Vattenkänslig stads- och byggnadsdesign

Vatten i städer erkänns alltmer som en värdefull resurs. Omkring 30 % av Europas befolkning drabbas av vattenstress under ett genomsnittligt år (Europeiska miljöbyrån, 2021). Situationen förväntas förvärras eftersom klimatförändringarna ökar frekvensen, omfattningen och effekterna av extrema händelser, inklusive torka. Hanteringen av avloppsvatten, översvämningsvatten, regnvatten och dagvatten bör därför baseras på integrerade lösningar som tar hänsyn till de många användningsområdena och vattnets värde. Water Sensitive Urban Design (WSUD) integrerar vattencykelhantering med den gröna och byggda miljön genom planering och stadsplanering. WSUD syftar till att förvalta stadsvatten som en värdefull resurs, skydda vattenkvaliteten och ekosystemen i mottagande vattenvägar och vattenförekomster och hantera risken för dagvatten och översvämningar. WSUD kan implementeras i flera skalor, från en byggnad till grannskap upp till hela stadsnivå. Två huvudprinciper är avgörande vid genomförandet av direktivet: (1) Alla delar av vattencykeln och deras sammankopplingar anses samtidigt för att uppnå ett resultat som upprätthåller en hälsosam naturlig miljö och samtidigt tillgodoser mänskliga behov. (2) Hänsyn till vattencykeln tas från början och under hela design- och planeringsprocessen.  

En övergripande strategi för vattendirektivet bör beakta följande tekniska aspekter: i) planering för vattenskydd (optimera vattendistributionen mellan olika användningsområden, undersöka möjligheterna till bevarande av dricksvatten, återanvändning av avloppsvatten och uppsamling av dagvatten, se även relaterade anpassningsalternativ för återanvändning av vatten och vattenbegränsningar och rangordning), ii) förbättring av kvaliteten på dagvatten (inklusive åtgärder för rening av dagvatten för att minska föroreningar) och iii) integrering av delar av stadsutformningen. Institutionella aspekter såsom samarbete med myndigheter med ansvar för vattendelare, alternativa strategier för samhällsengagemang och sätt att driva på innovation är lika viktiga och bör ligga till grund för hela processen för genomförandet av världstoppmötet om hållbar utveckling. 

Sustainable Urban Dränage Systems (SUDS) är en del av WSUD och hänvisar till strukturer byggda för att hantera ytvattenavrinning, på ett sätt som efterliknar naturlig dränering. SUDS införlivar ofta mark och vegetation i strukturer som annars vanligtvis är ogenomträngliga (t.ex. gröna tak); upptagningen och passagen genom mark och vegetation minskar avrinningshastigheten och förbättrar vattenkvaliteten. Genomträngligheten i stadsområden kan ökas genom användning av genomtränglig beläggning där så är lämpligt (t.ex. gångvägar, bilparkeringsområden, tillfartsvägar). Infiltreringsanordningar, såsom ”soakaways”, gör det möjligt att dränera vatten direkt i marken, medan bassänger, dammar och till och med offentliga platser i städer, såsom lekplatser, kan utformas för att hålla (överskott) vatten när det regnar. Alla dessa lösningar kan minska ytavrinningen, dämpa översvämningseffekterna och öka grundvattenbildningen. Om dessa lösningar kompletteras med skörd och användning av regnvatten för icke-drickbara användningsområden kan trycket på dricksvattenresurserna minskas och vatteneffektivitetsmålen uppnås. WSDU-paradigmet och SUDS har tydliga kopplingar till begreppet naturbaserade lösningar och urban grön infrastruktur, som nyligen har lyfts fram som viktiga anpassningsåtgärder i många av EU:s politikområden och strategier samt studerats ingående i EU-finansierade projekt.

Det lokala sammanhanget och vilken typ av världstoppmötet om hållbar utveckling som har planerats eller genomförts definierar vilka som är de viktigaste intressenterna att engagera sig i. Om utformningen är mer inriktad på ett block eller på byggnadsnivå är de viktigaste intressenterna för deltagande fastighetsägare, investerare och fastighetsförvaltare. Om huvudfrågan handlar om lösningar för dagvattenhantering som en del av stadsplaneringen behövs samarbete mellan olika sektorer (markanvändning, miljö och transport), experter (t.ex. forskare) och markägare. Beroende på fallet och systemets rumsliga skalbarhet (t.ex. biofilter på gatunivå jämfört med storskaliga dagvattendammar) kan det också finnas andra intressenter som har ett intresse eller kan påverka genomförandet av planen. B Hantering av översvämningsrisker för vägfordon kräver ett långsiktigt samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och med de berörda parter som har ansvar för att genomföra planen, såsom mark-eller fastighetsägare. För att öka allmänhetens acceptans för olika WSUD-lösningar är det nödvändigt att allmänheten, medborgarna och lokalbefolkningen engageras i ett tidigt skede av planeringen och utformningen. Nya finansieringsmodeller såsom offentlig-privata partnerskap kräver nära samarbete med den privata sektorn, särskilt om de ingår i genomförandeprocessen. 

Betydelsen av institutionella ramar (styrning och förvaltning) för ett framgångsrikt och omfattande genomförande av dessa åtgärder anses vara central. Planeringsprocesser kräver tidigare och intensivare samråd med olika planeringsmyndigheter. 

En viktig framgångsfaktor för privathushållens genomförande av direktivet är finansieringssystemet. Regeringar kan också subventionera investeringar för att förbättra vattenförvaltning och vattenanvändning i städer. Exempelvis uppmuntrades den inhemska användningen av regnvatten för icke-drickbara ändamål i Bremen (Tyskland) genom ett investeringsstöd från förbundsstaten. 

De viktigaste möjliggörande faktorerna är partnerskap mellan berörda parter, effektiva övervaknings- och värderingssystem för genomförandeprocesser och fördelar, mekanismer och teknik för kunskapsdelning, ekonomiska instrument, planer, rättsakter och lagstiftning, utbildning, öppen innovation och experiment samt lämplig planering och utformning av hållbara lösningar. 

Omvänt finns det många osäkerhetsfaktorer i samband med genomförandet av direktivet som kan begränsa dess genomförande. De rör främst otillräckliga ekonomiska resurser, begränsad tillgång till utrymme och tid, institutionell fragmentering, brist på kunskap och otillräckliga bestämmelser. 

Investeringar för avloppsvatten från tätbebyggelse kan öka de totala kostnaderna för bygg-, planerings- och förvaltningsarbete, men kan å andra sidan minska de negativa effekterna för medborgare, byggnader och hela staden och minska oväntade kostnader för att reparera skador som orsakats av extrema väderförhållanden såsom översvämningar eller dagvattenavrinning. Genomförandet av avloppsvatten från tätbebyggelse för dagvattenhantering i stället för traditionella avloppssystem kan sänka regnvattenavgifterna (som i allmänhet baseras på utbyggnaden av ogenomtränglig fastighetsyta, som leder regnvatten till det offentliga avloppssystemet) för privata bostadshus eller husblock (regnvattenbesparing och användning i hushåll, Bremen). 

Regnvattenlagringsanläggningar på byggnadsnivå kan kosta minst 6000 euro (regnvattenbesparing och användning i hushåll, Bremen) men kan vara högre för större insatser (17 500 euro för regnvattenlagringsanläggning i en klimatsäker byggsten, Amsterdam). 

Investeringarnas kostnadseffektivitet bör uppskattas i det lokala sammanhanget eftersom de är beroende av lokala klimat- och miljöförhållanden (t.ex. nederbörd, andelen belagd mark, den bebyggda miljöns täthet) och ekonomiska faktorer (t.ex. vattenpriser). De totala kostnaderna beror också på storleken, den tekniska komplexiteten och den underhållsintensitet som krävs. Nya studier av kostnader för olika naturbaserade lösningar (t.ex. gröna tak, biofilter, regnträdgårdar etch) har gett vissa insikter om potentiella kostnader för WSUD. I Finland varierade genomförandekostnaderna för dagvattendammar (storlek 10 000 m 2) till exempel mellan 240 000 och 600 000 euro (CITYWATER-projektet). Byggkostnaderna för gröna tak kan variera avsevärt (60–500 euro/m2, Nurmi m.fl., 2013) mellan länderna och baseras på taktyp, planterad vegetation, tekniska krav osv.  

WSUD minskar risken för dagvattenöversvämningar (områden och människor som översvämmas) i stadsområden. Andra fördelar är den minskade belastningen på vattenresurserna genom att minska sannolikheten för överexploatering av vatten och öka vattentillgången. Naturbaserade lösningar i WSUD ger vanligtvis flera fördelar genom att förbättra rekreationsmöjligheter, välbefinnande, estetiska värden och biologisk mångfald. 

.

Detta tillvägagångssätt kan ingå i de planer för hantering av översvämningsrisker som krävs enligt EU:s översvämningsdirektiv. Världsvattendirektivet kan också bidra till ett framgångsrikt genomförande av de åtgärder som fastställs i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och uppmuntra hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurser. 

Dagvattenförvaltning kan också ingå i nationell lagstiftning i särskilda rättsakter som rör markanvändning och byggnadsnormer. I markanvändnings- och bygglagen i Finland finns bl.a. krav på dagvattenhantering. 

Vattenförvaltningsstrategier som fastställs på lokal nivå är dessutom viktiga inslag som kan utgöra ett strategiskt sammanhang för genomförandet av direktivet om hållbar användning av vatten. 

WSUD är ett brett verksamhetsområde som omfattar mycket heterogena anpassningsåtgärder med ett brett spektrum av tekniska lösningar. Genomförandetiden varierar därför kraftigt, främst beroende på initiativets omfattning och storlek. Mycket småskaliga WSUD-övningar på en enda byggnadsnivå kan genomföras på några månader medan storskalig implementering som involverar ett grannskap eller till och med en hel stad kan ta flera år. 

Praxis som genomförs oavsett rumslig skala (teknisk lösning i en enda byggnad eller stora integrerade lösningar i grannskapsskala) är i allmänhet långvariga (> 10–30 år), men kräver vanligtvis regelbundet underhåll, annars kan deras kapacitet minska avsevärt eller systemets funktion kan misslyckas.