eea flag

Dödsfall i samband med översvämningar (1980–2023)

Källa: CATDAT från RiskLayer GmBH. Datasetet har utarbetats och gjorts tillgängligt inom ramen för servicenivåavtalet mellan Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen (FoTU) om integrering av GEOSS principer för datadelning och datahantering till stöd för Europas miljö. Se metadata här.

Hälsofrågor

Översvämningar kan påverka både fysisk och psykisk hälsa. Under översvämningen är direkta fysiska hälsoeffekter drunkning, skador orsakade av kontakt med föremål i översvämningsvatten, hypotermi och elektriska skador. Enligt uppgifter från CATDAT från RiskLayer GmMH omkom 5 688 personer i samband med översvämningar i EES-32-länderna mellan 1980 och 2023.

Översvämning av avloppsvatten som orsakas av översvämningar ökar risken för infektionssjukdomar, särskilt hos barn (EEA, 2020). Översvämningar ökar risken för virusinfektioner som norovirus, hepatit A och rotavirus. Infektioner orsakade av parasiterna Cryptosporidium spp.och Giardia (i mindre utsträckning). och bakterieinfektioner orsakade av Campylobacter spp.,patogena E. coli, Salmonella enterica och, i mindre utsträckning, Shigella spp. (ECDC, 2021).

Stillastående vatten som finns kvar efter översvämningar (t.ex. i källare, trädgårdar, parker, jordbruksfält) kan skapa lämpliga platser för mygguppfödning, vilket ökar risken för myggburna sjukdomar. Dessutom kan risken för hjärtinfarkt, andningsproblem och dåliga graviditetsresultat öka (ECDC, 2021; Paterson m.fl., 2018).

Indirekta effekter av översvämningar, både under och efter översvämningar, omfattar hälsoproblem som orsakas av avbrott i medicinsk behandling. Fysisk arbetsbörda i samband med sanering och återuppbyggnad. Brist på medicinsk hjälp, el eller rent vatten. och problem med leveranskedjor för livsmedel, el eller sanitet (Paterson m.fl., 2018). Översvämningsvatten kan orsaka egendomsskador, vilket kan leda till förskjutning och överbeläggning. Att bo i bostäder som påverkas av översvämningar kan leda till lung- och systemiska svampinfektioner (t.ex. från luftburna och dammburna Aspergillus)och mykotoxinexponering.

Översvämningar kan också leda till förlorade arbetstillfällen, bristande tillgång till barnomsorg och skoltjänster och ökat våld i hemmet (Mason m.fl., 2021). Upp till 75 % av de människor som drabbas av översvämningar lider av psykisk ohälsa: trauma, psykisk nöd på kort sikt till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), ångest, sömnlöshet, psykos och depression (Munro et al., 2017; WHO:s regionkontor för Europa, 2013).

Befolkningar som är särskilt sårbara för negativa effekter av översvämningar är bland annat äldre, barn, personer med kroniska sjukdomar eller fysiska funktionsnedsättningar och gravida kvinnor (WHO:s regionkontor för Europa, 2017). Människor som inkvarteras i tillfälliga bostäder är mer benägna att få hälsoproblem på grund av den högre sannolikheten för exponering för smittsamma sjukdomspatogener i kommunala boenden och störningar i deras regelbundna hälso- och sjukvård. Akut- och ambulanspersonal löper större risk för vattenburna sjukdomar på grund av förhöjd exponering i arbetet, eftersom de kommer i kontakt med förorenat översvämningsvatten, skräp och lera (ECDC, 2021).

Observerade effekter

Enligt gemensamma forskningscentrumet utsätts för närvarande 172 000 människor i Europa (EU-27 + Förenade kungariket) årligen för flodöversvämningar (Dottori m.fl., 2020) och 100 000 för kustöversvämningar (Vousdoukas m.fl., 2020). En tiondel av Europas stadsbefolkning bor för närvarande i områden som riskerar att drabbas av översvämningar (EEA, 2020). Mer än en tredjedel av Europas befolkning bor i kustregioner (EEA, 2021c).

Under perioden 1980–2022 har översvämningar lett till 5 582 dödsfall i EES-länderna. Enligt Paprotny et al. (2018), översvämningstrender mellan 1870 och 2016 visar en stadig ökning av årligen översvämmade områden och antalet drabbade personer. Antalet dödsfall har dock minskat under denna period, vilket tyder på en ökad beredskap för kris- och hälso- och sjukvårdssystemen. Sommaröversvämningarna 2021 i Central- och Västeuropa med minst 212 dokumenterade dödsfall var dock den dödligaste väderrelaterade översvämningen i Europa på mer än 50 år (ECDC, 2021).

Förväntade effekter

Risken för översvämningar under det förändrade klimatet kommer sannolikt att öka för många regioner i Europa. Prognoser för scenarier med både höga och medelhöga utsläpp visar på stort förtroende för den extrema nederbördsökningen i de nordliga, centrala och östra regionerna och i Alpområdet, medan prognoserna för södra Europa är mer blandade (IPCC, 2021; Europeiska miljöbyrån, 2021b).

Under det föränderliga klimatet beräknas antalet människor som utsätts för årliga flodöversvämningar i Europa i slutet av århundradet uppgå till 252 000 under ett scenario med en global uppvärmning på 1,5 °C. 338 000 enligt scenariot med 2 °C, och 484 000 – mer än tre gånger så många som i dag – i scenariot med 3 °C. Med anpassningsåtgärder kan dock den exponerade befolkningen begränsas till 100 000 eller mindre under alla scenarier för global uppvärmning (Dottori m.fl., 2020).

Den relativa havsnivån i Europas hav kommer att fortsätta att stiga under hela detta århundrade under alla utsläppsscenarier, vilket leder till mer frekventa kustöversvämningar längs de flesta av Europas kuster (EEA, 2021c). Upp till 2,2 miljoner människor beräknas utsättas för kustöversvämningar fram till 2100 i ett scenario med höga utsläpp och 1,4 miljoner i ett måttligt begränsningsscenario, i avsaknad av ytterligare anpassningsåtgärder. Med anpassningsåtgärder förväntas dessa siffror minska till 0,8 miljoner respektive 0,6 miljoner (Vousdoukas et al., 2020).

Den åldrande befolkningen i Europa, som lider av kroniska sjukdomar och social isolering, är alltmer sårbar för både fysiska och psykiska hälsoproblem i samband med översvämningar. Ökad urbanisering, inbegripet fortsatt utveckling av svämplan och ökad yttätning i städer, kommer sannolikt också att bidra till att européerna blir mer utsatta för översvämningar.

Politiskasvar

Åtgärder för att skydda befolkningens hälsa mot översvämningar kan delas in i åtgärder som är relevanta för förebyggande, beredskap, insatser och återhämtning (WHO:s regionkontor för Europa, 2017). Långsiktigt förebyggande omfattar bland annat identifiering av översvämningsriskområden, översvämningskänslig stadsplanering med fokus på stadsförgröning och ytgenomsläpplighet. Andra åtgärder för att förebygga översvämningar omfattar omlokalisering av mänsklig verksamhet från flodslätter, Uppgradering av avloppssystem. och användning av infrastruktur för översvämningsskydd, t.ex. vallar eller dammar (EEA, 2020). Exempel på beredskaps- och insatsåtgärder är motståndskraftiga vattenförsörjnings- och sanitetssystem, översvämningssäkra byggnader, tillgång till evakueringscentraler, Att ha en beredskapsplan för översvämningshälsa. Detta inbegriper beredskapsplaner för hälso- och sjukvårdsinrättningar som gör det möjligt för dem att fortsätta att fungera med avseende på arbetsorganisation, patientvård, försörjningshantering, vatten och sanitet (WHO:s regionkontor för Europa, 2017).

På europeisk nivå kan en effektiv användning av system för tidig varning, såsom det europeiska systemet för medvetenhet om översvämningar (EFAS), en del av Copernicus katastrofinsatstjänst (CEMS), minska effekterna av översvämningar. EU:s RescEU-program erbjuder samarbetsstöd till länder i händelse av katastrofer (t.ex. kritiska översvämningar) genom att skydda medborgarna och hantera risker.

Återhämtningsåtgärderna omfattar eftervård av psykisk hälsa, åtgärder för utsatta personer, undvikande av elektriska faror under återhämtning och rengöring samt epidemiologisk/hygienisk/sanitär övervakning.

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.