Steg 2.2 Identifiering av risker

Huvudbudskap

Identifiera potentiella risker för din region som behöver ytterligare djupgående bedömning. Kom ihåg att ta hänsyn till sårbarhet och gränsöverskridande risker.

Samla in data om klimatrisker i din region

Målet här är att skapa en systematisk inventering av risker i din region, med utgångspunkt från olika källor. Detta inkluderar tidigare klimat i ditt område (inklusive lokalt förekommande extrema väderhändelser som översvämningar, värmeböljor eller skogsbränder), register över data för flera klimatrisker och information om exponering och sårbarhet (baserat på regionens geografiska och socioekonomiska egenskaper). Bedömningar på nationell eller kontinental nivå, såsom EUCRA, kan ge värdefulla insikter till denna inventering.

I steg 1.1 började du samla in uppgifter från trovärdiga källor, däribland din egen organisation, lokala intressenter och nationella plattformar och EU-plattformar, såsom uppdragsportalens resultattavla för anpassning och landsprofilerna för Climate-Adapt. Dessa resurser kan informera dig om klimatrisker – inbegripet akuta (t.ex. extrema väderhändelser) och kroniska (t.ex. långsamma förändringar) risker – och om data om klimatrelaterade faror, effekter, sårbarhet, exponering och anpassningspolitik på nationell och regional nivå.

Förstå och ta hänsyn till sårbarhet

Klimatförändringarnas effekter varierar mellan olika sektorer/system (t.ex. fysiska risker för infrastruktur, socioekonomiska effekter och hälsoeffekter på samhällen) och sociala grupper (t.ex. äldre, barn, kvinnor och personer som riskerar att drabbas av fattigdom). Vissa sektorer, områden och samhällen under din lokala eller regionala myndighet är mer sårbara för klimatförändringar, antingen på grund av inneboende känslighet (t.ex. äldre) eller begränsad anpassningsförmåga, ofta kopplad till befintliga ojämlikheter. Det är mycket viktigt att identifiera dessa sårbara områden och kartlägga de mest socialt utsatta grupperna. De utgör en del av den totala risk som ditt område står inför och bör uttryckligen beaktas i din riskbedömning (steg2.3). Många organisationer fokuserar på tekniska anpassningsåtgärder (t.ex. byggvallar), men det är lika viktigt att minska människors och sektorers sårbarhet.

Sårbar sektor

Sårbara grupper

Vissa sektorer inom ditt område kommer sannolikt att vara mer känsliga eller ha mindre förmåga att anpassa sig, och därmed vara mer sårbara. Att identifiera dessa sårbara sektorer är avgörande för att prioritera anpassningsinsatser. Klimatriskbedömningar bör beakta allmän känslighet för klimatpåverkan och exponering av tillgångar inom en rad olika sektorer. Dessa omfattar jordbruk, industri, katastrofriskhantering, folkhälsa, socialt välbefinnande, stadsplanering, byggnader, energi, transport, vatten, miljöskydd, biologisk mångfald, utbildning och turism.

Sträva efter en socialt rättvis anpassning genom att erkänna utsatta samhällsgrupper och tillgodose deras behov. Data är avgörande för att identifiera och kartlägga utsatta grupper. Steg 1.1 innehåller vägledning om hur man navigerar i de olika datanivåer som finns tillgängliga om aktuella socioekonomiska förhållanden. Detta inbegriper till exempel befolkningstäthet eller åldersstruktur (med särskild uppmärksamhet på äldre och barn), sårbarhet och exponering, och kan inbegripa kvalitativ information om institutionell kapacitet att hantera specifika risker. Konsultera befintliga farostudier eller kartor för att identifiera områden, människor och tillgångar som redan hotas av klimatpåverkan, eftersom de sannolikt kommer att utsättas för ökad risk i framtiden. Verktyg för kartläggning av social sårbarhet är användbara vid anpassningsplanering och hjälp med riskbedömningar.

Det kan också vara fördelaktigt att engagera utsatta grupper, företrädare för utsatta sektorer och berörda parter i riskbedömningsprocesser. Att involvera socialvårds- och hälso- och sjukvårdspersonal på regional eller lokal nivå säkerställer till exempel rättvisa och inkludering av utsatta grupper.

Anpassning till effekterna av värmeböljor i ett förändrat klimat i Botkyrka, Sverige

Under 1900-talet inträffade värmeböljor en gång vart tjugonde år i Sverige (den sista var 1975). Men sedan början av detta årtusende har fyra värmeböljor redan inträffat (2003, 2007, 2010 och 2018). I Botkyrka kommun har omfattande insatser gjorts för att minska hälsoriskerna med värmeböljor. Tack vare dessa insatser, äldreomsorg, pension och omvårdnad är mer kunniga om värmebölja risker och checklistor de bör följa i händelse av värmebölja varningar. Vid behov kan ytterligare personal aktiveras för att säkerställa ytterligare stöd för säker vård. Till följd av detta var kommunen under värmeböljan 2018 mycket bättre förberedd och utrustad än tidigare. Botkyrka stöder också åtgärder för att förbättra termisk komfort inomhus och skapa ”cool spots” i olika delar av kommunen.

Fullständig fallstudie om Climate-ADAPT

Environmental Justice Atlas, Berlin, Tyskland

Environmental Justice Atlas för Berlin avslöjar det nuvarande miljötillståndet i storstadsområdet, med uppgifter om miljöbelastningar, orsaker, effekter, känsligheter, faror, markanvändning och byggnadstäthet. Indikatorerna är inriktade på miljörättvisa – buller och luftföroreningar, den bioklimatiska bördan, grönområden och öppna platser samt social fattigdom. De visar att termisk stress i stadsregioner påverkar låginkomstgrupper på ett oproportionerligt sätt. Dessa uppgifter kommer att användas för att anslå medel till miljöförbättringar i de stadsdelar som behöver dem mest.

Källa: Berlins miljörättsatlas

Överväga transregionala och kaskadeffekter

Det område som omfattas av din myndighets jurisdiktion är kopplat till omgivningen, och klimatförändringarnas effekter överskrider administrativa gränser och påverkar områden utanför din kontroll. Dessa ömsesidiga beroenden (särskilt inom vattenförvaltning) innebär att det behövs samarbete mellan lokala eller regionala myndigheter och angränsande jurisdiktioner (se steg 1.3). Denna samordning – som i vissa länder kan hanteras på nationell eller regional nivå – är avgörande för att hantera gemensamma risker och navigera i olika politiska, rättsliga och institutionella sammanhang (se exemplen nedan). Effektkaskader uppstår när en blandning av klimatrelaterade och icke-klimatrelaterade faror sprids genom olika sektorer, vilket utlöser efterföljande effekter. Minskad nederbörd i ett gemensamt avrinningsområde kan till exempel leda till vattenbrist nedströms, vilket påverkar jordbruket och tillgången till dricksvatten, och till gränsöverskridande risker såsom störningar i transportsystemen. Vid bedömning av klimatrisker är det viktigt att beakta dessa effekter och främja samarbete över sektorer och gränser för att minska deras inverkan.

Kustkontrakt: En styrningsstrategi för integrerad våtmarksförvaltning, Sardinien, Italien

Kustregionen Oristano på Sardinien, Italien, står inför ett brett spektrum av klimatrisker, inklusive torka, kust- och inlandsöversvämningar och värmeböljor. Dess våtmarker bidrar till att skydda regionen, fungerar som en kolsänka och ger motståndskraft mot extrema klimathändelser. Men att förvalta och skydda dessa våtmarker är en utmaning på grund av fragmenterade myndighetsansvar. För att ta itu med detta utvecklade regionen kustavtalet – ett styrningsverktyg som underlättar sektorsövergripande samarbete på lokal nivå som stöder integrerad förvaltning av kustnära våtmarker. Kustavtalet har 14 undertecknare från olika förvaltningsnivåer, däribland kommuner och lokala och regionala myndigheter. Det visar ett engagemang för flernivåstyre och delaktighetsbaserad styrning från ett brett spektrum av berörda parter och illustrerar en framgångsrik flerpartsstrategi för förvaltning av avrinningsområden.

Källa: Berättelser om tjänsteresor (2024)

Tvärvetenskaplig strategisk plan för avrinningsområdet Vesdre, Vallonien, Belgien

Efter allvarliga översvämningar i juli 2021 inleddes en tvärvetenskaplig strategisk plan för distriktet Vesdre i Vallonien i Belgien. Den ger en gemensam vision för territoriet och vägleder den motståndskraftiga och sammanhängande återuppbyggnaden av regionen, med stöd av 1,1 miljarder euro i finansiering till Vallonien från Europeiska investeringsbanken. Planen integrerar principerna för gränsöverskridande klimatförändringsplanering, som omfattar 25 kommuner i ett varierande landskap. Det här initiativet visar hur kommuner kan samarbeta regionalt för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringar.

Läs mer om Wallonie Territorie SPW

Resurser

Europeiska miljöbyråns rapport En rättvis omställning i samband med klimatanpassning (2021)
ger en översikt över kunskap och praxis för rättvis resiliens i Europa, med fokus på anpassningens och resiliensens sociala konsekvenser.

Europeiska miljöbyråns briefing Mot ”rättvis resiliens”: Att inte lämna någon på efterkälken när man anpassar sig till klimatförändringarna (2021)
Tittar på hur klimatförändringarna påverkar utsatta grupper och hur dessa effekter kan förebyggas eller minskas genom rättvisa anpassningsåtgärder. Den innehåller exempel på rättviseorienterade strategier och åtgärder från hela Europa.

Europeiska miljöbyråns briefing Addressing climate change adaptation in transnational regions in Europe (2021)
beskriver hur europeiska länder samarbetar för att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter i gemensamma regioner, inbegripet vissa ”hotspots” som anses vara mest sårbara för dramatiska förändringar.

Europeiska miljöbyråns rapport Urban Adaptation in Europe: Vad fungerar? (EEA, 2024)
Ger en översikt över anpassningen av städer i Europa, inbegripet utmaningar och strategier för att bygga upp resiliens. I kapitel 2 beskrivs klimatrisker i stadsområden.

Uneces vatten- och klimatförändringsanpassning i gränsöverskridande avrinningsområden: Lessons Learned and Good Practices (2015)
Lärdomar och god praxis för att utveckla strategier för anpassning till klimatförändringar för förvaltning av avrinningsområden i gränsöverskridande miljöer.