Miljövänlig stadsplanering för decentraliserad ekologisk regnvattenhantering i Ober-Grafendorf, Niederösterreich

Alpösterrikiska kommuner påverkas i allt högre grad av klimatförändringarnas effekter, såsom lokala extrema väderhändelser (kraftig nederbörd, hagelstormar), värmeböljor, torka, minskande snötäcke, översvämningar och gravitationella naturkatastrofer (skräpflöden, jordskred, skyfallsprocesser, bergfall). En rad negativa effekter på miljösystem, fysiska strukturer, människors hälsa och socioekonomisk verksamhet inom alla sektorer (t.ex. infrastruktur, vattenförsörjning, energiförsörjning, skogsbruk, turism) orsakar redan ofta skador i kommunerna, skapar följdkostnader för kommunala hushåll och äventyrar ofta den kommunala utvecklingspotentialen på lång sikt.

Liksom andra lokalsamhällen i provinsen Niederösterreich har kommunen Ober-Grafendorf i regionen Mostviertel under de senaste åren i allt högre grad påverkats av å ena sidan kraftiga nederbördshändelser och å andra sidan mer frekventa och mer uttalade perioder av torka. På grund av den kombinerade effekten av kraftiga regnhändelser och inkrementell hårdgörning av marken i kölvattnet av pågående bosättningstillväxt har överskott av ytvattenavrinning från förseglade ytområden orsakat överbelastning av avloppssystem och småskalig översvämning av bostadsområden allt oftare. Konsekvenserna är kostsamma skador på fastigheter och den byggda miljön samt stigande kostnader för att pumpa ut avloppsvattnet och driva det kommunala avloppsreningsverket. De underhålls- och reparationskostnader som blir följden medför ett avsevärt ytterligare tryck på den kommunala budgeten, som – liksom i de flesta andra kommuner – belastas av höga investerings- och driftskostnader för infrastrukturen för avloppsvatten och vattenrening i städer samt för strukturer för att hålla kvar översvämningar.

I tider av långvarig torka har dessutom kostnaderna och insatserna för bevattning och bevarande av vegetationen i urbana grönområden ökat konstant, och effekterna av intensivare värmeböljor på människors hälsa och välbefinnande är redan kännbara även i jämförelsevis små landsbygdskommuner.

Årsmedeltemperaturen har redan stigit med +2 °C i Österrike, jämfört med förindustriell tid. Enligt de senaste regionala klimatförändringsscenarierna för provinsen Niederösterreich (Chimaniet al. 2016a), som bygger på de nya klimatscenarierna för Österrike (Chimani m.fl. 2016b)beräknas den årliga medeltemperaturen öka ytterligare med +1,3 °C till 1,4 °C under perioden 2021–2050 (jämfört med perioden 1971–2000) och kan stiga upp till +3,9 °C under en oförändrad representativ koncentrationsbana (RCP8,5) under perioden 2071–2100, med den kraftigaste säsongsökningen på vintern (+4,4 °C). Det genomsnittliga antalet varma dagar per år (definierat som dagar med en högsta dygnstemperatur som överstiger 30 °C) i Niederösterreich kan öka från nuvarande 6 varma dagar per år till 29 varma dagar per år fram till slutet av århundradet. Även om klimatmodellerna är föremål för större osäkerhet förutspår de också en ökning av den årliga genomsnittliga nederbörden med upp till +11 % i ett scenario med oförändrade förhållanden fram till slutet av århundradet och betydande förändringar av säsongsnederbördsmängderna i hela provinsen, med en ökning på +25,6 % av nederbördsmängderna som är möjlig under vintern. Maximala dagliga nederbördsmängder simuleras öka avsevärt och gradvis i större delar av Österrike på lång sikt (RCP4.5: 16,2 %, RCP8.5: 23,5 %, båda för perioden 2071–2100), med de största förändringarna på +20 % till +40 % på vintern i norra och östra Österrike.

Ober-Grafendorfs kommun har redan i flera år varit aktiv inom områdena lokal energieffektivitet, begränsning av klimatförändringar och miljöskydd och har insett de växande utmaningarna för stadsutvecklingen till följd av klimatförändringarna och beslutat att testa och genomföra en innovativ lokal anpassningsåtgärd i ett nytt kommunalt utvecklingsområde.

Projektet ”eco-street” (”Ökostraße”) som genomförs i kommunen Ober-Grafendorf utgör ett smart, decentraliserat, ekologiskt regnvattenförvaltningssystem som bygger på en miljövänlig stadsplanering (DrainGarden®). Huvudsyftet var att undvika översvämning av bebyggda områden genom att dränera överskott av ytvatten vid kraftiga nederbördshändelser från den förseglade gatuytan till otätade vägområden planterade med grönska, vars specifika utformning gör det möjligt att behålla, lagra och filtrera regnvattnet. Lika viktiga mål var att undvika offentliga kostnader för byggande och underhåll av ytterligare avloppsrör och att minska kostnaderna och energitillförseln för drift av pumpstationer och avloppsreningsanläggningar. Samtidigt syftar anpassningsåtgärden till att skapa sidovinster, såsom förbättring av det urbana mikroklimatet genom växttranspiration, kyleffekter under sommarvärmeböljor, visuell uppgradering av stadsbilden och minskade kostnader och insatser för bevattning och bevarande av den urbana grönskan. Åtgärden är avsedd som en innovativ pilot- och demonstrationsanpassning som ska fungera som en modelllösning även för andra städer och kommuner. Permanent vetenskaplig övervakning ska stödja anpassade tillämpningar i andra sammanhang och på andra platser.

Den lokala anpassningsåtgärden i Ober-Grafendorf utvecklades och genomfördes som en del av en regional pilotanpassningsprocess inom det transnationella EU-projektet C3-Alps – ”Capitalising Climate Change Knowledge for Adaptation in the Alpine Space” (Interreg Alpine Space Programme 2007–2013). Det övergripande målet för de pilotverksamheter som genomfördes inom ramen för projektet i regioner över Alperna var att sätta klimatanpassning på lokala och regionala dagordningar och att bana väg för genomförandet av konkreta anpassningsåtgärder. I Mostviertel-regionen deltog sju pilotkommuner i processen, däribland Ober-Grafendorf.

Projektet ”eco-street” (”Ökostraße”) i kommunen Ober-Grafendorf är en miljövänlig stadsgata för decentraliserad ekologisk regnvattenhantering. Som svar på återkommande kraftiga nederbördshändelser som orsakade småskaliga översvämningar, överbelastningssituationer i avloppssystemet och stigande kostnader för underhållsarbeten genomfördes åtgärden 2015 i ett nytt stadsutvecklingsområde på en 100 meter lång och 11 meter bred gatusträcka.

”Eco-street”-konceptet, som har skyddats under namnet DrainGarden®, är ett system av vegeterade, estetiskt tilltalande vägkantsremsor täckta med speciella substrat av naturligt ursprung och planterade med grönska som kan absorbera, behålla, lagra och filtrera stora mängder vatten på kort tid. De särskilt utvecklade jordsubstraten är skiktade på ett sätt som kombinerar hög vattenpermeabilitet med hög lagringskapacitet. Vid kraftiga regn strömmar vattnet inte från gator och andra asfalterade ytor in i avloppet, utan in i grönområdena. Varje kubikmeter substrat kan lagra upp till 500 liter vatten. Eftersom det krävs enligt gällande bestämmelser för konventionella vattenhållningsstrukturer är systemet utformat för att säkerställa översvämningsskydd upp till kraftiga nederbördshändelser med ett 100-årigt returintervall. Vattnet förblir tillgängligt för växterna, filtreras av substratet och får infiltrera långsamt i grundvattenförekomsten. Den mikroklimatiska effekten av det vatten som används av växterna för transpiration motsvarar kylkapaciteten hos ett 100 år gammalt bokträd en varm sommardag och kan minska den lokala temperaturen med upp till 5 °C under värmeperioder. Ytterligare miljömässiga sidovinster inkluderar lagring av CO₂ av växter och substrat, inneslutning av tillväxten av förseglad mark, en ökning av urbana grönområden och visuell förbättring av stadsbilden.

Systemet gör det möjligt för kommunen att undvika investeringskostnader för byggande av ytterligare avloppsrör samt regelbundna driftskostnader för underhåll av avloppsnätet och drift av pumpanläggningar. Dessutom belastas det befintliga avloppssystemet i städerna, och kostnaderna för att driva den kommunala avloppsreningsanläggningen samt för bevattning och underhåll av den urbana grönskan minskar.

Valet av rätt växtarter är en avgörande faktor för att åtgärden ska lyckas. Förutom att vara i överensstämmelse med trafiksäkerhetsstandarder bör grönska utformas så att förare och vandrare inte skadar systemet, vilket kan uppnås genom att använda buskar, blommande och marktäckande arter. Å andra sidan måste lämpliga växtarter anpassas till det lokala klimatet och bör vara fleråriga, lätta att underhålla och robusta, inbegripet motståndskraft mot avisningssalt under vintern.

Projektet har utformats som ett vetenskapligt experiment vars prestandaparametrar för närvarande kontinuerligt övervakas för att lära sig för framtida tillämpningar. Anpassningsåtgärden är särskilt lämpad för det sekundära gatusystemet i bebyggelse och för nyutvecklade bebyggelseområden. Med nödvändiga ändringar kan regnvattenhanteringssystemet anpassas till andra situationer, till exempel gröna tak, parkeringsplatser och privata bostäder.

Begreppet ”miljögata” har fått stor uppmärksamhet av både allmänheten och experter, och det anses vara en viktig innovation inom hållbart lokalt vägbygge. Kommunen Ober-Grafendorf har för avsikt att i stor utsträckning tillämpa konceptet på sitt territorium och därigenom minska andelen förseglad yta.

Projektet initierades av borgmästaren i Ober-Grafendorf, som länge har varit en stark förespråkare för hållbara och miljövänliga lösningar i kommunal utveckling. Beslutet att finansiera och installera anpassningsåtgärden har fattats av kommunfullmäktige. Eftersom åtgärden skulle genomföras i ett nytt stadsområde som fortfarande var outvecklat fanns det inget särskilt behov av att ytterligare involvera invånarna i beslutet. I enlighet med kraven i Österrikes lagstiftning om fysisk planering har dock den föregående lokala fysiska utvecklingsplanen och den konkreta detaljplanen varit föremål för deltagande av berörda parter och offentligt samråd. Viktiga kontakter med externa experter förmedlades av kommunens långsiktiga trädgårdstjänsteleverantör. På uppdrag av kommunen har projektet genomförts i samarbete med universitetet för naturresurser och livsvetenskaper Wien och konsultföretaget Zenebio GmbH, som redan hade investerat flera års forskning för att utveckla smarta regnvattenhanteringssystem.

Utarbetandet av åtgärden ingick i en regional anpassningsprocess som genomfördes i regionen Mostviertel i Niederösterreich 2011–2014. Löper under rubriken ”Ändrabart Mostviertel. Fit into climate future” var processen en av pilotverksamheterna inom Alpprojektet C3-Alps och syftade till att stödja och genomföra anpassning på lokal nivå. Med utgångspunkt i en skräddarsydd regional kommunikationsstrategi och noggrann planering av processen tillämpade intressentprocessen strukturerade former för deltagande och gruppinteraktionsformat, med stöd av mer informella ad hoc-interaktioner med intressenter. Särskild uppmärksamhet ägnades åt tidigt deltagande av berörda parter, kontinuitet och insyn i processen samt regelbundna interaktioner mellan berörda parter. En kärngrupp inom klimatalliansen Niederösterreich, politiskt uppbackad av företrädare för Niederösterreichs delstatsregering, ansvarade för att utforma, organisera och styra processen på regional nivå. Under en period på tre år från 2012 till 2014 deltog sju kommuner, däribland Ober-Grafendorf, i fyra lokala workshoppar per kommun, totalt 28 kommunala workshoppar, plus fyra gemensamma gränsöverskridande workshoppar och offentliga evenemang för berörda parter. Processledningsgruppens huvuduppgifter var att motivera intressenter att delta, att initiera och underlätta de lokala anpassningsprocesserna, att tillhandahålla och förmedla vetenskaplig kunskap i användbara former, att integrera lokal kunskap och att tillhandahålla ett stödjande och stärkande ramverk för kommunens intressenter.

De viktigaste berörda parterna var borgmästare samt ledare och medlemmar i lokala arbetsgrupper i var och en av de sju pilotkommunerna. De arbetsgrupper som inrättades i varje kommun bestod av en grupp medborgare i olika åldrar, kön, utbildning och yrke. De mellankommunala workshopparna och offentliga evenemangen uppskattades mycket av deltagarna för att underlätta erfarenhetsutbyte och socialt lärande bland arbetsgrupperna i alla kommuner. Förberedelse av anpassningskunskap och informationsöverföring stöddes av externa klimatförändringsexperter, som levererade expertföreläsningar vid workshopparna om de specifika ämnen som valts av varje kommun. Den regionala anpassningsprocessen ingick i bredare nätverksaktiviteter med partnerorganisationer och institutioner med multiplikatorroller, däribland regionala utvecklingsorgan, förvaltare av Leader-regioner, byrån för förnyelse av byar och städer i Niederösterreich, den regionala energi- och miljöbyrån i Niederösterreich och förvaltare av klimat- och energimodellregioner.

Åtgärden bekräftade projektets innovationspotential och vann det österrikiska Energy Globe-priset i kategorin ”vatten” och ett Climate Star-pris 2016. Anpassningslösningen har sedan dess skräddarsytts för olika kontextsituationer och har tillämpats även i andra kommuner och storstäder, däribland Wien. Framgångsfaktorer som underlättade genomförandet av åtgärden är bland annat följande:

• Kommunen Ober-Grafendorf har mångårig erfarenhet av åtgärder för begränsning av klimatförändringar, energieffektivitet och hållbar utveckling. Det har i åratal varit en aktiv medlem i respektive nätverk och program, såsom klimatalliansen, e5-programmet, klimat- och energimodellregionen Mostviertel Mitte, rättvisemärkta kommuner och, senast, borgmästaravtalet. Tidigare erfarenheter av lokal integration av miljöpolitiska teman och aktivt deltagande i kommunala nätverk har bidragit till att bana väg för klimatanpassningens inträde på den kommunala agendan.
• Som en ekosystembaserad anpassningsåtgärd som svarar mot flera klimatförändringseffekter samtidigt och ger flera miljömässiga sidovinster kan åtgärden betraktas som ett exempel på god praxis för hållbar anpassning.
• Åtgärden ger mycket goda resultat när det gäller kostnadseffektivitet och har komparativa kostnadsfördelar jämfört med konventionella lösningar. Det sparar således offentliga medel och belastar det kommunala hushållet.

Den regionala anpassningsprocess som genomfördes inom C3-Alps-projektet för såddfinansiering visade sig dessutom vara framgångsrik när det gäller att öka medvetenheten om klimatförändringar och anpassningsbehov, informera om klimatanpassning samt överföra kunskap om anpassning och bygga upp anpassningsförmåga. Det var därför den avgörande utlösande faktorn för att sätta klimatanpassningen på de deltagande kommunernas dagordningar. På grundval av en utvärdering av de lärdomar som dragits av processen i C3-Alperna har följande framgångs- och underlättande faktorer identifierats:

• Stöd från högre administrativa nivåer och personlig närvaro av företrädare vid möten med berörda parter visade på politiskt engagemang och motiverade kommuner att delta.
• problemformulering nedifrån och upp och val av ämnen av intresse av kommunerna själva var avgörande för engagemanget, acceptansen och relevansen av de utvecklade anpassningsåtgärderna,
• Att utforma anpassningen till klimatförändringarna i positiva termer, genom att betona möjligheter och begrepp som motståndskraft, hållbarhet och framtida utvecklingspotential, snarare än risker, skador eller förluster, som bidrar till att informera om anpassningen.
• Stödet till lokala anpassningsprocesser måste vara anpassat till varje kommuns särdrag och ta hänsyn till enskilda intressenters preferenser. Det finns ingen universallösning som fungerar lika bra i varje kommun.
• För att deltagandeprocessen skulle fungera väl krävdes intensiva förberedelser, noggrann planering, professionell processledning och tillräckliga resurser (finansiering, tid), samtidigt som tillräckligt utrymme för flexibilitet lämnades.
• Förberedelse och kommunikation av kunskap måste vara målgruppsinriktad. Interna kommunikationsutbildningar med en didaktisk expert bidrog till att professionalisera kommunikationsmetoderna.
• Att hitta rätt balans mellan att motivera berörda parter att delta och undvika överbelastning av berörda parters resurser och kapacitet var svårt, men avgörande.
• Samarbete och nätverksarbete med andra organisationer som är verksamma i regionen var avgörande för anpassningsprocessens hållbarhet.
• Deltagande som pilotregion i ett EU-projekt och ”att vara en föregångare” på transnationell nivå var starka motiverande argument för kommunerna.

När det gäller hela den regionala anpassningsprocessen som sådan visade det sig vara den mest begränsande faktorn att klimatanpassning är ett nytt lokalt politiskt tema i kombination med att frågor som rör begränsning av klimatförändringar och förnybar energi dominerar och tidigare har integrerats på djupet på lokal nivå. Att diskriminera anpassning från begränsning var därför svårt för många kommunala aktörer. Som en följd av detta var en del av de utvecklade anpassningsåtgärderna starkt inriktade på begränsning av klimatförändringarna och saknade en tydlig anpassningsrelevans. En annan svårighet var att det vid tidpunkten för genomförandet av processen fortfarande saknades en regional anpassningsstrategi på provinsnivå. Anpassningsalternativen i den nationella handlingsplanen för klimatanpassning visade sig vara olämpliga för den lokala nivån, dvs. de uppfattades som alltför abstrakta, strategiska och avlägsna. Det krävdes därför avsevärda ansträngningar för att ”översätta” och ”minska” anpassningsalternativen från nationell till lokal nivå.

Jämfört med konventionella strukturella lösningar har det smarta, ekologiska urbana regnvattenhanteringssystemet som implementerats i Ober-Grafendorf betydande kostnadsfördelar, både på kort och lång sikt, och det ger en rad miljömässiga sidovinster. Åtgärdens miljöprestanda övervakas för närvarande. Kvantitativa uppgifter samlas in om t.ex. systemets vattenbalans, substrats och växters mikroklimatiska effekter, deras förmåga att filtrera bort föroreningar och det lokala systemets bidrag till regnvattenförvaltningen på regional nivå.

Beroende på storleken och tillgängligheten på webbplatsen kan de absoluta investeringskostnaderna för att genomföra eco-street / DrainGarden®-konceptet variera från fall till fall. Kostnaden för substratet för en kubikmeter är cirka 100 euro. Beroende på valet av växter varierar odlingskostnaden från två euro / m² för sådd till flera tusen euro / m² för plantering av stora träiga fleråriga växter.

Genom åtgärden undviks betydande investeringskostnader som annars skulle krävas för att bygga vägavloppsrör och för att installera ett rent vattenavlopp, och den minskar de långsiktiga driftskostnaderna för att underhålla avloppet, pumpa ut avloppen i händelse av översvämning, rena avloppsvatten samt för bevattning och underhåll av stadsgrönskan. Eftersom kostnaderna för att bygga och underhålla det urbana avlopps- och vattenreningssystemet utgör en stor del av kommunernas budgetar, minskar detta avsevärt bördorna för hushållen i städerna. Den omedelbara kostnaden för vägbyggen och gatuutformning skiljer sig endast marginellt från standardlösningar, eftersom systemet implementeras i områden som ändå skulle ha använts för konventionell vägkantsgrönska.

Förutom att förhindra risken för lokala översvämningar erbjuder vattendränerings- och regnvattenhanteringssystemet flera fördelar. Det lagrar regnvatten, gör det tillgängligt för växter, filtrerar bort föroreningar och avger restvattenmängder till grundvattnet. Avdunstning av det vatten som lagras i substraten och transpiration av växter skapar en kylande effekt, vilket förbättrar det urbana mikroklimatet och hjälper till att mildra värmestress under sommarvärmeperioder utan extra kostnad.

Genomförandet av åtgärden har finansierats genom den ordinarie kommunala budgeten. Kommunen fick ingen särskild offentlig finansiering.

Detsamma gäller för de åtgärder som genomförts i övriga kommuner som deltagit i den regionala anpassningsprocessen. En budget på 65 000 euro fanns tillgänglig för processlednings- och stödtjänster inom det EU-medfinansierade C3-Alp-projektet, men kommunerna och andra berörda parter fick ingen finansiering eller ersättning för att delta i den regionala pilotprocessen och för att genomföra konkreta åtgärder. Processledarna tillhandahöll dock rådgivning och råd om tillgängliga ekonomiska incitament och finansieringsmöjligheter inom befintliga finansieringsprogram i provinsstaten och den federala regeringen. I allmänhet var de anpassningsåtgärder som definierades och genomfördes av kommunerna ofta mjuka och billiga åtgärder, snarare än tekniska lösningar som krävde betydande investeringar.

Byggandet och underhållet av det sekundära vägnätet i österrikiska kommuner omfattas av kommunernas behörighet och utgör således ett lagstadgat ansvar för de lokala myndigheterna. Det ekologiska systemet för hantering av regnvatten i tätorter måste följa samma bestämmelser och standarder som alla andra konventionella lösningar, t.ex. bestämmelser om trafiksäkerhet eller nationella normer för vatteninfiltrationsarbeten. Ett specifikt mål i den aktuella fallstudien var att följa reglerna från den österrikiska vatten- och avfallshanteringsföreningen (ÖWAV) om lagring av 100-åriga kraftiga nederbördshändelser.

Det specifika systemet DrainGarden®, som har implementerats i förevarande mål, är ett registrerat varumärke och därmed föremål för respektive tillämpliga skyddsrättigheter. Systemet marknadsförs av det österrikiska trädgårds- och landskapsplaneringsföretaget Zenebio GmbH.

Den miljövänliga urbana gatudesignen för decentraliserad ekologisk regnvattenhantering i Ober-Grafendorf genomfördes under flera månader sommaren 2015. Den åtföljs av en vetenskaplig övervakningsfas som är planerad till flera år.

När det gäller hela den regionala anpassningsprocessen inom C3-Alp-projektet inleddes den förberedande verksamheten i början av 2011. Från och med den första workshoppen för berörda parter hösten 2011 varade processens operativa fas fram till slutet av 2014. Kommunernas genomförande av åtgärder och det mellankommunala utbytet fortsätter efter det att C3-Alp-projektet har avslutats.

Livscykeln för den åtgärd som genomfördes i Ober-Grafendorf uppskattas till omkring 50 år, förutsatt att planering, genomförande och underhåll utförs med den sakkunskap som krävs.

Gemeindeentwicklung und Raumplanung
DI Sonja Kadanka
Marktgemeinde Ober-Grafendorf
Hauptplatz 2
3200 Ober-Grafendorf
Tel: +43 (0) 2747/2313-204
Email: sonja.kadanka@ober-grafendorf.at

Gemeinde Ober-Grafendorf
Gemeindeamt
DDI Gerhard Gruber
Hauptplatz 2
3200 Ober-Grafendorf
T: +43 (0)2747 2313-0; +43 (0)2747 2313-202
Email: gerhard.gruber@ober-grafendorf.at; gemeindeamt@ober-grafendorf.at

Amt der Niederösterreichischen Landesregierung (Provincial Government of Lower Austria), Abteilung RU3
Mag. Karina Zimmermann
Landhausplatz 1, Haus 16
3109 St. Pölten
Tel.: +43 (0)2742 9005 15188
E-mail: post.ru3@noel.gv.at

Klimabündnis Niederösterreich (Climate Alliance Lower Austria)
DI Petra Schön
Wiener Straße 35
3100 St. Pölten
Tel.: +43 (0)2742 26967
E-mail: niederoesterreich@klimabuendnis.at

Zenebio GmbH
Preysinggasse 19
1150 Wien
Tel.: +43 (0)1 9828305
E-mail: office@zenebio.at

Kommunen Ober-Grafendorf, Niederösterreichs delstatsregering, projektet C3 Alps och Climate Alliance Niederösterreich