Miljövänlig gatudesign för decentraliserad ekologisk regnvattenhantering i Ober-Grafendorf, Niederösterreich

De alpina österrikiska kommunerna påverkas i allt högre grad av klimatförändringarnas effekter, såsom lokala extrema väderhändelser (tung nederbörd, hagelstormar), värmeböljor, torka, minskande snötäcke, översvämningar och gravitationella naturkatastrofer (skräpflöden, jordskred, skyfallsprocesser, stenfall). En rad negativa effekter på miljösystem, fysiska strukturer, människors hälsa och socioekonomisk verksamhet inom alla sektorer (t.ex. infrastruktur, vattenförsörjning, energiförsörjning, skogsbruk, turism) orsakar redan ofta skador i kommunerna, vilket skapar följdkostnader för kommunala hushåll och ofta äventyrar kommunernas utvecklingspotential på lång sikt.

Liksom andra lokalsamhällen i delstaten Niederösterreich har kommunen Ober-Grafendorf i Mostviertel-regionen under de senaste åren i allt högre grad påverkats av kraftiga nederbördshändelser, å ena sidan, och av mer frekventa och mer uttalade perioder av torka, å andra sidan. På grund av den kombinerade effekten av kraftiga regnhändelser och inkrementell hårdgörning av marken i kölvattnet av den pågående bosättningstillväxten har överskott av ytvatten från förseglade ytor orsakat överbelastning av avloppssystem och småskaliga översvämningar av bostadsområden allt oftare. Konsekvenserna är kostsamma skador på fastigheter och den byggda miljön samt stigande kostnader för att pumpa ut avloppsvattnet och för att driva det kommunala avloppsreningsverket. De resulterande underhålls- och reparationskostnaderna orsakar betydande ytterligare tryck på den kommunala budgeten, som – liksom i de flesta andra kommuner – är ansträngd av höga investerings- och driftskostnader för infrastrukturen för avloppsvatten från tätbebyggelse och vattenrening samt för strukturer för att hålla kvar översvämningar.

I tider av långvarig torka har dessutom kostnaderna och insatserna för att bevattna och bevara vegetationen i urbana grönområden ständigt ökat, och effekterna av mer intensiva värmeböljor på människors hälsa och välbefinnande märks redan i jämförelsevis små landsbygdskommuner.

Den årliga medeltemperaturen har redan stigit med +2 °C i Österrike jämfört med förindustriell tid. Enligt de senaste regionala klimatförändringsscenarierna för provinsen Niederösterreich (Chimani m.fl. 2016a), som bygger på de nya klimatscenarierna för Österrike (Chimani m.fl. 2016b) beräknas den årliga medeltemperaturen öka ytterligare med +1,3 °C till 1,4 °C under perioden 2021–2050 (jämfört med perioden 1971–2000) och kan stiga till +3,9 °C enligt en representativ koncentrationsbana med oförändrade förhållanden (RCP8.5) under perioden 2071–2100, med den starkaste säsongsmässiga ökningen på vintern (+4,4 °C). Det genomsnittliga antalet varma dagar per år (definierat som dagar med en högsta dygnstemperatur som överstiger 30 °C) i Niederösterreich kan öka från för närvarande sex varma dagar per år till 29 varma dagar per år fram till slutet av århundradet. Även om det råder större osäkerhet förutspår klimatmodellerna också en ökning av den årliga genomsnittliga nederbörden med upp till +11 % enligt ett scenario med oförändrade förhållanden fram till slutet av århundradet och betydande förändringar av säsongsnederbördsmängderna i hela provinsen, med en ökning på +25,6 % av nederbördsmängderna som är möjliga under vintern. Maximala dagliga nederbördsmängder simuleras öka avsevärt och gradvis i större delar av Österrike på lång sikt (RCP4.5: 16,2 %. RCP8.5: 23,5 %. både för perioden 2071–2100), med de starkaste förändringarna på +20 % till +40 % under vintern i norra och östra Österrike.

Kommunen Ober-Grafendorf har redan varit aktiv inom lokal energieffektivitet, begränsning av klimatförändringar och miljöskydd i flera år och erkände de växande utmaningarna för stadsutvecklingen till följd av klimatförändringarna och beslutade att testa och genomföra en innovativ lokal anpassningsåtgärd i ett nytt kommunalt utvecklingsområde.

Projektet ”eco-street” (”Ökostraße”) som genomförs i kommunen Ober-Grafendorf utgör ett smart, decentraliserat, ekologiskt regnvattenförvaltningssystem som bygger på en miljövänlig stadsgata (DrainGarden®). Huvudsyftet var att undvika översvämning av bebyggda områden genom att dränera överflödigt ytvatten i händelse av kraftiga nederbördshändelser från den förseglade gatuytan till otätade vägområden planterade med grönska, vars specifika utformning gör det möjligt att hålla kvar, lagra och filtrera regnvattnet. Lika viktiga mål var att undvika offentliga kostnader för byggande och underhåll av ytterligare avloppsrör och att minska kostnaderna och energitillförseln för drift av pumpstationer och avloppsreningsanläggningar. Samtidigt syftar anpassningsåtgärden till att generera sidovinster, såsom förbättring av det urbana mikroklimatet genom växttranspiration, kyleffekter under sommarvärmeböljor, visuell uppgradering av stadsbilden och minskning av kostnader och insatser för bevattning och underhåll av stadsgrönskan. Åtgärden är avsedd som en innovativ pilot- och demonstrationsanpassningsverksamhet som ska fungera som en modelllösning även för andra städer och kommuner. Permanent vetenskaplig övervakning ska stödja anpassade tillämpningar i andra sammanhang och på andra platser.

Den lokala anpassningsåtgärden i Ober-Grafendorf utvecklades och genomfördes som en del av en regional pilotanpassningsprocess inom det transnationella EU-projektet C3-Alps – ”Capitalising Climate Change Knowledge for Adaptation in the Alpine Space” (Interreg Alpine Space Programme 2007–2013). Det övergripande målet för de pilotaktiviteter som genomfördes inom ramen för projektet i regioner över Alperna var att sätta klimatanpassning på lokala och regionala agendor och att bana väg för genomförandet av konkreta anpassningsaktiviteter och anpassningsåtgärder. I Mostviertel-regionen deltog sju pilotkommuner i processen, däribland Ober-Grafendorf.

Projektet ”eco-street” (”Ökostraße”) i kommunen Ober-Grafendorf är en miljövänlig stadsgata för decentraliserad ekologisk regnvattenförvaltning. Som svar på återkommande kraftiga nederbördshändelser som orsakade småskaliga översvämningar, överbelastningssituationer i avloppssystemet och stigande kostnader för underhållsarbeten genomfördes åtgärden i ett nytt stadsutvecklingsområde på en gatusektion med 100 meters längd och 11 meters bredd 2015.

Begreppet ”ekogata”, som har skyddats under namnet DrainGarden®, är ett system av bevuxna, estetiskt tilltalande vägkantsremsor täckta med särskilda substrat av naturligt ursprung och planterade med grönska som kan absorbera, behålla, lagra och filtrera stora mängder vatten på kort tid. De särskilt utvecklade jordsubstraten är skiktade på ett sätt som kombinerar hög vattenpermeabilitet med hög lagringskapacitet. Vid kraftigt regn strömmar vattnet inte från gator och andra asfalterade ytor in i avloppet, utan in i grönområdena. Varje kubikmeter substrat kan lagra upp till 500 liter vatten. Eftersom det krävs enligt gällande bestämmelser för konventionella vattenhållande strukturer är systemet utformat för att säkerställa översvämningsskydd upp till kraftiga nederbördshändelser med ett 100-årigt returintervall. Vattnet förblir tillgängligt för växterna, filtreras av substratet och får långsamt infiltrera i grundvattenförekomsten. Den mikroklimatiska effekten av det vatten som används av växterna för transpiration motsvarar kylkapaciteten hos ett 100 år gammalt bokträd på en varm sommardag och kan minska den lokala temperaturen med upp till 5 °C under värmeperioder. Ytterligare miljömässiga sidovinster inkluderar lagring av CO ₂ av växter och substrat, inneslutning av tillväxt av förseglad mark, en ökning av urbana grönområden och visuell förbättring av stadsbilden.

Systemet gör det möjligt för kommunen att undvika investeringskostnader för byggande av ytterligare avloppsrör samt regelbundna driftskostnader för underhåll av avlopps- och pumpanläggningar. Dessutom betalas det befintliga avloppssystemet för avloppsvatten från tätbebyggelse ut, och kostnaderna för driften av den kommunala avloppsreningsanläggningen samt för bevattning och underhåll av urban grönska minskas.

Valet av rätt växtarter är en avgörande faktor för att åtgärden ska lyckas. Förutom att uppfylla trafiksäkerhetsnormerna bör grönskan utformas så att förare och vandrare inte skadar systemet, vilket kan uppnås genom användning av buskar, blommande och marktäckande arter. Å andra sidan måste lämpliga växtarter anpassas till det lokala klimatet och bör vara fleråriga, lätta att underhålla och robusta, inklusive motståndskraft mot avisningssalt under vintern.

Projektet har utformats som ett vetenskapligt experiment vars prestandaparametrar för närvarande kontinuerligt övervakas för att lära sig för framtida tillämpningar. Anpassningsåtgärden är särskilt lämpad för det sekundära gatusystemet i bebyggelse och för nyutvecklade bebyggelseområden. Med nödvändiga modifieringar kan regnvattenhanteringssystemet anpassas till andra situationer, till exempel gröna tak, parkeringsplatser och privata bostäder.

Begreppet ”miljögata” har fått stor uppmärksamhet av både allmänheten och experter, och det anses vara en viktig innovation inom hållbart lokalt vägbygge. Kommunen Ober-Grafendorf har för avsikt att i stor utsträckning tillämpa konceptet på sitt territorium och därmed minska andelen förseglad yta.

Projektet initierades av borgmästaren i Ober-Grafendorf, som länge har varit en stark förespråkare för hållbara och miljövänliga lösningar inom kommunal utveckling. Beslutet att finansiera och genomföra anpassningsåtgärden har fattats av kommunfullmäktige. Eftersom åtgärden skulle genomföras i ett nytt tätortsområde som fortfarande var outvecklat fanns det inget särskilt behov av att ytterligare involvera invånarna i beslutet. I enlighet med kraven i Österrikes lagar om fysisk planering har dock den föregående lokala planen för fysisk planering och den konkreta detaljplanen varit föremål för deltagande av berörda parter och offentligt samråd. Avgörande kontakter med externa experter förmedlades av kommunens långsiktiga leverantör av trädgårdstjänster. På uppdrag av kommunen har projektet genomförts i samarbete med University of Natural Resources and Life Sciences Vienna och konsultföretaget Zenebio GmbH, som redan hade investerat flera års forskning för att utveckla smarta regnvattenhanteringssystem.

Utarbetandet av åtgärden ingick i en regional anpassningsprocess som genomfördes i Mostviertel-regionen i Niederösterreich mellan 2011 och 2014. Löper under titeln ”Changeable Mostviertel. Fit into climate future” var processen en av pilotverksamheterna inom alpina rymdprojektet C3-Alps och syftade till att stödja och genomföra anpassning på lokal nivå. Med utgångspunkt i en skräddarsydd regional kommunikationsstrategi och noggrann planering av processen tillämpade processen för berörda parter strukturerade former av deltagande och gruppinteraktionsformat, med stöd av mer informella ad hoc-interaktioner med berörda parter. Särskild uppmärksamhet ägnades åt tidigt deltagande av berörda parter, kontinuitet och insyn i processen samt regelbunden samverkan mellan berörda parter. En kärngrupp inom klimatalliansen i Niederösterreich, med politiskt stöd av företrädare för regionregeringen i Niederösterreich, ansvarade för att utforma, organisera och styra processen på regional nivå. Under tre år från 2012 till 2014 deltog sju kommuner, däribland Ober-Grafendorf, i fyra lokala workshoppar per kommun, totalt 28 kommunala workshoppar, plus fyra gemensamma workshoppar över kommungränserna och offentliga evenemang för berörda parter. Processledningsgruppens huvudfunktioner var att motivera intressenter att delta, att initiera och underlätta de lokala anpassningsprocesserna, att tillhandahålla och förmedla vetenskaplig kunskap i användbara former, att integrera lokal kunskap och att tillhandahålla en stödjande och stärkande ram för kommunens intressenter.

De viktigaste berörda parterna var borgmästarna samt ledarna och medlemmarna i de lokala arbetsgrupperna i var och en av de sju pilotkommunerna. De arbetsgrupper som inrättats i varje kommun bestod av en grupp medborgare i olika åldrar, kön, utbildning och yrke. De interkommunala workshopparna och offentliga evenemangen uppskattades mycket av deltagarna för att underlätta utbyte av erfarenheter och socialt lärande mellan arbetsgrupperna i alla kommuner. Förberedelser av anpassningskunskap och informationsöverföring stöddes av externa klimatexperter, som gav expertföreläsningar vid workshopparna om de specifika ämnen som valts av varje kommun. Den regionala anpassningsprocessen ingick i bredare nätverksaktiviteter med partnerorganisationer och institutioner med multiplikatorroller, däribland regionala utvecklingsorgan, chefer för Leaderregioner, byrån för förnyelse av byar och städer i Niederösterreich, den regionala energi- och miljöbyrån i Niederösterreich och chefer för regioner med klimat- och energimodeller.

Åtgärden bekräftar projektets innovationspotential och har vunnit det österrikiska Energy Globe-priset i kategorin ”vatten” och ett Climate Star-pris 2016. Anpassningslösningen har sedan dess skräddarsytts för olika sammanhang och har tillämpats även i andra kommuner och storstäder, inklusive Wien. Följande framgångsfaktorer har underlättat genomförandet av åtgärden:

• Kommunen Ober-Grafendorf har lång erfarenhet av åtgärder för begränsning av klimatförändringar, energieffektivitet och hållbar utveckling. Landet har i flera år varit en aktiv medlem i respektive nätverk och program, såsom klimatalliansen, e5-programmet, klimat- och energimodellregionen Mostviertel Mitte, kommunerna för rättvis handel och, senast, borgmästaravtalet. Tidigare erfarenheter av lokal integration av miljöpolitiska teman och aktivt deltagande i kommunnätverk har bidragit till att bana väg för att klimatanpassning ska komma in på kommunens agenda.
• Som en ekosystembaserad anpassningsåtgärd som svarar mot flera klimatförändringseffekter samtidigt och ger flera miljömässiga sidovinster kan åtgärden betraktas som ett exempel på god praxis för hållbar anpassning.
• Åtgärden presterar mycket bra när det gäller kostnadseffektivitet och har komparativa kostnadsfördelar jämfört med konventionella lösningar. Det sparar därmed offentliga pengar och betalar ut det kommunala hushållet.

Dessutom visade sig den regionala anpassningsprocess som genomfördes inom ramen för projektet för såddfinansiering C3-Alps vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenheten om klimatförändringar och anpassningsbehov, kommunicera klimatanpassning samt överföra anpassningskunskap och bygga upp anpassningsförmåga. Det var därför den avgörande utlösande faktorn för att sätta klimatanpassning på de deltagande kommunernas dagordningar. På grundval av en utvärdering av de lärdomar som dragits av processen i C3-Alperna har följande framgångsfaktorer och underlättande faktorer identifierats:

• Stöd från högre administrativa nivåer och personlig närvaro av företrädare vid möten med berörda parter visade politiskt engagemang och motiverade kommuner att delta.
• Nedifrån och upp-formuleringen av problem och kommunernas egna val av intresseområden var avgörande för de utvecklade anpassningsåtgärdernas engagemang, acceptans och relevans.
• Att utforma anpassningen till klimatförändringarna i positiva termer, genom att betona möjligheter och begrepp såsom resiliens, hållbarhet och framtida utvecklingspotential, snarare än i termer av risk, skada eller förlust, bidrog till att kommunicera anpassningen.
• Stödet till lokala anpassningsprocesser måste anpassas till varje kommuns särdrag och ta hänsyn till enskilda intressenters preferenser. Det finns ingen universallösning som fungerar lika bra i varje kommun.
• För att vara välfungerande krävde deltagandeprocessen intensiva förberedelser, noggrann planering, professionell processhantering och tillräckliga resurser (finansiering, tid), samtidigt som det gavs tillräckligt med utrymme för flexibilitet.
• Utarbetandet och kommunikationen av kunskap måste vara inriktad på målgrupper. Intern kommunikationsutbildning med en didaktisk expert bidrog till att professionalisera kommunikationsstrategierna.
• Det var svårt, men avgörande, att hitta rätt balans mellan att motivera berörda parter att delta och att undvika överbelastning av berörda parters resurser och kapacitet.
• Samarbete och nätverkssamarbete med andra organisationer som är verksamma i regionen var avgörande för anpassningsprocessens hållbarhet.
• Deltagande som pilotregion i ett EU-projekt och ”att vara en föregångare” på transnationell nivå var starka motiverande argument för kommunerna.

När det gäller hela den regionala anpassningsprocessen som sådan visade sig klimatanpassningens nyhet som ett lokalt politiskt tema i kombination med den dominerande och tidigare uppnådda integrationen av frågor om begränsning av klimatförändringar och förnybar energi på lokal nivå vara den mest begränsande faktorn. Diskriminerande anpassning till mildrande åtgärder var därför svårt för många kommunala aktörer. Som en följd av detta var en del av de utvecklade anpassningsåtgärderna starkt inriktade på begränsning av klimatförändringarna och saknade en tydlig anpassningsrelevans. En annan svårighet var att det vid tidpunkten för genomförandet av processen fortfarande saknades en regional anpassningsstrategi på provinsnivå. De anpassningsalternativ som anges i den nationella handlingsplanen för klimatanpassning visade sig vara olämpliga för den lokala nivån, dvs. de uppfattades som alltför abstrakta, strategiska och avlägsna. Stora ansträngningar måste därför göras för att ”översätta” och ”nedskala” anpassningsalternativen från nationell till lokal nivå.

I jämförelse med konventionella strukturella lösningar har det smarta, ekologiska urbana regnvattenhanteringssystemet som implementerats i Ober-Grafendorf betydande kostnadsfördelar, både på kort och lång sikt, och det ger en rad miljömässiga sidovinster. Åtgärdens miljöprestanda övervakas för närvarande. Kvantitativa data samlas in om t.ex. systemets vattenbalans, de mikroklimatiska effekterna av substrat och växter, deras förmåga att filtrera bort föroreningar och om det lokala systemets bidrag till regnvattenförvaltningen på regional nivå.

Beroende på platsens storlek och tillgänglighet kan de absoluta investeringskostnaderna för att implementera konceptet eco-street / DrainGarden® variera från fall till fall. Kostnaden för substratet för en kubikmeter är cirka 100 euro. Beroende på valet av växter varierar odlingskostnaden från två euro / m ² för sådd till flera tusen euro / m ² för plantering av stora träiga fleråriga växter.

Genom åtgärden undviks betydande investeringskostnader som annars skulle krävas för att bygga avloppsrör längs vägarna och för att installera ett rent vattenavlopp, och den minskar de långsiktiga driftskostnaderna för att underhålla avloppsvattnet, pumpa ut avloppen vid översvämningar, rena avloppsvatten samt för att bevattna och underhålla stadsgrönskan. Eftersom kostnaderna för att bygga och underhålla avlopps- och vattenreningssystemet i städerna utgör en stor del av de kommunala budgetarna minskar detta avsevärt bördan för hushållen i städerna. Den omedelbara kostnaden för vägbyggen och gatudesign skiljer sig endast marginellt från standardlösningar, eftersom systemet implementeras i områden som ändå skulle ha använts för konventionell väggrönska.

Förutom att förebygga risken för lokala översvämningar erbjuder vattendränerings- och regnvattenhanteringssystemet flera fördelar. Den lagrar regnvatten, gör det tillgängligt för växter, filtrerar bort föroreningar och avger restvattenmängder till grundvattnet. Avdunstning av det vatten som lagras i substrat och transpiration av växter skapar en kylande effekt, vilket förbättrar det urbana mikroklimatet och bidrar till att mildra värmestress under sommarvärmeperioder utan extra kostnad.

Genomförandet av åtgärden har finansierats genom kommunens ordinarie budget. Kommunen fick ingen särskild offentlig finansiering.

Detsamma gäller för de åtgärder som genomförts i de övriga kommuner som deltagit i den regionala anpassningsprocessen. En budget på 65 000 euro fanns tillgänglig för processlednings- och stödtjänster inom det EU-medfinansierade C3-Alps-projektet, men kommunerna och andra berörda parter fick ingen finansiering eller ersättning för att delta i den regionala pilotprocessen och för att genomföra konkreta åtgärder. Processcheferna tillhandahöll dock rådgivning och rådgivning om tillgängliga ekonomiska incitament och finansieringsmöjligheter inom befintliga finansieringsprogram i provinsstaten och den federala regeringen. I allmänhet var de anpassningsåtgärder som kommunerna definierade och genomförde ofta mjuka och billiga åtgärder, snarare än tekniska lösningar som krävde betydande investeringar.

Konstruktion och underhåll av det sekundära vägnätet i österrikiska kommuner omfattas av kommunernas behörighet och utgör således ett lagstadgat ansvar för de lokala myndigheterna. Det ekologiska systemet för hantering av regnvatten i städer måste följa samma regler och standarder som alla andra konventionella lösningar, t.ex. regler som rör trafiksäkerhet eller nationella normer för vatteninfiltrationstekniska arbeten. Ett specifikt mål i den aktuella fallstudien var att följa den österrikiska vatten- och avfallshanteringsföreningens (ÖWAV) regler om lagring av 100 års kraftiga regnhändelser.

Det specifika systemet DrainGarden®, som har implementerats i förevarande mål, är ett registrerat varumärke och omfattas således av respektive tillämpliga skyddsrättigheter. Systemet marknadsförs av det österrikiska trädgårds- och landskapsplaneringsföretaget Zenebio GmbH.

Den miljövänliga gatudesignen för decentraliserad ekologisk regnvattenhantering i Ober-Grafendorf genomfördes under flera månader sommaren 2015. Den åtföljs av en vetenskaplig övervakningsfas som planeras till flera år.

När det gäller hela den regionala anpassningsprocessen inom C3-Alps-projektet inleddes förberedande verksamhet i början av 2011. Från och med den första workshoppen för berörda parter hösten 2011 pågick processens operativa fas fram till slutet av 2014. Kommunernas genomförande av åtgärderna och det mellankommunala utbytet fortsätter efter det att C3-Alps-projektet har avslutats.

Livscykeln för den åtgärd som genomfördes i Ober-Grafendorf uppskattas till omkring 50 år, förutsatt att planering, genomförande och underhåll utförs med den sakkunskap som krävs.

Gemeindeentwicklung und Raumplanung
DI Sonja Kadanka
Marktgemeinde Ober-Grafendorf
Hauptplatz 2
3200 Ober-Grafendorf
Tel: +43 (0) 2747/2313-204
Email: sonja.kadanka@ober-grafendorf.at

Gemeinde Ober-Grafendorf
Gemeindeamt
DDI Gerhard Gruber
Hauptplatz 2
3200 Ober-Grafendorf
T: +43 (0)2747 2313-0; +43 (0)2747 2313-202
Email: gerhard.gruber@ober-grafendorf.at; gemeindeamt@ober-grafendorf.at

Amt der Niederösterreichischen Landesregierung (Provincial Government of Lower Austria), Abteilung RU3
Mag. Karina Zimmermann
Landhausplatz 1, Haus 16
3109 St. Pölten
Tel.: +43 (0)2742 9005 15188
E-mail: post.ru3@noel.gv.at

Klimabündnis Niederösterreich (Climate Alliance Lower Austria)
DI Petra Schön
Wiener Straße 35
3100 St. Pölten
Tel.: +43 (0)2742 26967
E-mail: niederoesterreich@klimabuendnis.at

Zenebio GmbH
Preysinggasse 19
1150 Wien
Tel.: +43 (0)1 9828305
E-mail: office@zenebio.at

Kommunen Ober-Grafendorf, Niederösterreichs delstatsregering, projektet C3 Alps och klimatalliansen Niederösterreich