1.5 Identifiering och erhållande av finansiering och finansiering

Finansiella begränsningar nämns ofta som ett hinder för att inleda och genomföra anpassningsåtgärder på lokal nivå. Finansiering och finansiering för anpassning finns dock tillgänglig och kan kombineras från olika källor – internationella, europeiska, nationella och lokala, både offentliga och privata. Goda kunskaper om tillgängliga finansieringsmöjligheter är viktiga för att övervinna detta hinder. Integrering av anpassning i nuvarande planeringsprocesser och befintliga budgetar är också ett viktigt alternativ att överväga.

Finansiering av anpassning avser pengar som tillhandahålls kostnadsfritt av offentliga eller privata organ (t.ex. stiftelser) för genomförandet av ett specifikt anpassningspolitiskt mål eller överenskommet syfte, t.ex. som bidrag. Det krävs ingen återbetalning av det tillhandahållna kapitalet, men det finns särskilda avtalsenliga krav för att säkerställa att medlen används på avsett sätt. Finansiering å andra sidan avser tillhandahållande av kapital med skyldighet att återbetala i ett senare skede (skuldinstrument) och vanligtvis ådrar sig en "kostnad" - procentandel av räntan.  Det tillhandahålls vanligtvis som ett lån eller annan typ av finansieringsinstrument, vanligtvis av ett finansinstitut.

Finansiering och finansiering för anpassning på kommunal nivå i Europa finns tillgänglig genom flera EU-finansieringsinstrument, nationella, regionala och lokala fonder samt från internationella finansinstitut och privata givarorganisationer:

• Anpassning till klimatförändringar är ett av Life-programmets prioriterade områden. Programmet tillhandahåller medfinansiering för bästa praxis, pilot- och demonstrationsprojekt som bidrar till att stödja insatser som leder till ökad motståndskraft mot klimatförändringar, särskilt i stadsområden.
• Horisont 2020, EU:s program för forskning och innovation, har som mål att 35 % av budgeten ska gå till klimatrelaterad forskning. Det kräver också att slutanvändare och berörda parter involveras, vilket öppnar dörrarna för stadsengagemang. Den kommer under 2021 att följas av Horisont Europa, som också omfattar ett ämnesområde om anpassning till klimatförändringarna. Under 2020 utlyses ytterligare en ansökningsomgång inom ramen för den europeiska gröna given med ämnen som är relevanta för anpassningen till klimatförändringarna.
• Anpassningen till klimatförändringarna integreras i alla EU:s struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder). Dessa omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (främst Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), Sammanhållningsfonden. Europeiska regionala utvecklingsfonden (särskilt genom Interreg)och Europeiska socialfonden. och Europeiska havs- och fiskerifonden. De nationella myndigheterna ansvarar för förvaltningen av dessa medel i respektive medlemsstat och kan kontaktas för ytterligare rådgivning.
• Nationell och subnationell finansiering: På nationell och subnationell nivå kan finansiering finnas tillgänglig både för planering och genomförande av anpassning, medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad eller forskning.
• Finansiering från den privata sektorn: Den privata sektorn är en viktig aktör när det gäller anpassning till klimatförändringsrisker, med hög motivation för anpassningsåtgärder. Den privata sektorns anpassningsåtgärder styrs av följande: a) värdeskyddsmotiv när privata aktörer försöker skydda sina tillgångar och leveranskedjor, b) möjligheter till värdeskapande när den privata sektorn försöker tillhandahålla anpassningslösningar som affärsmöjligheter. Lokala myndigheter uppmuntras därför att söka samarbete med den privata sektorn (t.ex. genom offentlig-privata partnerskap) för att få fram finansiering från den privata sektorn.
• Anpassningsfinansieringen kan också kompletteras med lån från sådana finansinstitut som Europeiska investeringsbanken eller Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
• Kommunala gröna obligationer/klimat-/hållbarhetsobligationer håller snabbt på att växa fram som ett instrument för att locka finansiering till anpassningsåtgärder i städer. Inrättandet och emissionen av gröna obligationer kräver ett nära samarbete med enheter på finansmarknaden.
• Försäkringssektorn är dessutom en viktig aktör inom den privata sektorn som kan ge företag och hushåll incitament att investera i klimatresiliens.
• Vissa städer har banat väg för gräsrotsfinansiering eller privata donationsstrategier för anpassning, medan medborgarinitiativ föreslår anpassningsåtgärder nedifrån och upp, som sedan annonseras till det samhälle som är villigt att donera eller låna ut medel för att genomföra de föreslagna åtgärderna. På så sätt uppgår små enskilda donationer till betydande medel som är tillräckliga för att genomföra åtgärder.
• Hushållens kapitalbas: Privathushåll är ofta villiga att säkerställa motståndskraften i sina bostäder och familjens välbefinnande genom att planera sina utgifter och investeringar på ett mer anpassningsbart sätt (t.ex. investera i bättre isolering vid renovering av hus eller installation av regnvattenuppsamling för trädgårdsbevattning under torka). Medvetandehöjande åtgärder, utbildning och knuffincitament är användbara verktyg för att stimulera privata hushållsinvesteringar. Lokala myndigheter i vissa länder återgår också till skatte- eller avgiftsreduktionssystem som incitament, t.ex. genom att sänka dagvattenavgifterna som de tar ut av fastighetsägare om de i sin tur investerar i åtgärder för att minska regnvattenavrinningen från deras egendom till det offentliga dräneringssystemet.
• Dessutom kan anpassningsrelevant finansiering erhållas genom andra sektoriella finansieringsmekanismer, i vilket fall den kanske inte nödvändigtvis betecknas som ”anpassningsfinansiering”, men den kan ändå bidra till anpassningspolitikens mål.

Flexibilitet och en kombination av olika finansieringskällor är tillrådligt, särskilt i fall där särskilda kommunala budgetposter kan vara svåra att säkra. Att utnyttja icke-monetärt stöd (se steg 1.8)kan dessutom minska trycket på finansieringskraven.

Exempel på städer i hela Europa som framgångsrikt använder dessa finansieringskällor för anpassning anges nedan och beskrivs i detalj i Europeiska miljöbyråns rapport om finansiering av stadsanpassning. Rapporten ger också en detaljerad översikt över tillgängliga EU-medel och finansieringskällor för stadsanpassning. Se även kapitel 5 i Europeiska miljöbyråns rapport Urban adaptation in Europe: hur städer och byar reagerar på klimatförändringar för mer information.

Borgmästaravtalets avsnitt om finansieringsmöjligheter gör det möjligt att söka EU-finansiering eller finansieringsprogram som passar de undertecknande städernas behov. Se även borgmästaravtalets broschyr ”Howto finance your local climate & energy actions?”och ”Innovativefinancial schemes”som innehåller exempel på anpassningsåtgärder av städer och regioner som undertecknat borgmästaravtalet. I borgmästaravtalets webbseminarium omfinansiering av anpassningsåtgärderpresenteras Europeiska investeringsbankens finansieringsmekanism för naturkapital och de undertecknande städernas erfarenheter av hur anpassningsåtgärder på fältet kan finansieras.

Ytterligare översikter över tillgänglig anpassningsfinansiering i EU finns i finansieringsavsnittet i Climate-ADAPT samt på EU:s webbplats för regional utveckling och stadsutveckling.