All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesBeskrivning
Europa står inför en ökande risk för vattenbrist och torka, särskilt i Medelhavsregionerna. Dessa risker hanteras vanligtvis genom planer för hantering av torka och vattenvårdsplaner eller genom kombinerade planer som omfattar hantering av torka och vattenvård tillsammans. Syftet med en plan för hantering av torka är att förebygga och mildra effekterna av torka på miljön, samhället och ekonomin. De är regleringsinstrument som fastställer prioriteringar bland de olika vattenanvändningarna och fastställer strängare begränsningar för tillgång till offentligt tillhandahållet vatten under torka.
Planerna för hantering av torka syftar till att garantera vattentillgång i tillräckliga mängder för att tillgodose grundläggande mänskliga behov för att säkerställa befolkningens hälsa och välbefinnande, undvika eller minimera negativa effekter av torka på vattenförekomsternas status och minimera negativa effekter på ekonomisk verksamhet. De bör förberedas i förväg innan de behövs. En vattenvårdsplan är en strategi eller kombination av strategier för att bevara och kontrollera (yt- och grund) vattenresurser. Syftet med en vattenvårdsplan är att minska vattenförbrukningen, minimera förlusten och slöseriet med vatten, förbättra effektiviteten i vattenanvändningen och förbättra återvinningen och återanvändningen av vatten. En effektivare användning av befintliga vattentäkter bidrar inte bara till att bevara vattenresurserna och förbättra vattendistributionens effektivitet, utan minskar också miljöpåverkan (t.ex. på grund av den minskade mängden avloppsvatten som måste renas) och kostnaderna i samband med utvecklingen av nya försörjningskällor. Torka förvaltning och vattenbevarande planer kan också kombineras i torka och vattenbevarande planer som innehåller riktlinjer och krav som styr vattenbevarande och torka beredskap för offentliga vattenleverantörer.
Torkhanterings- och vattenvårdsplaner kan bli åtgärder för anpassning till klimatförändringar i den mån de kan ta hänsyn till framtida klimatförändringsscenarier och förväntade effekter. Potentiella effekter av klimatförändringar som måste beaktas rör förändringar i vattenförekomsternas naturliga ordning, i deras ekologiska status (som påverkar vattenresursens kvalitet) och i efterfrågan på vatten (t.ex. bevattning, vattenförsörjning i städer och industrier). Betydande förändringar kräver anpassningsåtgärder som kan ingå i sådana planer. Eftersom de sociala konsekvenserna av torka vanligtvis är vattenbristproblem bör man i de anpassade planerna också överväga hur den eventuella minskningen av vattentillgången och vattenförsörjningen på grund av klimatförändringarna kan förvärra problemen i samband med den ökande efterfrågan på vatten till följd av den demografiska och ekonomiska utvecklingen. De grundläggande inslagen i och innehållet i planerna för hantering av torka och vattenvård är följande:
- Allmänna karakteristika för avrinningsområden under normala förhållanden och vid torka.
- Torkans historia i avrinningsområdet.
- Torkans egenskaper (intensitet, frekvens, varaktighet osv.) i avrinningsområdet.
- Införande av ett varningssystem för torka.
- Program och åtgärder för vattenskydd och för att förebygga och mildra torka.
- Organisations- och förvaltningsstruktur (behörig myndighet, kommitté eller arbetsgrupp för att identifiera effekterna av torka och föreslå förvaltningsalternativ, utvidgad grupp för berörda parter).
- övervakningssystem,
- Mekanism för uppdatering och uppföljning av planerna.
- Specifika planer för offentlig vattenförsörjning.
Helst bör planer för hantering av torka och vattenvård innehålla kvantitativa och mätbara mål och en uppsättning åtgärder för att uppnå dessa mål, prioriterade enligt överenskomna och gemensamma kriterier (t.ex. resultat, genomförandekostnader, förväntade fördelar osv.).
Planer för hantering och bevarande av torka kan utarbetas på olika administrativa (kommunala, bevattningsdistrikt, provinsiella, regionala eller till och med nationella) nivåer och för olika ekonomiska sektorer. De bör under alla omständigheter kopplas till förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt, som fastställs i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. På nationell nivå beskriver planer för hantering och bevarande av torka normalt den normativa ramen, organisationsstrukturen och de politiska instrumenten (t.ex. licensiering och prissättning av vattenuttag) för att hantera problem med torka och vattenbrist, liksom förfaranden för deklaration av nödsituationer vid torka, politiska mål på hög nivå och tillgängliga resurser. På regional nivå eller avrinningsområdesnivå tenderar planer för hantering av torka och vattenvård att gå in mer i detalj. De kan ge information om regionala drivkrafter och indikatorer för torka, risk för och sårbarhet för torka, långsiktiga insatser för att minska sårbarheten för torka, alternativ för att minska risken för torka per sektor och allvarlighetsgraden för torka, fördelning av uppgifter mellan regionala aktörer, kriterier för utarbetande av planer för hantering av torka på vattenförsörjningssystemnivå, samarbetssystem med civilskyddsmyndigheten och processer för översyn av planer.
Ytterligare detaljer
Referensinformation
Anpassningsdetaljer
IPCC-kategorier
Institutionell: Lagar och regler, Institutionell: Regeringens politik och programIntressenternas deltagande
Avgörande för en plan för hantering och/eller bevarande av torka är identifieringen av relevanta intressenter som har en andel i vattenförsörjning, planering av torka och vattenskydd. Dessa intressentgrupper måste involveras och företrädas på ett rättvist sätt i ett tidigt skede av utarbetandet av planen. Deltagande i planeringsprocessen ger intressenterna möjlighet att utveckla en förståelse för varandras synpunkter och att skapa samarbetslösningar. Lokala intressenter har den bästa kunskapen om de olika vattenanvändningssektorerna och komponenterna i den hydrologiska cykeln och kan säkerställa att målen är enhetliga och genomförs där de socioekonomiska kostnaderna är lägst. Aktivt deltagande bidrar till att uppnå en balanserad förvaltning av vattenkällorna som minimerar konflikter mellan olika användningsområden och effekter på miljön.
Ett bra tillvägagångssätt är att inrätta arbetsgrupper eller forum som samlar identifierade berörda parter, erfarna och erkända experter på vattenområdet som kan ge råd och samråda under utarbetandet av planerna. Dessutom kan sektorsvisa tabeller där diskussionerna kan vara mer flytande och små grupper av berörda parter betraktas som användbara verktyg för att främja allmänhetens deltagande. Offentlig information och samråd kan följa reglerade eller lagstiftade förfaranden (t.ex. officiella bulletiner) eller breda och lättillgängliga publikationer och elektroniska informationsmedel, som senare blir vanligare i samhället.
Framgång och begränsande faktorer
En viktig framgångsfaktor för utformningen och genomförandet av planer för hantering av torka och vattenvård är tillgången till djupgående kunskap om
· mönstret för vattenanvändningen och dess bidrag till välfärden,
· Vattenförekomsternas hydrologiska förhållanden och relaterade klimatprognoser på medellång till lång sikt.
· De faktorer som påverkar efterfrågan på vatten inom de vattenintensiva ekonomiska sektorerna och den offentliga vattenförbrukningen.
För en framgångsrik plan för hantering av torka och vattenvård krävs ett aktivt deltagande av berörda parter och en god dialog mellan vetenskap och beslutsfattare under hela planeringsprocessen. Dessutom bör planen för hantering av torka och vattenvård ingå i eller samordnas med de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som krävs enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Inrättandet av effektiva varningssystem för torka bidrar ytterligare till ett framgångsrikt genomförande av planen för hantering av torka och vattenvård.
Konflikter mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga värden och intressen kan hämma det nödvändiga samarbetet under planens utformning och genomförande, särskilt när vattenresurserna blir färre. Rättsliga begränsningar under planeringsprocessen rör bland annat vattenrättigheter, befintliga lagar om allmänhetens förtroende, krav på offentliga vattenleverantörer och ansvarsfrågor.
Kostnader och fördelar
Kostnaderna i samband med utarbetandet av en plan för hantering och bevarande av torka på statlig nivå kan uppskattas till mellan 50 000 och 100 000 euro. Genomförandekostnaderna varierar avsevärt beroende på den beaktade omfattningen, hur allvarligt problemet är, de lokala egenskaperna hos vattenförekomsterna och vattenanvändningen samt de planerade åtgärderna. Kostnaderna måste alltid vägas mot de förluster som skulle uppstå om det inte fanns någon plan.
Fördelen är att alla ekonomiska sektorer kan fortsätta sin verksamhet på ett organiserat sätt, men med lägre vattennivåer, vilket innebär mindre ekonomiska och miljömässiga störningar jämfört med en ohanterad torka.
Juridiska aspekter
Förordning om minimikrav för återanvändning av vatten för bevattning inom jordbruket
För att ta itu med problemet med vattenbrist och torka i EU offentliggjorde Europeiska kommissionen 2007 meddelandet Enlösning på problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen. I meddelandet förtecknas en rad politiska alternativ som kan genomföras som en samordnad EU-åtgärd för att öka vatteneffektiviteten och vattenbesparingarna och förbättra beredskapen inför torka och riskhanteringen. I ramdirektivet för vatten, flaggskeppet i EU:s vattenpolitik, erkänns torka som ett potentiellt hot som kan omintetgöra insatserna för att uppnå god ekologisk status i gemenskapens vattenförekomster. I november 2012 slutfördes en politisk översyn av vattenbrist och torka och integrerades istrategin för skydd av europeiska vatten. Slutsatsen av översynen var att det hade gjorts framsteg i genomförandet av de politiska instrument som föreslogs i kommissionens meddelande från 2007, men att det övergripande målet att vända trenderna när det gäller vattenbrist och torka inte hade uppnåtts. I planen uppmuntrades medlemsstaterna att bättre integrera hanteringen av risken för torka i sina framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt för att säkerställa en konsekvent förvaltning av vattenresurserna. År 2020 offentliggjorde kommissionen en nyförordning om minimikrav för återanvändning av vatten för bevattning inom jordbruket, som är relevant för vattenhushållningoch fastställer regler för minimikrav för säker återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse för bevattning inom jordbruket.
Den allt allvarligare torkan i Europeiska unionen och behovet av åtgärder har erkänts i dennya EU-strategin för klimatanpassning,som antogs i februari 2021. I strategin föreslås en bredare användning av planer för hantering av torka och åtgärder för att öka markens vattenhållningsförmåga och säker återanvändning av vatten.
Implementeringstid
Genomförandetiden för planer för hantering av torka och/eller vattenvård beror på flera faktorer, t.ex. det drabbade områdets storlek, de olika berörda parternas intressen och rättsliga och sociala konsekvenser. Typiska genomförandetider ligger mellan 1 och 5 år.
Livstid
Om planerna för hantering av torka och vattenvård utarbetas och genomförs på rätt sätt är de vanligtvis åtgärder på medellång sikt (> 5 år). För att säkerställa deras livskraft under lång tid bör de regelbundet utvärderas med beaktande av klimatförändringar och sociala förändringar, ny teknik och ny lagstiftning. Utvärdering och anpassning efter torka spelar också en viktig roll.
Referensinformation
Webbplatser:
Referenser:
Toreti, A., Bavera, D., Acosta Navarro, J., Barbosa P, De Jager, A. et al. (2025), Drought in Europe – June 2025 – GDO analytical report, Europeiska unionens publikationsbyrå, https://data.europa.eu/doi/10.2760/1544910
Meteorologiska världsorganisationen (WMO), Global Water Partnership (GWP) (2014), National Drought Management Policy Guidelines: En handlingsmall (D.A. Wilhite). Integrated Drought Management Programme (IDMP) Tools and Guidelines Series 1 (integrerat program för hantering av torka) WMO, Genève, Schweiz och GWP, Stockholm, Sverige. https://www.droughtmanagement.info/find/guidelines-tools/guidelines/
EG (2007). Rapport om planen för hantering av torka, inklusive jordbruks-, torkaindikatorer och klimatförändringsaspekter. Expertnätverket för vattenbrist och torka, teknisk rapport, 023
Wilhite D.A., M. Sivakumar, R. Pulwarty, (2014). Hantering av risken för torka i ett föränderligt klimat: Den nationella torkans roll. Väder och klimat Extremes, volym 3, sidorna 4-13.
Spinoni, J., et al., (2016). Meteorologisk torka i Europa: Händelser och effekter: Tidigare trender och framtida prognoser. JRC:s tekniska rapport. Fatulová E., et. al., (2015). Riktlinjer för utarbetande av planer för hantering av torka. Utveckling och genomförande inom ramen för EU:s ramdirektiv för vatten. WHO och GWP.
Publicerad i Climate-ADAPT: Apr 12, 2025
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?