Jordskred

Direkta och indirekta hälsoeffekter av jordskred

Hälsofrågor

Jordskred hänvisar till en rad olika faror som medför markrörelse, inklusive mudflow, rockslide eller rockfall. De förekommer ofta tillsammans med andra faror, såsom översvämningar, och är vanligast i bergsområden. Jordskred kan orsaka olika direkta hälsoeffekter, inklusive dödsfall, skador (t.ex. brutna ben, inre skador, huvudtrauma) och allvarlig psykisk stress när förstörelse och död bevittnas (t.ex. psykisk nöd, ångest, depression, posttraumatisk stressstörning (PTSD)) (Kennedy et al., 2015). Konsekvensernas allvarlighetsgrad beror åtminstone delvis på jordskredets hastighet, vilket överraskar människor och ger lite tid för varning och aktivering av nödförfaranden (Petrucci, 2022).

Jordskred har också en indirekt effekt på människors hälsa. Störningar i infrastruktur, vårdinrättningar och transportnät kan hindra insatser vid nödsituationer, minska tillgången till hälso- och sjukvård och försena medicinska behandlingar, vilket förvärrar hälsoproblemen (Kennedy m.fl., 2015). Dessutom kan störd infrastruktur, inklusive sanitet och vattenförsörjningssystem, samt ekologiska effekter minska vattenkvaliteten och orsaka infektioner om människor kommer i kontakt med förorenat vatten, mark eller livsmedel. Socioekonomiska konsekvenser, såsom fördrivning efter ett jordskred och förlust av arbete, egendom och försörjning kan dessutom leda till långsiktiga psykiska hälsoeffekter (Kennedy et al., 2015). Återhämtningsarbetare och volontärer som arbetar med jordskredsrelaterad sanering är särskilt utsatta för hälsorisker, inklusive sjukdomar, skador och dödsfall.

Observerade effekter

Under perioden 1995-2014 registrerade 27 länder[1] i den europeiska regionen 1 370 dödsfall och 784 skador i 476 dödliga jordskred (Haque et al., 2016). När orsaken till jordskred identifierades var det oftast på grund av extrema väderhändelser, såsom kraftigt regn och översvämningar. I vissa andra fall utlöstes jordskred av gruvdrift, industriell verksamhet eller jordbävningar (Haque et al., 2016). I allmänhet är det människor som bor i bergsområden, såsom Alperna eller i bergsområden i Turkiet, som drabbas hårdast av jordskred, men andra faktorer, såsom markegenskaper, marktäcke och vattenflöde, påverkar också sannolikheten för jordskred. Mellan 1995 och 2014 ökade jordskreden, som var mest uttalade mellan 2008 och 2014. I vissa länder, såsom Italien och Turkiet, där 43 % av alla dödliga jordskred registrerades, observerades många fler jordskred under andra hälften av perioden 1995–2014 och särskilt under de senaste fem åren, främst till följd av naturfenomen som kraftiga regn och översvämningar (Haque m.fl., 2016). Det finns mycket begränsad kvantitativ information tillgänglig om hälsoeffekterna av jordskred utöver dödsfall eller skador och nästan inga uppgifter om psykosociala och psykiska hälsoeffekter av jordskred i Europa (Kennedy m.fl., 2015).

Förväntade effekter

I och med klimatförändringarna förväntas jordskredens frekvens och omfattning fortsätta att öka, särskilt i alpina regioner och till stor del drivas på av en ökning av extrem nederbörd (Haque m.fl., 2016; Auflič m.fl., 2023). En samstämmig förståelse av klimatförändringarnas framtida effekter på jordskred och deras hälsoeffekter i Europa suddas dock ut av komplexiteten hos många olika mekanismer och miljöfaktorer (Olsson m.fl., 2019). Till exempel kommer frekvent förekomst av kraftiga regn och översvämningar sannolikt att utlösa fler jordskred. I höga bergskedjor kan uppvärmning också leda till permafrostsmältning och tillhörande jordskred. Å andra sidan förväntas jordskred relaterade till stenfall minska i berg i lägre bergsområden där uppvärmningen minskar antalet frysnings- och upptiningscykler, vilket främjar väderförhållanden som främjar stenfall (Nissen m.fl., 2023). Dessutom skulle en ökning av antalet jordskred inte nödvändigtvis leda till en proportionell ökning av hälsoeffekterna. De resulterande hälsoeffekterna beror också på jordskredets omfattning och antalet personer i riskzonen (Franceschini m.fl., 2022), som drivs av förändringar i marktäckning, befolkningstäthet och befolkningsfördelning (Casagli m.fl., 2017). I det EU-finansierade SAFELAND-projektet om jordskredsrisk i Europa uppskattades till exempel att den riskutsatta befolkningen kommer att öka med 15 % fram till 2090 jämfört med 2010 (trots en total befolkningsminskning), medan endast ytterligare 1,5 % av området kommer att utsättas för jordskred (främst på grund av förändrade nederbördsmönster) (Jaedicke m.fl., 2011).

Politiskasvar

Övervakning innan ett jordskred äger rum, inklusive identifiering av riskområden, övervakning och system för tidig varning (EWS), kan förhindra förlust av liv, tillgångar och försörjningsmöjligheter. Landslide riskzoner har identifierats i hela Europa i European Landslide Susceptibility Map (ELSUSv2). Det EU-finansierade GIMS-projektet utvecklade ett avancerat, billigt system för övervakning av jordskred och sättningar, som kan upptäcka när sluttningar är förberedda för glidning och ge tidiga indikationer på snabba, katastrofala rörelser. Norge och Italien har nationella system för tidig varning för jordskred, medan flera regionala myndigheter i Italien också har system för tidig varning (Guzzetti m.fl., 2020).

Omedelbara åtgärder efter ett jordskred, såsom utfärdande av tidiga varningar och aktivering av sök- och räddningstjänster och första hjälpen för skadade (ofta en del av befintliga katastrofplaner) kan avsevärt minska jordskredens hälsoeffekter. Statligt stöd efter tvångsförflyttningar på grund av händelser som jordskred kan också minska de långsiktiga effekterna på den psykiska hälsan (Baseler och Hennig, 2023).

På EU-nivå finns det ingen särskild politik som enbart är inriktad på jordskred. Ändå nämns jordskred, ofta som en del av en farolista, i några lagstiftningsdokument såsom förordningen om gemensamma bestämmelser för att styra åtta EU-fonder. Jordskred nämns inte i EU:s strategi för klimatanpassning.

[1] Jordskred rapporterades i 37 länder i Europaregionen mellan 1995 och 2014, men endast 27 rapporterade dödsfall, dvs. Turkiet, Italien, Portugal, Ryssland, Georgien, Schweiz, Bulgarien, Spanien, Österrike, Norge, Rumänien, Frankrike, Bosnien, Tyskland, Slovenien, Armenien, Azerbajdzjan, England, Grekland, Serbien, Makedonien, Island, Ukraina, Andorra, Irland, Polen, Sverige, Liechtenstein, Belgien, Moldavien

Referenser