Pollen

Modellerad procentandel av befolkningen som är sensibiliserad för ambrosiapollen vid referensscenariot (vänster) och i framtiden med antagande av ett scenario med måttliga växthusgasutsläpp (RCP 4.5; höger)

Källa: Sjö m.fl., 2017

Hälsofrågor

Tusentals växtarter släpper ut sitt pollen i luften varje år. Effekten på människors hälsa är främst uppenbar vid allergiska sjukdomar eftersom exponering för allergener från luftburet pollen eller deras inandning kan utlösa allergiska reaktioner i näsan (allergisk rinit, allmänt känd som hösnuva), ögon (rhinokonjunktivit) och bronkier (bronkial astma). Förekomsten av pollenallergi hos den europeiska befolkningen uppskattas till 40 %, vilket gör den till ett av de vanligaste allergenerna i Europa (D’Amato m.fl., 2007). Även låga pollenkoncentrationer i luften kan redan orsaka allergisymtom hos mycket känsliga personer. De allergiska reaktionerna mot pollen är en viktig orsak till sömnstörningar, nedsatt psykiskt välbefinnande och minskad livskvalitet, produktivitetsförlust eller lägre skolprestanda för barn och tillhörande sjukvårdskostnader. Den stora majoriteten av allergipatienter (90%) tros vara obehandlade eller misshandlade, trots att lämplig behandling för allergiska sjukdomar finns tillgänglig till ganska låga kostnader (Zuberbier et al., 2014).

Pollens roll i utvecklingen och svårighetsgraden av allergiska sjukdomar beror på många faktorer, inklusive exponeringstiden (relaterad till pollensäsongens längd och tiden i allergiframkallande miljö), exponeringens intensitet (relaterad till pollenkoncentrationen i luften) samt pollens allergenicitet. Dessa faktorer har en stor geografisk och tidsmässig variation, vilket leder till skillnader i prevalensen av pollenassocierad allergisk rinit mellan platser och perioder (Bousquet, 2020).

I Europa är gräs (familjenPoaceae) den främsta orsaken till allergiska reaktioner på grund av pollen (García-Mozo, 2017) med tanke på deras breda geografiska utbredningsområde. Bland träden produceras det mest allergiframkallande pollenet av björk i norra, centrala och östra Europa och av olivträd och cypress i Medelhavsregionerna. Allergen pollen produceras också av flera örtartade växter. Ragweed (Ambrosia artemisiifolia) kräver särskild uppmärksamhet som en potentiell, extremt allergiframkallande invasiv art i Europa.

Pollenallergier är vanligtvis mycket säsongsbetonade. I de flesta europeiska länder sträcker sig den huvudsakliga pollensäsongen, som omfattar pollenutsläpp från olika växtarter, över cirka sex månader, från vår till höst, med geografiska skillnader beroende på klimat och vegetation (Bousquet, 2020). European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI) definierar början av pollensäsongen för olika arter baserat på pollenkoncentrationer i luften som påverkar människors hälsa. Början av gräspollensäsongen definieras till exempel när 5 av 7 på varandra följande dagar bär mer än 10 gräspollenkorn/m3 luft, och summan av pollen under dessa 5 dagar är mer än 100 pollenkorn/m3 luft (Pfaar et al., 2017). Akutmottagningsbesök och sjukhusvistelser ökar när gräspollenkoncentrationerna överstiger 10 respektive 12 korn/m3 luft (Becker et al., 2021). Liknande kriterier finns för björk, cypress, oliv och ragweed (Pfaar m.fl., 2020).

Risken för allergi beror på koncentrationen av pollen i luften. Antalet allergener som släpps ut av ett pollenkorn (vilket återspeglas i den så kallade pollenallergenstyrkan) kan dock variera beroende på region, säsong, luftföroreningar, fuktighet och stormperioder (Tegart m.fl., 2021). Pollenkorn släpper, förutom allergener, en mängd olika bioaktiva ämnen inklusive sockerarter och lipider. När dessa ämnen inhaleras kan de också stimulera allergiska reaktioner och bestämma svårighetsgraden av den allergiska reaktionen mot pollen (den så kallade pollenallergeniciteten) (Gilles et al., 2018). Dessutom kan allergiframkallande egenskaper hos vissa pollenarter förbättras av miljöfaktorer som luftföroreningar. Långvariga höga NO_2-nivåer i stadsmiljöer är förknippade med ökad allergiframkallande förmåga hos pollen hos ett antal arter, däribland björk (Gilles et al., 2018; Plaza m.fl., 2020). Ozon kan också öka allergiframkallande egenskaper (Sénéchal m.fl., 2015). Den kombinerade exponeringen för luftföroreningar och allergener kan därför ha en synergistisk effekt på både astma och allergi (Rouadi et al., 2020).

Pollenexponering kan också orsaka inflammation i slemhinnorna, vilket ökar sannolikheten för luftvägsinfektioner, även hos icke-allergiska personer (Becker et al., 2021). En studie av Damialis m.fl. (2021) testade sambandet mellan covid-19-infektionsfrekvenser och pollenkoncentrationer under den första pandemivågen våren 2020, samtidigt som man tog hänsyn till störande faktorer som fuktighet, temperatur, befolkningstäthet och nedstängningsåtgärder. Pollenkoncentrationer visade sig förklara i genomsnitt 44 % av infektionshastighetsvariationerna med högre frekvenser vid högre pollenkoncentrationer (Damialis et al., 2021).

Observerade effekter

Under de senaste årtiondena har förekomsten av polleninducerade allergier ökat i Europa. Denna ökning kan inte enbart förklaras av förändringar i befolkningens genetik eller hälsotillstånd (D’Amato m.fl., 2007, 2020; Becker m.fl., 2021). Den ökade prevalensen av dessa sjukdomar kan ha samband med förbättrad hygien, ökad antibiotikaanvändning och vaccinering samt förändringar i livsstil, kostvanor och luftföroreningar (de Weger m.fl., 2021). Dessutom påverkar klimatförändringarna exponeringen för pollen och allergisk sensibilisering på flera sätt, bland annat genom förskjutning och förlängning av pollensäsongen, förändringar i pollenkoncentration och allergiframkallande egenskaper samt förändringar i pollens geografiska fördelning.

Pollen: säsongsskiften och förlängning av säsongen

Både pollensäsongernas uppkomst och varaktighet drivs av meteorologiska variabler, främst temperatur. Som svar på den globala uppvärmningen ändrar växter tidpunkten för sina utvecklingsstadier, inklusive blomning och pollenfrisättning. En omfattande studie av globala pollendataset belyste ökningar av pollensäsongens varaktighet (i genomsnitt med 0,9 dagar per år) och pollenbelastning under de senaste 20 åren (Ziska et al., 2019). I stadsområden, där de flesta européer bor, leder de högre temperaturer som förvärras av den urbana värmeöeffekten till att pollensäsongen inleds tidigare (D’Amato m.fl., 2014). Baserat på data om lufttemperaturen visualiserar Copernicus klimatförändringstjänst björkpollensäsongens början 2010–2019, vilket visar regionala skillnader i hur pollensäsongens början framskrider. Men även strålning, nederbörd och fuktighet påverkar pollenutsläpp och transport i luften, om än mindre än temperaturen.

Pollen: koncentration och allergiframkallande egenskaper

Varmare förhållanden och förhöjda atmosfäriska CO_{2-koncentrationer} stimulerar växttillväxten. Detta kan öka pollen- och allergenkoncentrationerna i luften, liksom pollenallergeniciteten, vilket ökar risken för allergiska reaktioner (Biggar, 2015; Ziska m.fl., 2019). Även förändrade fuktighetsförhållanden, extrema väderförhållanden och åskväder under pollensäsongen orsakar högre koncentrationer av pollen och allergener i luften, vilket leder till allvarligare allergiska reaktioner och astmaanfall (Shea m.fl., 2008; Wolf m.fl., 2015; D’Amato m.fl., 2020).

Pollen: Geografiska förändringar

Den globala uppvärmningen och den därmed sammanhängande förlängningen av odlingssäsongen underlättar en nordlig migration av invasiva växtarter i Europa, även de som släpper ut allergiframkallande pollen. Införandet av nya allergener kan öka den lokala sensibiliseringen, dvs. att människor blir känsliga eller allergiska på grund av exponering för allergener (Confalonieri m.fl., 2007). Ett särskilt exempel är Ragweed (Ambrosia), som introducerades i Europa för flera årtionden sedan från den amerikanska kontinenten med transport. Ragweedpollen är mycket allergiframkallande och släpps ut relativt sent på säsongen (i början av september), vilket kan orsaka ytterligare en allergivåg och en förlängning av den allergiska säsongen (Vogl et al., 2008; Chen m.fl., 2018). Betydande hälsoeffekter och ekonomiska effekter i områden som invaderats av ragweed i Central- och Östeuropa, Frankrike och Italien har redan rapporterats (Makra et al., 2005). Medan spridningen av ragweed i Europa främst drivs av transport- och jordbruksverksamhet, underlättar klimatförändringar koloniseringen av nya områden. Dessutom kan ragweed pollenkorn lätt transporteras hundratals till tusentals kilometer med flyg, vilket orsakar topppollenantal och tillhörande allergisymtom i områden där ragweed ännu inte är utbredd (Chen et al., 2018).

Förväntade effekter

Klimatförändringarnas effekter på pollensäsonger, koncentrationer och allergiframkallande egenskaper förväntas leda till att den europeiska befolkningen i framtiden i högre grad exponeras för pollen och aeroallergener. Detta kommer att öka sannolikheten för nya allergiska sensibiliseringar, även för ursprungligen svaga allergener (de Weger et al., 2021). Enligt scenariot med medelhöga växthusgasutsläpp (RCP 4.5) förväntas sensibiliseringen av ambrosia spridas över Europa och öka i vissa länder med upp till 200 % fram till 2050 (Lake m.fl., 2017).

Hos redan sensibiliserade individer förväntas varaktigheten och svårighetsgraden av allergiska symtom öka under klimatförändringar på grund av längre pollensäsonger och högre pollenallergenicitet. Om den period under vilken människor utsätts för pollen förlängs, kommer allergenundvikande som en hanteringsstrategi att bli mer komplicerad, vilket påverkar det mentala välbefinnandet.

De klimatdrivna förändringarna i aeroallergener och tillhörande utlösta allergiska reaktioner förväntas få konsekvenser för astmaprevalensen och de därmed sammanhängande medicinska kostnaderna (medicinering, akutsjukhusbesök) (Anderegg m.fl., 2021). Höga temperaturer och värmeböljor, som förväntas öka i frekvens och varaktighet under det föränderliga klimatet, förvärrar dessutom andningsproblemen och ökar dödligheten för dem som lider av astma och andra andningsproblem till följd av allergier (D’Amato m.fl., 2020). Dessutom kan människors mottaglighet för virusinfektioner öka genom att luftvägsinflammationen förvärras och immunsvaret som orsakas av allergener och pollen försvagas (Gilles m.fl., 2020).

Grön infrastruktur i städer, installerad som klimatanpassningsåtgärder, kan också öka pollenbelastningen och allergiska reaktioner i framtiden (Cheng och Berry, 2013). En fallstudie på 18 grönområden i Bryssel visade att stadsparkernas allergiframkallande potential förväntas fördubblas till följd av kombinerade förändringar av pollensäsongernas varaktighet, pollens allergiframkallande egenskaper och befolkningens sensibiliseringsgrad (Aerts et al., 2021). Det är mycket viktigt att ta hänsyn till lämpliga trädarter för stadsmiljöer när man utformar klimatanpassningsåtgärder och ägnar sig åt fysisk planering för att undvika att allergiriskerna förvärras.

Politiskasvar

Pollenhalterna i olika träd och gräs övervakas rutinmässigt i alla europeiska länder. Mätningarna används för att bestämma starten och varaktigheten, liksom intensiteten, av pollensäsongen. Mätningarna, i kombination med kemiska transportmodeller, används också för att inrätta allergirisksystem som används i polleninformation eller system för tidig varning. Polleninfo-portalen, som har sitt ursprung i ett partnerskap mellan European Aeroallergen Network och Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS), tillhandahåller dagliga uppdaterade pollenkoncentrationsprognoser och allergiriskbedömningar för alla europeiska länder.

Till skillnad från pollennivån finns det inga rutinmässiga mätningar på allergennivån, varken för antalet allergener i ett pollenkorn eller för allergenkoncentrationen i luften. Att ha tillgång till denna typ av indikator skulle dock bidra till att förklara förekomsten av allergisymtom före säsongen, särskilt under förhållanden där höga luftföroreningsnivåer sammanfaller med låga pollenkoncentrationer (Cabrera m.fl., 2021).

Det är svårt att fastställa allmänna tröskelvärden för pollenkoncentrationer som är relevanta för alla populationer, eftersom hälsoeffekterna också beror på en persons känslighet (Becker m.fl., 2021). Ändå kan polleninformationstjänster hjälpa enskilda patienter att undvika negativa hälsoutfall, särskilt när man kammar pollenövervakning och dokumentation av exakta individuella symtom. Till exempel skulle smarttelefonapplikationer som kombinerar individuella symtomdata och pollenkoncentrationer kunna användas för att fastställa personliga pollentrösklar och minska hälsoeffekterna mer effektivt (Becker m.fl., 2021).

Diagnos, hantering och coping

Pollenallergi är underdiagnostiserad och ofta obehandlad eller misshandlad. Därför behövs ökad medvetenhet om effekterna av allergier för att hjälpa människor att känna igen, förebygga och hantera allergisymtom. Det är nödvändigt att diagnostisera vilken typ av pollen som orsakar allergin och starta allergimedicinering före pollensäsongens början. Under pollensäsongen är förebyggande av symptom och hantering huvudsakligen baserad på att undvika exponering för allergener. Rekommendationer sträcker sig från att undvika att vara utomhus, bära solglasögon, undvika att torka kläder utanför, hålla fönster stängda och andra. EAACI har en särskild webbplats för patienter med rekommendationer, och flera länder har också nationella patientorganisationer som kan ge råd till allergipatienter.

Överväganden om fysisk planering

Inrättande av allergivänliga grönområden i och nära städer genom noggrant urval av trädarter (Aerts et al., 2021) kan minska förekomsten av pollenallergier. Vilken trädart som är lämplig beror på platsen, och valet bör ta hänsyn till de prognostiserade klimatförändringarna. Avlägsnande av allergiframkallande träd från befintliga grönområden rekommenderas inte för att bevara den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna, bland annat för att stödja anpassningen till höga temperaturer under klimatförändringarna (Aerts m.fl., 2021).

Kontrollåtgärder

Den senaste tidens invasion av ambrosialedde till att flera europeiska länder utvecklade och införde kemiska och mekaniska kontrollmetoder. I EU:s direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder fastställs också en rättslig standard för koncentrationen av Ambrosiafrön i foder för att förhindra ytterligare spridning av växten. På samma sätt får fröblandningar för fåglar inte innehålla mer än 50 milligram Ambrosiafrön per kilogram.

Införandet av ett biologiskt bekämpningsmedel mot Ambrosia, såsom den nordamerikanska bladbaggen, skulle kunna minska förekomsten av ragweed i Europa och minska antalet patienter med cirka 2,3 miljoner och hälsokostnaderna med 1,1 miljarder euro per år (Schaffner m.fl., 2020). Införandet av biologiska bekämpningsmedel kan dock ha negativa effekter på den biologiska mångfalden genom att skada icke-målgrödor och inhemska växtarter och bör hanteras med försiktighet.

FUrther-information

Referenser

Aerts, R., et al., 2021, ”Tree pollenallergi risks and changes across scenarios in urban green spaces in Brussels, Belgium”, Landscape and Urban Planning 207, s. 104001. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2020.104001.
Anderegg, W.R.L., m.fl., 2021, ”Anthropogenic climate change is worsening North American pollen seasons”, Proceedings of the National Academy of Sciences, 118.7, s. e2013284118. https://doi.org/10.1073/pnas.2013284118.
Becker, J., et al., 2021, ”Threshold values of grass pollen (Poaceae) concentrations and increase in emergency department visits, hospital admissions, drug consumption and allergisk symptoms in patients with allergisk rhinitis: a systematic review”, Aerobiologia, 37(4), s. 633–662. https://doi.org/10.1007/s10453-021-09720-9.
Beggs, P.J., 2015, ”Environmental Allergens: from Asthma to Hay Fever and Beyond, Current Climate Change Reports, 1.3, s. 176–184.https://doi.org/10.1007/s40641-015-0018-2.
Bousquet, 2020, ”Allergic rhinitis”, Nature Reviews Disease Primers, 6.1, s. 1–1. https://doi.org/10.1038/s41572-020-00237-y.
Cabrera, M., et al., 2021, Influence of environmental drivers on allergi to pollen grains in a case study in Spain (Madrid): meteorologiska faktorer, föroreningar och luftburen koncentration av flygallergener, Environmental Science and Pollution Research International, 28(38), s. 53614–53628. https://doi.org/10.1007/s11356-021-14346-y.
Cariñanos, P., Casares-Porcel, M. och Quesada-Rubio, J.-M., 2014, ”Estimating the allergenic potential of urban green spaces: A case-study in Granada, Spain”, Landskaps- och stadsplanering, 123, s. 134–144. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2013.12.009.
Chen, K.-W., et al., 2018, ”Ragweed Pollen Allergy: Burden, Characteristics, and Management of an Imported Allergen Source in Europe”, International Archives of Allergy and Immunology, 176(3–4), s. 163–180. https://doi.org/10.1159/000487997.
Cheng, JJ och Berry, P., 2013, Health co-benefits and risks of public health adaptation strategies to climate change: a review of current literature, International Journal of Public Health, 58.2, s. 305–311. https://doi.org/10.1007/s00038-012-0422-5.
Confalonieri, U., et al., 2007) Mänsklig hälsa. Klimatförändringar 2007: Effekter, anpassning och sårbarhet. Bidrag från arbetsgrupp II till den fjärde utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar, M.L. Parry, O.F. Canziani, J.P. Palutikof, P.J. van der Linden och C.E. Hanson, Eds., Cambridge University Press, Cambridge, UK, 391–431.
D’Amato, G., et al., 2007, ”Allergenic pollen and pollen allergy in Europe”, Allergy, 62.9, s. 976–990. https://doi.org/10.1111/j.1398-9995.2007.01393.x.
D’Amato, G., et al., 2014, ”Climate change and respiratory diseases”, European Respiratory Review, 23(132), s. 161–169. https://doi.org/10.1183/09059180.00001714.
D’Amato, G., et al., 2020, The effects of climate change on respiratory allergy and astma induced by pollen and mold allergens, Allergy, 75.9, s. 2219–2228. https://doi.org/10.1111/all.14476.
Damialis, A., et al., 2021, ”Higher airborne pollen concentrations correlated with increased SARS-CoV-2 infection rates, as evidenced from 31 countries over the globe”, Proceedings of the National Academy of Sciences, 118(12), s. e2019034118. https://doi.org/10.1073/pnas.2019034118.
García-Mozo, H., 2017, ”Poaceae pollen as the leading aeroallergen worldwide: A review”, Allergy, 72(12), s. 1849–1858. https://doi.org/10.1111/all.13210
Gilles, S., et al., 2018, ”The role of environmental factors in allergy: A critical reappraisal”, Experimental Dermatology, 27(11), s. 1193–1200. https://doi.org/10.1111/exd.13769.
Gilles, S., et al., 2020, ”Pollen exposure weakens innate defense against respiratory virus”, Allergy, 75(3), s. 576–587. https://doi.org/10.1111/all.14047.
Lake, I.R., m.fl., 2017, ”Climate Change and Future Pollen Allergy in Europe”, Environmental Health Perspectives, 125.3, s. 385–391. https://doi.org/10.1289/EHP173.
Makra, L., et al., 2005, ”The history and impacts of airborne Ambrosia (Asteraceae) pollen in Hungary”, Grana, 44.1, s. 57–64. https://doi.org/10.1080/00173130510010558.
Pfaar, O., et al., 2017, ”Defining pollen exposure times for clinical trials of allergen immunotherapy for pollen-induced rhinoconjunctivitis – an EAACI position paper”, Allergy, 72.5, s. 713–722. https://doi.org/10.1111/all.13092.
Pfaar, O., et al., 2020, ”Pollen season is reflected on symptom load for grass and brch pollen-induced allergisk rhinitis in different geographical areas – An EAACI Task Force Report”, Allergy, 75.5, s. 1099–1106. https://doi.org/10.1111/all.14111.
Plaza, M.P., et al., 2020, ”Atmospheric pollutants and their association with olive and grass aeroallergen concentrations in Córdoba (Spanien)”, Environmental Science and Pollution Research International, 27(36), s. 45447–45459. https://doi.org/10.1007/s11356-020-10422-x.
Rouadi, P.W., et al., 2020, Immunopathological features of air pollution and its impact on inflammatory airway diseases (IAD), The World Allergy Organization Journal, 13.10, s. 100467. https://doi.org/10.1016/j.waojou.2020.100467.
Schaffner, U., et al., 2020, Biological weed control to relieve millions from Ambrosia allergies in Europe, Nature Communications, 11.1, s. 1745. https://doi.org/10.1038/s41467-020-15586-1.
Sénéchal, H., et al., 2015, A Review of the Effects of Major Atmospheric Pollutants on Pollen Grains, Pollen Content, and Allergenicity, The Scientific World Journal, 2015, s. e940243. https://doi.org/10.1155/2015/940243.
Shea, K.M., et al., 2008, ”Climate change and allergisk disease”, The Journal of Allergy and Clinical Immunology, 122.3, s. 443–453; frågesport 454–455. https://doi.org/10.1016/j.jaci.2008.06.032.
Tegart, L.J., et al., 2021, ”Pollen potency”: förhållandet mellan pollenhalten i atmosfären och allergenexponeringen”, Aerobiologia, 37(4), s. 825–841. https://doi.org/10.1007/s10453-021-09726-3.
Vogl, G., et al., 2008, ”Modelling the spread of ragweed: Effects of habitat, climate change and diffusion, The European Physical Journal Special Topics, 161.1, s. 167–173. https://doi.org/10.1140/epjst/e2008-00758-y.
de Weger, L.A., m.fl., 2021, Long-Term Pollen Monitoring in the Benelux: Evaluation of Allergenic Pollen Levels and Temporal Variations of Pollen Seasons”, Frontiers in Allergy, 2. https://doi.org/10.3389/falgy.2021.676176 (ej översatt till svenska).
Wolf, T. m.fl., 2015, The Health Effects of Climate Change in the WHO European Region, Climate, 3.4, s. 901–936. https://doi.org/10.3390/cli3040901
Ziska, L.H., et al., 2019, "Temperaturrelaterade förändringar i luftburna allergiframkallande pollenöverflöd och säsongsvariationer över norra halvklotet: a retrospective data analysis”, The Lancet Planetary Health, 3.3, s. e124–e131. https://doi.org/10.1016/S2542-5196(19)30015-4
Zuberbier, T., et al., 2014, ”Economic burden of inadequate management of allergisk diseases in the European Union: a GA2LEN review”, Allergy, 69(10), s. 1275–1279. https://doi.org/10.1111/all.12470.