1.2 Insamling av inledande information

Utvecklingen av anpassningspolitiken bör bygga på fakta och gedigen information. När man börjar planera för anpassning bör en insamling av relevant information genomföras. Detta inkluderar att identifiera befintligt arbete med faktiska och potentiella framtida klimatförändringsrelaterade effekter, pågående anpassningsaktiviteter och exempel på god praxis inom eller utanför staden. För att göra detta finns det ett behov av att samarbeta med experter för att fylla i kunskapsluckor eller saknad kapacitet.

Resultattavlan föranpassning i borgmästaravtalets rapporteringsplattform MyCovenant (eller offlinearbetsversionen av rapporteringsmallen)hjälper de undertecknande städerna att få en överblick över var staden står och vilka nästa steg som ska följas. Den kan fungera som en bra utgångspunkt och översikt över vilka processer, strukturer, relaterade data och information som skulle krävas för att uppnå milstolparna för anpassning.

Nuvarande och framtida klimatförändringseffekter

När man inleder planeringen av anpassningen till klimatförändringarna bör man göra en första genomgång av befintligt arbete med nuvarande eller framtida möjliga klimatförändringsrelaterade effekter på kort, medellång och lång sikt. En bred första översikt kommer att bidra till att utlösa processen och utveckla ett fall för anpassning, samt ge en grund för en mer djupgående analys i ett senare skede. Dessutom bidrar det till att främja diskussionen om anpassningspolitiska relevanta aspekter såsom mål, prioriterade sektorer, utsatta grupper osv. Det kan genomföras studier och bedömningar för staden eller det större omgivande området, klimatdataset och statistiska räkenskaper över tidigare väderrelaterade naturkatastrofer och deras effekter. Flera sektorer/teman kan påverkas och sektorsanalyser kan ha utförts av branschorganisationer, konsultföretag eller enskilda offentliga organ. Försäkringssektorn har kommit långt när det gäller riskbedömningar och skulle kunna kontaktas för samarbete. Se även steg 2 och kapitel 2 i Europeiska miljöbyråns rapport Urban adaptation in Europe: hur städer reagerar på klimatförändringarna,vilket ger en evidensbaserad översikt över klimatförändringarnas effekter på europeiska städer.

Tabellen nedan ger en indikation på vilken typ av information som behövs för att fatta beslut om anpassning på lokal nivå. Den slutliga omfattningen av den information som ska erhållas kommer att bero på målen, omfattningen och detaljnivån samt de valda metoderna för anpassningsplanering. Uppgifter om klimatförändringar på nationell nivå samlas ofta in centralt inom de nationella klimatportalerna och/eller statistikbyråerna. Ett annat alternativ är att kontakta de organisationer och institutioner som förtecknas i steg 1.8.

Pågående verksamhet

Anpassning bör inte ske isolerat. Relevanta instrument och pågående åtgärder som redan finns i ett stadsområde bör identifieras, såsom katastrofriskreducering, skydd av biologisk mångfald eller politik för markanvändningsplanering. Dessutom bör befintliga nationella, relevanta regionala eller sektoriella anpassningsstrategier/anpassningsplaner i landet identifieras.

Dessa vägledande frågor kan hjälpa anpassningsteamet att, i nära samarbete med kollegor från andra kommunala myndigheter och berörda parter, identifiera pågående aktiviteter som är relevanta för anpassning:

• Har du någonsin konfronterats med ämnet klimatförändringar eller anpassning i ditt arbete?
• Har projekt eller studier om klimatförändringarnas effekter genomförts på uppdrag av din organisation eller institution eller planeras sådana studier?
• Känner du till studier eller projekt om klimatförändringar eller anpassning från andra källor (universitet, andra forskningsinstitutioner, statliga ministerier, andra stater etc.) som är viktiga för ditt arbetsområde?
• Finns det redan åtgärder som bidrar till anpassningen till klimatförändringarna, även om de inte specifikt identifieras som anpassningsåtgärder?
• Har riktade anpassningsåtgärder redan genomförts?
• Finns det befintliga verktyg, strategier, processer etc. som är viktiga eller skulle kunna användas för anpassning till klimatförändringar?
• Vilka nätverk eller initiativ som är relevanta för anpassning är redan aktiva eller skulle kunna användas för anpassning?

Exempel på god praxis

Anpassningsmetoder som fungerar bra i ett stadsområde kan vanligtvis överföras för att hantera liknande situationer i andra stadsområden. Genomförandet av enskilda åtgärder kan dock bero på problemets omfattning och genomförandets specifika omfattning. Genom att utnyttja befintlig information om god anpassningspraxis (dvs. fallstudier från Climate-ADAPT som finns i steg 3.2)och erfarenheter kan man också optimera förvaltningen av enskilda resurser och insatser.