelsen för dynamiken i ett system
  • Att informera planer och beslut för att minska sårbarheten
  • Jämföra och prioritera sårbara system eller platser
• En sårbarhetsanalys är ett steg mot anpassningsplanering som kan vara tidskrävande. Andra åtgärder, såsom bedömning och genomförande av anpassningsalternativ, kommer också att kräva resurser och bör inte förbises.