Dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Stadsdelen Augustenborg har drabbats av årliga översvämningar i slutet av 1990-talet, orsakade av att det gamla dräneringssystemet inte klarar kombinationen av regnvattenavrinning, hushållsspillvatten och tryck från andra delar av staden. Följdöversvämningar ledde till skador på underjordiska garage och källare och begränsade tillgången till lokala vägar och gångvägar. Obehandlat avloppsvatten trängde också ofta in i vattendrag till följd av ökat tryck på avloppsreningsverken.

Under det förändrade klimatet förväntas nederbörden öka till upp till 40 % i Sverige, beroende på scenariot. Den årliga nederbörden i de sydligaste delarna av Sverige förväntas öka med cirka 15-20 % i slutet av seklet enligt scenariot RCP 8.5. Nederbörden ökar särskilt mycket på vintern och våren. Detta kommer sannolikt att förvärra problemen i samband med avrinning av regnvatten i stadsområden.

Dessutom kännetecknades Augustenborg, ett av de första bostadsområdena som levererades inom ramen för Sveriges politik för subventionerat boende på 1950-talet, av hög arbetslöshet, hög omsättning av boende och hög andel invandrare. Det var ett område med social och ekonomisk nedgång.

Förnyelsearbetet i Augustenborg inleddes på 1990-talet och utvecklades till projektet Ekostaden Augustenborg. Huvudsyftet med initiativet var att skapa ett mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart grannskap. Även om anpassningen till klimatförändringarna ursprungligen inte var en uttrycklig drivkraft, syftade projektet till att ta itu med frågan om översvämningar i städer i kombination med åtgärder som syftar till att minska koldioxidutsläppen och förbättra avfallshanteringen.

På grund av återkommande översvämningsproblem föreslogs att dagvatten från Augustenborg skulle kopplas bort från det befintliga kombinerade avloppet och dräneras med hjälp av ett öppet system. Huvudsyftet var att 70 % av dagvattnet från tak och förseglade områden skulle hanteras i det öppna systemet, vilket eliminerar kombinerat avloppsspill helt genom att både sänka den totala volymen av dagvatten som når rör och minska toppflödena.

Även om ingen klimatförändringsanalys utfördes på det öppna dagvattensystemet, var det utformat för att rymma en 15 års nederbördshändelse som baslinje, vilket också tjänar syftet med anpassning till ökad nederbörd i framtiden. Projektet innebar eftermontering av SUDS inom befintlig utveckling och infrastruktur, och med boende på plats.

Det färdiga dagvattenhanteringssystemet omfattar totalt 6 km kanaler och vattenkanaler samt tio retentionsdammar. Regnvatten samlas i naturliga diken och reservoarer och överskottet leds sedan till ett konventionellt avloppssystem och ett närliggande vattendrag. Regnvattnet från tak, vägar och parkeringsplatser leds genom synliga diken, diken, dammar och våtmarker. Dessa landskapselement är integrerade i stadsbilden inom 30 gårdsområden, vilket också ger rekreationsgrönområden för områdets invånare. Medan grönytorna ökade i storlek och antal, bibehölls 1950-talets specifika stil för att inte äventyra områdets estetik. Några av grönområdena kan tillfälligt översvämmas, vilket hjälper till att hantera vatten genom att sakta in i det konventionella dagvattensystemet.

Som ett komplement till det hållbara dräneringssystemet finns det mer än 11 000 m² gröna tak i området, inklusive 2 100 m² på byggnaderna i det offentliga bostadsbolaget MKB och 9 000 m² i den botaniska takträdgården som har byggts på en gammal industribyggnad. I renoveringsprojektet, som inleddes 1998, installerades gröna tak på alla nya byggnader (byggda efter 1998) och eftermonterades på vissa äldre byggnader, t.ex. garage som har omvandlats till kontor. Några nyare gröna tak har installerats även efter regenereringsprojektet.

Som ett resultat av genomförandet av det öppna dagvattenhanteringssystemet har många översvämningar undvikits i området. Det tyder på att utformningen av det öppna dagvattensystemet fungerar bättre än ett konventionellt system och att Augustenborg är väl förberett för mer intensiva regnhändelser även i framtiden. Sommaren 2007 orsakade en 50-årig nederbördshändelse allvarliga problem i större delen av Malmö genom att översvämma tillfartsvägar, men Augustenborg påverkades inte. År 2014 undveks allvarliga översvämningsskador och reparationskostnader i Augustenborg under en kraftig nederbördshändelse med över 100 mm regn på 6 timmar. Dessutom har många mindre kraftiga nederbördshändelser hanterats väl av det öppna dagvattensystemet.

Det uppskattas att 90% av dagvattnet från hustaken och andra ogenomträngliga ytor leds in i det öppna dagvattensystemet. Dessutom minskar den totala årliga avrinningsvolymen med cirka 20 % jämfört med det konventionella systemet. Detta beror på evapotranspiration från kanaler och retentionsdammar mellan regnhändelserna. Dessutom är avrinningstoppflödena fördröjda och försvagade. Implementeringen av ett öppet dagvattensystem i Augustenborg har förbättrat inte bara dagvattenhanteringen i området, utan också prestandan hos det kombinerade avloppssystemet som betjänar omgivningen. Volymen av dagvatten som dräneras in i det kombinerade systemet är nu försumbar, och detta system dränerar nu nästan bara avloppsvatten.

Alternativet att minska översvämningarna via ett konventionellt avskilt dagvattensystem för Augustenborg skulle ha inneburit stora markarbeten. Detta tillvägagångssätt kan också ha orsakat problem längre längs dagvattendräneringsnätet, till exempel flaskhalsar där systemet går samman med äldre rör. Dessutom kan de mottagande områdena ha drabbats av ökad översvämningsrisk, erosion eller försämrad vattenkvalitet. Genomförandet av det öppna dagvattensystemet ansågs därför vara det mest hållbara alternativet i linje med visionen för förnyelseinitiativet Ekostaden Augustenborg.

De viktigaste aktörerna vid förnyelsen av Augustenborg var bostadsbolaget MKB och Malmö stad, företrädd av stadsdelen Fosie och serviceavdelningen. Flera personer var dock särskilt viktiga för projektets framgång.

Processen med att skapa Ekostaden Augustenborg inleddes 1997 och inleddes med diskussioner om att stänga ett närliggande industriområde. Förnyelseprojektet utlöstes av idéer från tre aktiva yrkesverksamma från Malmö stads serviceavdelning, en skola i Augustenborg och det offentliga bostadsbolaget MKB. De samlade en grupp högre tjänstemän, kollegor och aktiva invånare i området som alla ville göra området till en hållbar stadsdel i Malmö. En projektledare anställdes 1998. I takt med att projektet fortskred engagerades lokala företag, skolor och industriområdet. Botaniska takträdgården har utvecklats i samarbete med flera universitet och privata företag.

Ett av huvudmålen med Ekostaden Augustenborg var att göra det möjligt för invånarna att spela en betydande roll i planeringen och genomförandet av initiativet. Augustenborg-projektet omfattade ett omfattande offentligt samråd. Detta inkluderade regelbundna möten, gemenskapsverkstäder och informella sammankomster vid sport- och kulturevenemang. Tillvägagångssättet blev alltmer öppet och rådgivande. Cirka en femtedel av hyresgästerna i området har deltagit i dialogmöten om projektet, och vissa har blivit mycket aktiva i utvecklingen av området. Augustenborgs skolelever var involverade i ett antal lokala utvecklingar, till exempel med planeringen av en regnvattensamlingsdamm som kan anpassas till en isbana. Kontinuerlig kommunikation och djupgående samhällsengagemang gjorde det möjligt för projektet att tillgodose invånarnas farhågor och preferenser när det gäller utformningen av dagvattensystemet. Projektet mötte därför föga motstånd.

Fortfarande, mer än 20 år efter lanseringen av förnyelseprojektet, har invånarna en aktiv roll i utvecklingen av området. Lokala grupper av människor organiserar aktiviteter i området, såsom stadsodling, utomhusutbildning för barn och ungdomar och ett årligt firande av ekostaden Augustenborg (Ekostadens dag).

Utmaningar för genomförandet av SUDS i Augustenborg inkluderar:

• Att hitta fysiskt utrymme för att införliva SUDS i den redan befintliga utvecklingen: i) SUDS måste installeras runt befintlig infrastruktur för el, vatten, värme och telefoni. ii) Tillträde för utryckningsfordon måste upprätthållas. iii) Många invånare var oroade över att en stor andel av det tillgängliga grönområdet inte var lämpligt för rekreation och att vissa träd togs bort.
• Byggnader kan inte skadas av vatten. Således underströks alla SUDS med geotextil, vilket eliminerar möjligheten till ökad djupperkolering och begränsar systemets funktion till vattenretention snarare än infiltration.
• Hälso- och säkerhetsfrågor måste lösas. SUDS var belägna inom och i närheten av skolgårdar som utgör potentiella risker för drunkning. Farhågor framfördes också om de dräneringskanaler som utgör hinder för äldre och funktionshindrade.
• Andra problem i samband med projektet var det oundvikliga bullret och dammet under byggandet, vilket orsakade klagomål från lokalbefolkningen. Dessutom var retentionsdammarna benägna att algtillväxt, och en teknisk lösning utformades för att lösa detta problem.

Framgångsfaktorer inkluderar:

• Initiativ och entusiasm från serviceavdelningen i Malmö och bostadsbolaget MKB. starkt ledarskap av individer från dessa organisationer och deras professionella nätverk möjliggjorde utvecklingen av det övergripande projektet. I sin tur var detta ledarskap endast möjligt på grund av decentralisering av makten från staden till distriktsnivå.
• Projektets samarbetskaraktär möjliggjorde gemensam förvaltning av projektet.
• Invånarnas delaktighet i designfasen innebar att det fanns lite motstånd mot projektet och resulterade i en känsla av ägarskap, egenmakt och ökad medvetenhet bland de boende.
• Omfattande finansiering från de lokala myndigheterna och bostadsbolaget var en annan framgångsfaktor.

Den totala summan som investerades i de fysiska förbättringarna i Augustenborg och relaterade projekt var cirka 200 miljoner kronor (~24 miljoner euro). Ungefär hälften av beloppet investerades av bostadsbolaget MKB. 24 miljoner kronor kom från den svenska staten inom LIP-programmet och 6 miljoner kronor för att bygga Botaniska takträdgården kom från EU LIFE-fonden. Återstående finansiering tillhandahölls främst av de lokala myndigheterna, främst av Malmö stad. Förvaltningsarbetet finansieras gemensamt genom bostadsbolaget, som införlivar kostnaderna i hyror, vattenstyrelsen genom vattenavgifterna och kommunfullmäktiges standardunderhållsbudgetar.

Underhållskostnaderna för det hållbara dräneringssystemet är ungefär dubbelt så höga som för vanliga avloppssystem. Det öppna dagvattensystemet samlar mycket skräp och ogräs, och kanalerna är något svåra att städa upp och klippa runt. Ibland kan det också finnas reparationskostnader eftersom granitblocken ibland går sönder. På grund av det effektiva dräneringssystemet har dock vissa potentiella kostnader för översvämningsskador undvikits i området (se avsnittet Lösningar). Det öppna avloppssystemet i Augustenborg har bedömts vara mer hållbart än ett traditionellt avloppssystem i tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.

Förutom anpassning till mer extrema nederbördshändelser härrörde en rad andra fördelar från det omfattande föryngringsprojektet i Augustenborgsområdet:

• Rekonfiguration av offentliga utrymmen mellan bostadshus har gett invånarna möjlighet att odla sin egen mat i små kolonilotter och har skapat platser för fritid och attraktiva områden för barn att leka.
• Den biologiska mångfalden i området har ökat. De gröna taken, främst den botaniska takträdgården, har lockat fåglar och insekter, och det öppna dagvattensystemet ger bättre miljö för de lokala växterna och vilda djuren. Dessutom planterades blommande stauder, inhemska träd och fruktträd och fladdermus- och fågellådor installerades.
• Projektets deltagarkaraktär väckte intresse för förnybar energi och hållbara transporter bland invånarna.
• Hyreskontraktens omsättning har minskat med 20 procent.
• Under projektgenomförandet 1998–2002 minskade arbetslösheten från 30 % till 6 % (till Malmös genomsnitt) och valdeltagandet ökade från 54 % till 79 %.

Som ett direkt resultat av projektet har tre nya lokala företag startats i området: Watreco AB (inrättat av lokalinvånare och amatörvattenentusiast), Green Roof Institute och ett bilpoolsföretag som använder etanolhybridbilar för att ytterligare minska CO2-utsläppen och annan miljöpåverkan. Senare har Augustenborgs bilpoolsbolag blivit en del av Sunfleets bildelningssystem.

Projektet startade 1997 och genomfördes mellan 1998 och 2002. Arbetet med SUDS-infrastrukturen inleddes i december 1999 och avslutades sommaren 2000. Systemet har varit i drift sedan maj 2001. Underhållet av dräneringssystemet fortsätter som vanligt i bostadsområden.

Systemet är fortfarande i drift. Dess livslängd motsvarar den för traditionella stadsförgrönings- och dräneringsprojekt.

Helen Johansson
Scandinavian Green Roof Institute
E-Mail: helen@greenroof.se 
www.greenroof.se 

Green and Blue Space Adaptation for Urban Areas and Eco Towns (GRaBS), Malmö stad och Scandinavian Green Roof Institute