All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodies
©Maanmittauslaitos
Saimens ringsäl, som är en utrotningshotad endemisk art i Saimens sötvattensjö, hotas av bifångstdödlighet, förlust av livsmiljöer och minskad tillgång på snö på grund av klimatförändringarna. Två EU-finansierade Life-projekt genomförde skyddsåtgärder, bland annat konstgjorda snödrivor för att förbättra livsmiljöer för häckning, sälsäkra fiskemetoder och utbildningsinitiativ.
Saimensälen (Pusa saimensis) är en endemisk art som endast lever i Finland i det fragmenterade sötvattenskomplexet vid Saimensjön. Den har varit isolerad från andra ringmärkta sälar i minst 60 000 år, dvs. långt före den senaste istiden. Denna kustlösa population hotas av antropogena faktorer, såsom oavsiktlig bifångstdödlighet, försämring av livsmiljöer och förlust till följd av strandlinjekonstruktion och klimatförändringar. Saimensälens fortplantningsframgång är beroende av att det finns tillräckligt med is och snötäcke, eftersom sälen gräver sin grotta i snödrivor där den föder och vårdar en valp. Därför utgör den globala uppvärmningen ett allt allvarligare långsiktigt hot mot denna arktiska tätning. Populationen minskade till färre än 150 individer i början av 1980-talet och började sedan långsamt återhämta sig på grund av olika bevarandeåtgärder. En finländsk nationell bevarandestrategi och handlingsplan för Saimaa ringsäl antogs 2011 och uppdaterades 2017 och 2022 (Saimaannorpan suojelun strategia ja toimenpidesuunnitelma 2022) för att förbättra artens bevarandestatus. Strukturellt samarbete har hjälpt sälpopulationen att växa under de senaste åren.
Det EU-finansierade Life Saimaa-sälprojektet, som pågick från 2013 till 2018, främjade skyddet av Saimaa-sälen och insatserna för att uppnå en gynnsam bevarandestatus för arten. Projektet genomförde handlingsplanen för sälskydd i Saimen, som utarbetades under ledning av miljöministeriet och i ett brett samarbete med viktiga aktörer. En av de viktigaste åtgärderna i samband med klimatförändringarna var skapandet av konstgjorda snödrivor under vintrarna 2014 till 2018 för att förbättra sälarnas häckningsmiljö under dåliga snöförhållanden. Detta projekt följdes upp av det EU-finansierade projektet Our Saimaa Seal LIFE. Detta projekt, som pågick från 2020 till 2025, tillämpade nya bevarandemetoder. År 2025, baserat på nya vetenskapliga rön, erkändes Saimaa ringsäl också som sin egen art.
Referensinformation
Fallstudie Beskrivning
Utmaningar
Klimatförändringarna utgör ett långsiktigt hot mot Saimens sälbestånd, eftersom en framgångsrik uppfödning av arten är beroende av is- och snötäcke. Tätningar föder vanligtvis en enda valp i en subnivean lya som ligger i snödrivor som bildas på sjöns strandlinje. Mamma-pup-paret använder hålan under amningsperioden. Det ger skydd mot rovdjur och hårt klimat.
På vintrar med bra snöförhållanden hittas cirka 8% av valparna döda i lyor. En mild vinter och brist på snö kan dock orsaka högre perinatal dödlighet (som 2006 och 2007, ca 30%). Saimens snötäcke har varit otillräckligt under några av de senaste åren. Till exempel var vintern 2020 exceptionellt mild, vilket orsakade en total brist på snödrivor som behövs för sälarna. Denna situation förvärras ytterligare av klimatförändringarna till följd av den globala uppvärmningen. Modellbaserade analyser av is- och snöförhållandena i Saimen under klimatförändringsscenarier visar en tydlig långsiktig försämring av häckningsmiljöns kvalitet. Exempelvis beräknas det genomsnittliga djupet av strandnära snödrivor minska med cirka 50 % från referensperioden 1981–2010 till 2070–2099. Istäckets varaktighet förväntas förkortas med cirka 1,5 månader, med issmältning redan före slutet av puppsäsongen under de mildaste vintrarna (J akkila m.fl., 2024). På grund av den inlandssjöliknande livsmiljön kan Saimensälarna inte heller flytta till mer gynnsamma områden till följd av klimatförändringarna.
Policy och juridisk bakgrund
Saimens inringade säl har IUCN-status som utrotningshotad underart. I habitatdirektivet innebär denna status att en sådan art behöver strikt skydd (rådets direktiv 92/43/EEG, bilaga IV). Enligt den senare är det förbjudet att förstöra och förstöra livsmiljöer, parningsplatser och rastplatser som är viktiga för en arts (eller underarts) överlevnad under strikt skydd. Därför har det EU-finansierade Life-projektet fått tillstånd från det lokala centrumet för ekonomisk utveckling, transport och miljö för att stapla upp de snödrivor som människan skapat vid sälens lya.
Dessutom är följande rättsliga aspekter relevanta för projektet för bevarande av sälar i Saimen.
Bevarandepolitik
Saimens ringsäl skyddades år 1955 genom en förordning med stöd av jaktlagen. År 1993 överfördes det rättsliga skyddet till naturskyddslagen. Ansvaret för skötseln gavs till miljöministeriet och i praktiken till Parks & Wildlife Finland. Det är en statlig myndighet som ingår i det statliga företaget Forststyrelsen. En bevarandestrategi och handlingsplan för Saimaa ringsäl antogs 2011 och uppdaterades 2017 och 2022 (Saimaannorpan suojelun strategia ja toimenpidesuunnitelma 2022).
Bevarandeområden och bevarandeprogram
I Saimenområdet utgjorde grundandet av Borgholms nationalpark 1956 en viktig grund för skyddet av Saimensälen (9 600 hektar, vinterbestånd av 65-86 sälar). Kolovesi nationalpark grundades 1990 och skyddet av Saimen-sälen var den främsta bidragande orsaken till bevarandet av området (2 300 ha, vinterbeståndsapp. 9–12 tätningar). Det finns också en del privatägda bevarandeområden som inrättats för att skydda Saimensälen.
Finlands nationella program för bevarande av kustlinjen, som antogs 1990, ger möjlighet att skydda livsmiljöerna för Saimens ringsäl. I sjön Saimen omfattar bevarandeprogrammet 92 000 ha (främst vattenområden). Större delen av sälens utbredningsområde ingår också i Natura 2000-nätverket. Natura 2000-områdena omfattar totalt 157 426 hektar (33 022 hektar mark, 124 404 hektar vatten). På motsvarande sätt skyddar programmet för bevarande av kustlinjer och Natura 2000-nätverket, som delvis överlappar varandra i fråga om geografisk täckning, cirka 70 % respektive 95 % av de kustlinjer där sälarnas lyor är belägna. För att genomföra Natura 2000-nätverkets bevarandeprogram och bevarandemål inrättades naturskyddsområden och områden som staten förvärvat för bevarandeändamål. Natura 2000-nätverket genomförs också genom markanvändningsplaner i enlighet med markanvändnings- och bygglagen, fiskebegränsningar enligt fiskelagen och upprättande av begränsningsområden enligt lagstiftningen om användning av motorfordon i terräng.
Fiskebegränsningar
I Saimen har fisket varit begränsat sedan 1980-talet för att skydda Saimens ringsäl. Fiskeförbud och fiskebegränsningar är de viktigaste bevarandeåtgärderna för populationen av ringmärkt säl. Restriktionsområdena har ökat från 1,5 % till ca 7 % av sjöns yta. För närvarande fastställs i dekretet om fiskebegränsningar (357/2026) en rumslig (som omfattar ca 70 % av sjön) och två tidsmässiga (vårtid och året runt) fiskebegränsningar. Under våren (från 15 april till 30 juni), den mest kritiska perioden för valpöverlevnad, är användningen av gälnät förbjuden. Dessutom är det förbjudet att använda de flesta typer av dödliga fiskeredskap för sälar året runt (t.ex. fiskfällor med en öppning som är bredare än 15 cm, nät med starka maskor, krokar betade med fisk och multifilamentnät). Trots de geografiska utvidgningarna är förordningens arealtäckning fortfarande mindre än utbredningsområdet för Saimens sälar, särskilt i de norra och södra delarna av sjön. Utöver dekretet ingås frivilliga fiskebegränsningsavtal både inom det område som omfattas av dekretet och i angränsande vattenområden. Ekonomisk ersättning betalas ut till vattenområdesägare (innehavare av fiskerättigheter) som ingår dessa avtal. Dessa avtal gör det också möjligt att utvidga det område som regleras genom dekretet under dekretets giltighetstid. Detta gäller till exempel när nya valpar observeras i områden i utkanten av eller utanför det nuvarande dekretområdet.
Politisk kontext för anpassningsåtgärden
Case partially developed, implemented and funded as a climate change adaptation measure.
Mål för anpassningsåtgärden
EU LIFE Saimaa-sälprojektet och uppföljningsprojektet Vår Saimaa-säl LIFE syftade till att minska de största hoten mot Saimaa-sälen, som identifierades i strategin och handlingsplanen för bevarande av Saimaa-sälen. Projekten syftade särskilt till att minska riskerna i samband med klimatförändringar, fiske och störningar orsakade av människan. Resultaten av projekten användes i bevarandestrategin och uppdateringen av tillhörande förordningar.
Ett av huvudmålen med projekten var att underlätta anpassningen till klimatförändringarna genom att samla pålning av snödrivor och bygga konstgjorda bon för att förbättra Saimasälen´s häckningsframgång under milda vintrar. Andra mål är att minska dödligheten bland bifångster. Detta uppnåddes genom att utveckla sälvänliga fiskemetoder, minska störningar orsakade av människan, involvera olika (lokala) intressenter i bevarandeåtgärder och medvetandehöjande initiativ. Projekten syftade också till att uppdatera kunskapen som grund för en effektiv övervakning och ett effektivt bevarande, t.ex. viktiga ekologiska samband och potentiella hot mot sälarna.
Anpassningsalternativ implementerade i detta fall
Lösningar
Den konstgjorda snödriftsmetoden utvecklades vid Östra Finlands universitet. Den infördes som en ny bevarandemetod i full skala för att förbättra sälens valpöverlevnad under milda vintrar när snötäcket inte är tillräckligt för lyor. Projektet genomfördes inom ramen för EU:s Life Saimaa-sigillprojekt och fortsatte inom ramen för projektet Vårt Saimaa-sigill.
Under vintrarna med dåliga snöförhållanden staplades konstgjorda snödrivor på sälens häckningsmiljö. Drifterna staplades årligen i januari och början av februari. Formen och storleken på de konstgjorda drivorna efterliknar de naturliga vinddrivna snöhögarna. Saimens ringmärkta slussar ligger på is i snödrivor vid strandkanten. Konstgjorda snödrivor staplades med hjälp av naturlig snö som samlats in i närheten av driftplatsen med hjälp av snöskyfflar och skjutbogserare. Drifterna var belägna i närheten av de potentiella lyaplatserna. Minsta snötäcke på is för att göra en snödrift är cirka 5 centimeter. De exakta måtten på snödriften beror på platsen och mängden snö som finns tillgänglig. Snödrivor bör dock vara tillräckligt stora för stora födelseplatser, dvs. cirka 1 m höga, 3-6 m breda och 8-15 m långa.
Varje år deltog mer än 300 volontärer i lyaräkningar och / eller byggandet av konstgjorda snödrivor. Baserat på resultat från lair census, som genomförs årligen, skapade mänskliga snödrivor en effektiv bevarandemetod. Under projektet ”Our Saimaa seal LIFE” byggdes 1 130 snödrivor, till stor del gjorda av frivilliga. Ungefär hälften av dessa snödrivor användes som vilo- eller födelsehåla och 171 valpar föddes i dem. På grund av denna bevarandeåtgärd förblev den perinatala dödligheten betydligt lägre jämfört med tidigare vintrar med dåliga snöförhållanden. När snöförhållandena gjorde det omöjligt att skapa konstgjorda snödrivor byggdes och placerades konstgjorda flytande bostrukturer. De konstgjorda bon är flytande strukturer som kan installeras antingen i öppet vatten eller på is. Under hela projektet användes 120 av dessa konstgjorda bon och hälften av dessa användes av sälarna.
Projekten genomförde också andra åtgärder som inte tar itu med klimatförändringarnas effekter utan minskar sälarnas dödlighet och därmed också ökar deras motståndskraft mot klimatförändringar. Sälsäkra fisknät (en typ av fiskfälla som används av yrkesfiskare, för abborre och gös) har utvecklats i samarbete med lokala yrkesfiskare. I det första Saimaa-sälprojektet ersattes nästan 300 nät som ägdes av fritidsfiskare med sälsäkra fiskfällor (en annan typ av fiskeredskap, mindre än det fisknät som främst används av yrkesfiskare). Dessutom delades nästan 1 500 ”stoppare” ut till fiskare. Proppar gör de traditionella fiskfällorna ”tätningssäkra”: de förhindrar att den största öppningsbredden överstiger 15 cm och därmed blockerar tätningarna långt in i fällan. Inom ramen för projektet ”Our Saimaa seals LIFE” har över 1 700 deltagare i 135 workshoppar byggt ytterligare 1 000 sälsäkra fiskfällor. Dessa åtgärder gjorde det möjligt att ersätta cirka 150 nätredskap med 600 sälsäkra fiskfällor. Vid fiskeevenemang under de två Life-projekten undertecknade cirka 1100 enskilda fritidsfiskare avtalet om att avstå från nätfiske i häckningsområdet, i utbyte mot sälsäkra fiskfällor. Dessutom nådde vårt Saimaa Seal LIFE-projekt över 23 000 personer genom miljöutbildning.
Att säkerställa genetisk mångfald inom ringsälpopulationen anses dessutom vara grundläggande för att hantera de förändrade miljöförhållanden som klimatförändringarna medför. För att komma till rätta med detta problem har tre sälar i Saimen framgångsrikt flyttats och övervakats under projektets gång. Framtida forskning kan bidra till att verifiera om detta har bidragit till att öka den genetiska mångfalden.
Förvaltningsplaner för Natura 2000-områden som är viktiga för Saimens sigill utarbetades under Life Saimens sigillprojekt 2013-2018. 34 ha mark (öar) och 670 ha vatten förvärvades för naturskydd. Slutligen genomfördes också initiativ för att öka medvetenheten och för utbildningsändamål.
Under de följande åren (2020-2025) vidtogs ytterligare skydds- och bevarandeåtgärder för de två viktigaste livsmiljöerna för ringsälen i Östersjön, som ligger i Skärgårdshavet och på Åland. Inom ramen för ”Våra Saimasälar LIFE” inrättades tre nya skyddade områden i den åländska skärgården. Dessutom lades skyddet av den ringmärkta sälen i Östersjön till som ett obligatoriskt kriterium för sex befintliga skyddade områden (Vår Life-rapport om Saimaa-sälen 2025).
Övervakningsresultaten tyder på att snödrivor orsakade av människan ledde till en minskning av dödligheten hos perinatal ringsäl. Under vintrarna 2014-2016, när konstgjorda snödrivor staplades, fluktuerade den perinatala dödligheten från 8% till 16%. Omvänt, innan metoden genomfördes, var dödligheten nära 30 % (t.ex. 2006 och 2007). Under de senaste fem åren (2020-2025) har sälarna accepterat cirka 50% av konstgjorda snödrivor som en lya plats och 171 valpar har fötts i dem. Under samma period ökade beståndet av ringsälar i Saimen från 425 till 530 individer på grund av de vidtagna bevarandeåtgärderna. Dessa resultat kommer från lya folkräkning som börjar varje år på våren när taken på snö lya kollapsar och blir detekterbara. Folkräkningen omfattar över 70 % av Saimens kustlinjer (ca 11 500 km).
Ytterligare detaljer
Intressenternas deltagande
Forststyrelsen, Parker & Viltcentralen ansvarar för huvuddelen av Saimensälens bevarande- och övervakningsåtgärder. Östra Finlands universitet spelade en avgörande roll inte bara för att utveckla den av människan skapade snödriftsmetoden och delta i den årliga lyraräkningen. Mer allmänt främjade den också bevarandet av Saimens ringmärkta sälar genom att tillhandahålla nya övervaknings- och bevarandemetoder samt vetenskaplig kunskap till stöd för beslutsfattandet.
Volontärernas roll är också oerhört viktig både för att göra snödrivorna och för att övervaka och utvärdera befolkningsdynamiken. Under årens lopp deltog erfarna lokala volontärer i den årliga kartläggningen av Saimens sigill. Dessa volontärer känner till de krävande fältarbetsförhållandena på isen och platsen för de traditionella parningsplatserna för de ringmärkta sälarna. Detta nätverk av volontärer växte avsevärt under vårt Saimaa Seal LIFE-projekt från 2020-2025. Baserat på denna första grupp av nyckelvolontärer började projektet bygga ett större nätverk av volontärer för att täcka hela distributionsområdet för sälen för att förbereda sig för de möjliga utmaningarna med uppvärmning av vinterklimatet. Förutom naturvårdarna inkluderade volontärerna fritidsfiskare, politiker (lokala och nationella), beslutsfattare, lokalinvånare, sommarboende och medlemmar i icke-statliga organisationer. Det är ett bra exempel på hur en konkret bevarandeåtgärd kan skapa öppenhet och engagemang hos lokalbefolkningen för bevarande och föra människor samman.
Under perioden 2020-2025 var mer än 300 volontärer aktiva årligen i att göra snödrift och eller lya folkräkningar. Deras ansträngningar stod för totalt nästan 3500 arbetsdagar. Med tanke på hela perioden för EU:s två Life-projekt (2013–2018 och 2020–2025) stod volontärernas insatser för 5770 arbetsdagar. Förutom volontärer och Forststyrelsen deltog också andra samarbetspartner, som Östra Finlands universitet, WWF Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna, för att förverkliga de snödrivor som människan skapat.
135 workshoppar anordnades för att informera och utbilda berörda parter. Under dessa evenemang byggdes sälsäkra fiskfällor med hjälp av fiskare, skolbarn och vattenområdeschefer.
Framgång och begränsande faktorer
Framgångsfaktorer
En avgörande framgångsfaktor för detta anpassningsalternativ är den allmänt positiva lokala och nationella inställningen till Saimasigillet (IUCN SSC, 2025). I detta avseende var volontärer grundläggande för projektets framgång och för att övervaka segelbefolkningsdynamiken. De konstgjorda snödrivorna har visat sig vara en effektiv metod för att minska valpdödligheten på vintrar med dåliga snöförhållanden. En viktig framgångsfaktor är att på grund av deras ståndaktighet återvänder sälar till samma plats varje år för att bygga sin lya. Detta bidrar till att underlätta en framgångsrik placering av snödrivor som tillverkats av människor (IUCN SSC, 2025).
Framgången med det första projektet (Life Saimaa-sigillet) ledde till att det följdes upp genom Life-projektet Vår Saimaa-sigillet. Projektet har tilldelats priset för biologisk mångfald 2013-2014 av Finlands nationella kommitté för Internationella naturvårdsunionen (IUCN). På grund av publikationer i internationella tidskrifter och mediespridning väckte resultaten också intresse utanför Finland. Det marknadsfördes som en ny, enkel och innovativ lösning för att mildra klimatförändringarnas negativa effekter på en starkt hotad befolkning som framgångsrikt testades under verkliga förhållanden.
Begränsningsfaktorer
Den konstgjorda snödriftsmetoden är dock endast effektiv så länge det finns lite snö tillgänglig och sjön har sammanhängande istäcke. Sedan det första Life-projektet har mängden snö och/eller is i vissa områden varit en begränsande faktor för att skapa konstgjorda snödrivor. Utvecklingen och testningen av långvariga konstgjorda lyastrukturer inleddes därför i det första Life-projektet, fortsatte i det andra projektet och ansågs vara särskilt relevant.
Kostnader och fördelar
Kostnader
Den totala budgeten för Life Saimaa-sigillet uppgick till 5 261 612 euro. En andel på 75 % av den totala budgeten finansierades genom Europeiska unionens Life+ (programmet för natur och biologisk mångfald). Åtgärden ”Förbättra häckningsförhållandena för den saimeniska ringsälen med konstgjorda snödrivor” är en av de 63 åtgärderna i projektet. Kostnaderna för denna särskilda åtgärd är cirka 4 % av den totala projektbudgeten. Den totala projektbudgeten för ”Our Saimaa Seal LIFE” uppgick till 7,1 miljoner euro, varav EU bidrog med 5,3 miljoner euro.
Fördelar
Omkring 50% av valparna föddes i lyor som skapats i konstgjorda snödrivor. Den perinatala dödligheten var signifikant lägre jämfört med tidigare vintrar med dåliga snöförhållanden när metoden inte användes. Detta visar hur användbar och framgångsrik tekniken är (mer information finns i avsnittet ”Lösningar”).
Utöver de direkta bevaranderesultaten har hundratals lokala volontärers deltagande haft viktiga sociala fördelar. Genom att delta i bevarandearbetet förbättrades allmänhetens inställning till Saimens sälar och deras skydd. Det stärkte också förtroendet mellan lokalsamhällen och bevarandemyndigheter. Fiskare, studenter och sjöbesökare utbildades i sälvårdsinsatser. Ett mer medvetet beteende och respektfulla fiskemetoder förväntas därför förbättra resultaten av de anpassningsåtgärder som genomförts under EU:s två Life-projekt. Sälvänlig turism utvecklades också. Deltagare i sälutflykter fick information om Saimens ringmärkta sälar och de bevarandeåtgärder som vidtagits för att skydda denna art.
Implementeringstid
Projektet Life Saimaa-sigillet pågick från 2013 till 2018. Det följdes av Our Saimaa Seal LIFE som löpte från 2020 till 2025. Konstgjorda snödrivor fortsätter att byggas årligen. Deras genomförande tar en kort period (ett par veckor per vinter och före reproduktionssäsongen).
Livstid
Konstgjorda snödrivor varar bara en häckningssäsong och behöver därför byggas om varje år. Den konstgjorda snödriftsmetoden ingick i poolen av etablerade bevarandemetoder för Saimaa ringsäl.
Referensinformation
Kontakta
Metsähallitus Parks & Wildlife Finland
E-mail: saimaannorppa@metsa.fi
Webbplatser
Referenser
Jag ucn-ssc-bevarande-framgång-berättelser-2021-2025
Kunnasranta, M., Niemi, M., Auttila, M., Valtonen, M., Kammonen, J., & Nyman, T. (2021). Förseglad i en sjö – biologi och bevarande av den hotade Saimensälen: en översyn. Biologiskt bevarande, 253, 108908.
Kunnasranta, M., Niemi, M. & Auttila, M. (2022). Utveckla konstgjorda bolådor för ett stort vattenlevande däggdjur. Vattenvård: Marina ekosystem och sötvattensekosystem, 32.8, 1365–1371. https://doi.org/10.1002/aqc.3851
Vår Saimaa Seal LIFE Layman-rapport 2025
Publicerad i Climate-ADAPT: Apr 11, 2025
Please contact us for any other enquiry on this Case Study or to share a new Case Study (email climate.adapt@eea.europa.eu)

Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?