Vattenkänslig stads- och byggnadsdesign

Det lokala sammanhanget och vilken typ av WSUD som har planerats eller genomförts definierar vilka som är de viktigaste intressenterna att engagera. Om utformningen är mer inriktad på ett block eller på byggnadsnivåär deviktigaste intressenterna för deltagande fastighetsägare, investerare och fastighetsförvaltare. Om huvudfrågan handlar om dagvattenhanteringslösningar som en del av stadsplaneringen behövs samarbete mellan olika sektorer (markanvändning, miljö och transport),experter (t.ex. forskare) och markägare. Beroende på fallet och systemets rumsliga skalbarhet (t.ex. biofilter på gatunivå jämfört med storskalig dagvattendamm) kan det också finnas andra intressenter som har ett intresse av eller kan påverka genomförandet av planen. Hanteringav översvämningsrisker för vägtrafikanter kräver ett långsiktigt samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och med de intressenter som haransvar för att genomföra planen, såsom mark- eller fastighetsägare. För att öka allmänhetens acceptans av olika WSUD-lösningar ärdet nödvändigt att allmänheten, medborgarna och lokalbefolkningen engagerasi ett tidigt skede av planeringenoch utformningen. Nya finansieringsmodeller såsom offentlig-privata partnerskapkräver ett nära samarbete med den privata sektorn, särskilt om de ingår i genomförandeprocessen. 

Vikten av institutionella ramar (styrning och förvaltning) för ett framgångsrikt och omfattande genomförande av dessa åtgärder anses vara central. Planeringsprocesser kräver tidigare och intensivare samråd med olika planeringsmyndigheter. 

Finansieringssystemet är en viktig framgångsfaktor för privathushållens genomförande av direktivet. Regeringarna kan också subventionera investeringar för att förbättra vattenförvaltningen och vattenanvändningen i städerna. Till exempel uppmuntrades hushållens användning av regnvatten för icke-drickbar användning i Bremen(Tyskland) genom ett investeringsstöd från förbundsstaten. 

De viktigaste möjliggörande faktorerna är partnerskap mellan berörda parter, effektiva övervaknings- och värderingssystem för genomförandeprocesser och fördelar, mekanismer och teknik för kunskapsutbyte, ekonomiska instrument, planer, lagar och lagstiftning, utbildning, öppen innovation och experiment samt lämplig planering och utformning av hållbara lösningar. 

Omvänt finns det många osäkerheter i samband med genomförandet av direktivet som kan begränsa dess genomförande. De gäller främst otillräckliga ekonomiska resurser, begränsad tillgång till utrymme och tid, institutionell fragmentering, brist på kunskap och otillräckliga bestämmelser. 

Investeringar för WSUD kan öka de totala kostnaderna för bygg-, planerings- och förvaltningsarbete, men kan å andra sidan minska de negativa effekterna för medborgare, byggnader och hela staden, och minska de oväntade kostnaderna för att reparera skador som orsakats av extrema väderförhållanden såsom översvämningar eller dagvattenavrinning. Genomförande av WSUD för dagvattenhantering i stället för traditionella avloppssystem kan sänka regnvattenavgifterna (som i allmänhet baseras på utbyggnaden av ogenomtränglig fastighetsyta, som leder regnvatten till det offentliga avloppssystemet)för privata hushåll ellerbostadshus (besparingavregnvatten och användning i hushåll, Bremen). 

Anläggningar för lagring av regnvatten på byggnadsnivå kan kosta minst 6 000 euro (besparingoch användning av regnvatten i hushållen, Bremen) men kan vara högre för större insatser (17 500 euro för lagring av regnvatten i en klimatsäker byggsten, Amsterdam). 

Investeringarnaskostnadseffektivitet bör bedömas i det lokala sammanhanget eftersom de är beroende av lokala klimat- och miljöförhållanden (t.ex. nederbörd, andel asfalterad mark, den bebyggda miljöns täthet) och ekonomiska faktorer (t.ex. vattenpriser). De totala kostnaderna beror också på underhållets storlek, tekniska komplexitet och intensitet. Nyligen genomförda studier av kostnaderna för olika naturbaserade lösningar (t.ex. gröna tak, biofilter, regnträdgårdar etch) har gett vissa insikter om de potentiella kostnaderna för WSUD. I Finlandtill exempel varierade genomförandekostnaderna för dagvattendamm (storlek 10 000 m2)mellan 240 000 och 600 000 euro (CITYWATER-projektet). Byggkostnaderna för gröna tak kan variera avsevärt (60–500 euro/m2, Nurmi m.fl., 2013) mellan länderna och baseras på taktyp, planterad vegetation, tekniska krav osv.  

WSUD minskar risken för översvämning av dagvatten (område och människor som översvämmas) i stadsområden. Andra fördelar är minskad stress på vattenresurserna genom att minska sannolikheten för överexploatering av vatten och öka vattentillgången. Naturbaserade lösningar i WSUD ger vanligtvis flera fördelar genom att förbättra rekreationsmöjligheter, välbefinnande, estetiska värden och biologisk mångfald. 

.

Detta tillvägagångssätt kan ingå i de planer för hantering av översvämningsrisker som krävs enligt EU:s översvämningsdirektiv. Vattendirektivet kan också bidra till ett framgångsrikt genomförande av de åtgärder som fastställs i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten och främja hållbar förvaltning och skydd av sötvattenresurser. 

Dagvattenhantering kan också ingå i den nationella lagstiftningen inom ramen för särskilda lagar som rör markanvändning och byggnadskoder. Till exempel finns krav på dagvattenhantering i markanvändnings- och bygglagen i Finland. 

Vattenförvaltningsstrategier som fastställs på lokal nivå är dessutom viktiga inslag som kan ge ett strategiskt sammanhang för genomförandet av vattendirektivet. 

WSUD är ett brett verksamhetsområde som omfattarmycket heterogena anpassningsåtgärder med ett brett spektrum av tekniska lösningar. Därförvarierar genomförandetiden kraftigt, främst beroende på initiativets omfattning och storlek. Mycket småskaliga WSUD-övningar på en enda byggnadsnivå kan genomföras på några månader medan storskalig implementering som involverar ett grannskap eller till och med en hel stad kan ta flera år. 

Metoder som tillämpas oavsett rumslig skala (teknisk lösning i en enda byggnad eller stora integrerade lösningar i grannskapsskala) är i allmänhet långvariga (> 10–30 år), men dekrävervanligtvis regelbundet underhåll, annars kan deras kapacitetminskaavsevärt eller systemets funktion misslyckas.