Anpassning från grunden: Klimatresilient byggande i Herne, Tyskland

Viktiga lärdomar

Om regionen

Figure 1: City of Herne's location. Image Credit: Wikipedia images.

Klimathot

Under de senaste decennierna har Herne, som en del av Nordrhein-Westfalen, upplevt en märkbar ökning av medeltemperaturen, med ett växande antal varma dagar (över 30 ° C) och tropiska nätter (över 20 ° C). Prognoser tyder på att genomsnittstemperaturen kan stiga med upp till 2,3 °C fram till 2050 i scenarier med höga utsläpp (LANUV-rapport 157, Klimaatlas NRW). Herne är särskilt sårbar för värmeböljor på grund av sin täta stadsstruktur, vilket intensifierar den urbana värmeöeffekten, vilket resulterar i högre temperaturer inom staden jämfört med omgivningen. Staden står också inför ökande risker för översvämningar och kraftiga regn, vilket framgår av de förödande översvämningarna i Nordrhein-Westfalen 2021, som orsakade 49 dödsfall i delstaten. Torka och sjunkande grundvattennivåer har också blivit vanligare, vilket bidrar till ekologisk stress och vattenbrist.

Klimatsäkring av privata bygg- och anläggningsarbeten ökar motståndskraften

Hernes klimatanpassningsplan fungerar i huvudsak som en förfarandemodell för utvärdering av planeringsprojekt, med det övergripande syftet att införliva klimatanpassning i samhällsplaneringspraxis tidigt, snarare än att betrakta den som en trevlig att ha eller sidostrategi. Staden Herne kräver att anpassningen integreras i planeringsprocesserna inom stadsområdet, vilket gör klimatanpassningsplanen till ett rättsligt bindande instrument.

Innan stadsfullmäktige godkänner en viss byggnadsplats måste den först internt kontrollera om det finns några identifierade spänningar mellan människor som använder klimatanpassningskartan. Om så är fallet kräver processen att man klargör vilken typ av konflikt som är inblandad. Dessa inkluderar till exempel värmestress, vilket minskar ventilations- eller kylfunktionen i ett område eller ökar översvämningsrisken. Därefter fastställer rådet lämpliga anpassningsåtgärder, i enlighet med vad som anges i klimatanpassningskatalogen (på tyska, s. 52).

Integrering av klimatförändringarna i den fysiska planeringen

Genomförandet av klimatanpassningsåtgärder är särskilt nödvändigt i stadsplaneringen, eftersom detta ger möjlighet att göra stadsområden motståndskraftiga mot klimatpåverkan så tidigt som möjligt. Viktiga åtgärdsområden är anpassning av bebyggelse, öppna ytor och infrastruktur.

Den stora utmaningen för de kommande åren är inte bara att ha klimatanpassningsplaner lättillgängliga vid sidan av den dagliga kommunala planeringen, utan också att integrera dem i de kommunala planeringsprocesserna. På så sätt kommer de inte bara att förbli välmenande rekommendationer för åtgärder och användbara vägledningar, utan kommer att bli etablerade och framför allt bindande komponenter i den kommunala planeringen för de berörda aktörerna. Figur 2 illustrerar den process som vägleder integreringen av klimatanpassning i stadsplaneringen i Herne. Denna internt utvecklade ram är obligatorisk och har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att stödja beslutsfattandet och säkerställa konsekvens.

Figure 2: Integrated Planning Process Herne. Image Credit: The city of Herne.

Det finns fyra steg för att tillämpa bedömningsmallen med Hernes checklistor för klimatanpassningsplanen, som gäller för alla planeringsprocesser och relevanta stadsutvecklingsprojekt:

Steg 1: Områdesbedömning för att prioritera behovet av åtgärder

• För det första måste platsen för det drabbade området i Herne ses över. Potentiell exponering för värme och/eller översvämningar under extrema nederbördshändelser måste beaktas i efterföljande steg i planeringsprocessen.
• I detta steg undersöks potentialen för klimatkonflikter.
• Resurser för att fylla i checklista 1 inkluderar "Klimatanpassning åtgärdskarta" och "Heavy Rainfall Hazard Map" för Herne. Ytterligare tematiska kartor från den klimatanalys som utförs av Ruhr Regional Association kan också användas.

Steg 2: Projektbedömning för att prioritera behovet av åtgärder

• Denna checklista undersöker typen av planerat projekt och dess klimatpåverkan i form av anpassning och indirekt begränsning.
• Resurser för att fylla i checklista 2 inkluderar utvecklingsplan, byggprojektbeskrivningar eller liknande.

Steg 3: Genomförande av åtgärder

• För planeringsprojektet bör relevanta klimatanpassningsåtgärder identifieras och sammanställas på grundval av de specifika klimatbelastningarna. Om en befintlig utvecklingsplan uppdateras måste den ses över mellan avdelningarna för att säkerställa att lämpliga anpassningsstrategier integreras.
• Beroende på typ av planering måste checklistorna för stadsstruktur/byggnader, för utvecklingsplanering (checklista 3b) eller för grön- och öppen planlösning fyllas i.

Steg 4: Bedömning av projektets omfattning i fråga om klimatanpassning

• Graden av det planerade projektets klimatanpassningsomfattning bedöms utifrån den slutliga klimatsäkringspoängen.
• Planeringsprocessen presenteras för beslutsfattare och allmänheten och genomgår olika nivåer av allmänhetens deltagande

Planerade projekt som uppnår en total poäng på mindre än -6 är inte tillräckligt anpassade till klimatförändringarna. Dessa skulle kunna korrigeras genom ytterligare anpassningsåtgärder. Om det område som påverkas av det planerade projektet har en betydande potential för klimatkonflikter är kompensation genom anpassningsåtgärder ofta otillräcklig för att uppnå åtminstone en neutral till god klimatanpassningspoäng. Resultatet av kontrollen är politiskt bindande. Planeringsmyndigheten införlivar de åtgärder som identifierats genom klimatkontrollen i specifikationerna i utvecklingsplanen under planeringsförfarandet och antar dem formellt. När dessa åtgärder har antagits blir de rättsligt bindande enligt en lagstadgad resolution. Till exempel identifierar klimatkontrollen omfattande gröna tak och gröna fasader som viktiga klimatanpassningsåtgärder, som införlivas i utvecklingsplanen som obligatoriska krav, vilket gör dem rättsligt bindande.

Främja klimatanpassning bland husägare

På grundval av klimatanpassningsplanen utarbetade kommunfullmäktige en klimatkontroll för husägare. Det är en medvetenhetshöjande strategi om de klimatrisker som staden står inför och den aktiva roll som varje husägare kan ta för att anpassa sig till dessa risker. För att öka stadens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter på lokal nivå, särskilt översvämningar och värmeböljor, beslutade Herne att införa klimatkontrollen, en klimatsäkringsform. Detta är avsett att motivera husägare att införliva anpassningsåtgärder när de (åter) bygger på sin egendom.

För varje byggverksamhet krävs ett bygglov utfärdat av stadsförvaltningen. Oavsett vilken typ av arbete husägare avser att utföra, måste varje projekt innehålla klimatanpassningsåtgärder för att öka motståndskraften och minska de långsiktiga kostnaderna. För att bedöma hur väl ett projekt integrerar dessa åtgärder innehåller tillståndsblanketten en checklista som anger vilka anpassningsåtgärder husägaren planerar att genomföra (tabell 1).

Tabell 1: Översikt över klimatsäkringsbedömningen.

Beroende på byggnadsarbete ger klimatanpassningskatalogen en uppsättning åtgärder som husägare också kan genomföra på byggnadsnivå (sidan 103 ff.):

• Miljöanpassningsåtgärder: Trädplanteringar, takförgröning, fasadförgröning (figur 3)
• Material och färger: Välja ljusa material och ljusa färger för att sänka yttemperaturen
• Hantering av översvämningar och kraftigt regn: återanvändning av regnvatten, strukturella översvämningsförebyggande åtgärder vid kraftigt regn, där naturbaserade lösningar inte är möjliga

Figure 3: Intensive façade greening with wild vine. Image Credit: K.PLAN.

Anpassningsåtgärder bör åtfölja all byggverksamhet som ökar yttätningen – till exempel skapande eller utvidgning av parkeringsplatser, hus eller garage. Förseglade ytor absorberar och lagrar värme snabbare än grönområden, en skillnad som blir särskilt uttalad under varma sommardagar. Detta leder till högre lokala temperaturer runt privata hem, vilket minskar komfort och välbefinnande och ökar hälsoriskerna. Långvarig exponering för höga temperaturer kan bidra till kardiovaskulär belastning och utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa.

(Åter)Byggande verksamhet erbjuder därför en viktig möjlighet att integrera anpassningsåtgärder i ett tidigt skede. Husägare eller arkitekter kan fylla i klimatsäkringsformuläret under planeringsfasen och se till att lämpliga åtgärder införlivas från början. Den ifyllda blanketten lämnas in tillsammans med bygglovsansökan och granskas av kommunfullmäktige.

Ytförsegling eller markanvändning minskar i allmänhet ett projekts poäng med en poäng. Alla byggprojekt som upptar mark måste därför omfatta klimatanpassningsåtgärder. Varje åtgärd lägger till en punkt, vilket innebär att en enda väl vald åtgärd fullt ut kan kompensera för de negativa effekterna av försegling. Den slutliga bedömningen av projektet baseras på dess totala poäng, vilket framgår av tabell 1.

Kommunförvaltningen och kommunfullmäktige har ökat medvetenheten om klimatanpassning och intensifierat sitt engagemang i en konstruktiv dialog om klimatanpassningsåtgärder.

Medvetenheten om behovet av klimatanpassning har genomförts genom klimatkontrollerna.

Herne (kommun, CH-BE)

Sammanfattning

Ytterligare information

Kontaktuppgifter