Skogsbränder

Dödsfall i samband med skogsbränder (1980–2023)

^{Källa: CATDAT från RiskLayer GmBH. Datauppsättningen
har utarbetats och gjorts tillgänglig inom ramen för EEA:s och Europeiska kommissionens tjänstenivåavtal om integrering av GEOSS principer för datadelning och datahantering till stöd för Europas miljö. Se metadata här.}

Hälsofrågor

Hälsoeffekter från skogsbränder inkluderar både fysiska och psykiska effekter. Direkt exponering för lågor eller strålningsvärme kan orsaka brännskador, skador och värmerelaterade sjukdomar (t.ex. uttorkning, värmeslag), vilket kan leda till dödsfall (Finlay et al., 2012). Allvarliga brännskador kräver vård i speciella enheter och medför en risk för multiorgankomplikationer.

Brandrök innehåller höga halter av partiklar (PM), kolmonoxid och kväveoxider. PM i brandrök tenderar att ha liten partikelstorlek (jämfört med PM i stadsluft) och det har högt innehåll av oxidativa och proinflammatoriska komponenter, vilket kan leda till starka toxiska effekter (Dong et al., 2017). Exponering för tung rök i områden som omger en skogsbrand kan orsaka ögon- och hudirritation eller leda till uppkomsten eller förvärrandet av akuta och kroniska luftvägssjukdomar (Finlay et al., 2012; Kizer, 2021; Xu m.fl., 2020). En ökning av förtida dödsfall, luftvägssjukdomar och antalet fall av lunginflammation rapporterades efter skogsbränder (EEA, 2020). Exponering för rök från skogsbränder är också kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet till följd av exponering för ökade partikelkoncentrationer eller psykisk stress (Analitis m.fl., 2012; Liu m.fl., 2015).

När det gäller psykisk hälsa löper personer som drabbats av traumatiska upplevelser, såsom förlust av nära och kära, skador på egendom eller förstörelse av viktig infrastruktur i deras område, en ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom, depression och sömnlöshet. Dessa effekter kan uppstå omedelbart eller på längre sikt (Xu m.fl., 2020).

Populationer som är särskilt sårbara för negativa effekter av brandrök inkluderar äldre, barn, personer med befintliga kardiovaskulära och / eller respiratoriska tillstånd och gravida kvinnor. Friluftsarbetare och räddningsarbetare löper också hög risk på grund av deras ökade exponering i arbetet (Xu m.fl., 2020). Eftersom PM i brandrök kan nå avstånd upp till tusentals kilometer från branden, är befolkningen i stora områden i ökad risk på grund av rökexponering.

Observerade effekter

Mellan 1945 och 2016 dog 865 personer i fyra Medelhavsregioner (Grekland, Portugal, Spanien och den italienska ön Sardinien) till följd av skogsbränder. De flesta dödsfallen var civila, med 366 döda, följt av brandmän (266) och flygplansbesättning (96) (Molina-Terrén m.fl., 2019). Mellan 1980 och 2023 registrerades 741 dödsfall i samband med skogsbränder i 32 EES-länder (se kartvisaren högst upp på sidan).

Luftföroreningarna av PM_2,5 som orsakades av vegetationsbränder i Europa 2005 orsakade över 1 400 förtida dödsfall. över 1 000 förtida dödsfall orsakades 2008 (Kollanus et al. 2017). Efter en rad skogsbränder 2002 nära Vilnius i Litauen ökade antalet fall av luftvägssjukdomar 20 gånger (Pereira, 2015). I en analys av skogsbränderna i Sverige 2018 kopplades exponeringen för fina partiklar (PM_2,5)till kortvariga effekter på luftvägarna (Tornevi m.fl., 2021). Starka positiva samband mellan förekomsten av skogsbränder och antalet fall av lunginflammation konstaterades i vissa kommuner i Portugal (Santos m.fl., 2015).

Det finns stora variationer mellan åren i antalet skogsbränder och områden som bränns av dem, på grund av stora variationer i meteorologiska riskfaktorer. Under 2018, som kännetecknades av rekordhög torka och höga temperaturer, drabbades fler europeiska länder av stora bränder än någonsin tidigare, i Medelhavsområdet men även i norra och centrala Europa (Lancet Countdown och EEA, 2021). Sommaren 2021 evakuerades tusentals människor på grund av bränder i Grekland och södra Italien (Europeiska webbplatsen för civilskydd och humanitära biståndsåtgärder, konsulterad i november 2021).

Förväntade effekter

Väderförhållandena påverkar bränslebelastningen, eftersom torka påverkar vegetationen. antändningsrisk (genom höga temperaturer eller åskväder), och spridning av skogsbränder (starka vindar) (San-Miguel-Ayanz m.fl., 2020).

Stigande temperaturer och förändrade regnmönster förväntas öka frekvensen och intensiteten av skogsbränder och förlänga risksäsongen för skogsbränder (Liu et al., 2010; Pechony och Shindell, 2010) – främst i Medelhavsländerna, men även i tempererade regioner kommer risken att öka (Depicker m.fl., 2018).

Den europeiska befolkningens exponering förväntas öka på grund av en utvidgning av brandbenägna områden samt stadsutbredning till dessa områden (EEA, 2020).

Policy-svar

Markanvändningsplanering, som minskar stadsutbredningen till skogs- och buskområden, är en viktig åtgärd för att begränsa skogsbränders inverkan på befolkade områden, liksom reglering av användning av obebyggd mark runt bosättningar för att undvika verksamhet som kan orsaka bränder. Främjande av typer av marktäcke med låg brandrisk (t.ex. mogna inhemska skogar) är ett exempel på en lågkostnadsåtgärd. Omfattande jordbruksmetoder, såsom användning av djurbete i rastområden, skogsjordbruk, dvs. metoden att integrera vedartad vegetation och jordbruksgrödor och/eller boskap, är andra förvaltningsverktyg för att minska sannolikheten för uppkomst och spridning av skogsbränder (EEA, 2020).

Eftersom de flesta skogsbränder i Europa börjar som ett resultat av mänsklig verksamhet (arson eller försummelse) är medvetandehöjande åtgärder en viktig åtgärd för att minska risken för skogsbränder (EEA, 2020).

På europeisk nivå övervakar det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS) inom EU:s Copernicus katastrofhanteringstjänst (CEMS) skogsbränder i nära realtid och erbjuder månatliga och säsongsbaserade prognoser över temperatur- och nederbördsavvikelser som ökar risken för skogsbränder. På nationell nivå finns exempel på tidiga varningar: I Portugal utvecklades ett nationellt varningssystem, där varningar skickas via textmeddelanden till mobiltelefoner som är aktiva i områden där det finns risk för skogsbränder eller andra extrema händelser (EEA, 2020).

Sedan 2019 uppgraderas EU:s civilskyddsmekanism med rescEU, ett program som erbjuder samarbetsstöd till länder vid katastrofer genom att skydda medborgarna och hantera risker. Europeiska kommissionen medfinansierar beredskapstillgången till en rescEU-flotta för brandbekämpning för att ta itu med potentiella nationella brister i hanteringen av skogsbränder. Mellan 2007 och 2020 svarade 20 % av alla begäranden om bistånd genom EU:s civilskyddsmekanism på skogsbränder (kommissionen, 2021).

Referenser

• Analit, A. et al. (2012) Skogsbränder är förknippade med förhöjd dödlighet i tät stadsmiljö. Ockupera. Environ. Med. 69, 158–162. https://doi.org/10.1136/OEM.2010.064238

• Depicker, A. m.fl. (2018) En första riskbedömning av skogsbränder för Belgien. Nat. Faror Jorden Syst. Sci. Diskutera det här. 1–32. https://doi.org/10.5194/NHESS-2018-252

• Dong, T.T.T. m.fl. (2017) In vitro-bedömning av toxiciteten hos utsläpp från skogsbränder: En översyn. Sci. Total miljö. 603–604, 268–278. https://doi.org/10.1016/J.SCITOTENV.2017.06.062

• Europeiska kommissionen (2021) Skogsbränder.

• Europeiska miljöbyrån (2020), Anpassning i städer i Europa: hur städer och tätorter reagerar på klimatförändringarna.

• Finlay, S.E. m.fl. (2012) Hälsoeffekter av skogsbränder. Vad är PLoS Curr? 4. https://doi.org/10.1371/4F959951CCE2C

• Kizer, K.W. (2021) Wildfire Smoke Pollution, Climate Change och Skin Disease. JAMA Dermatology 157, 639–640. https://doi.org/10.1001/JAMADERMATOL.2021.0026

• Kollanus, V. et al. (2017) Dödlighet till följd av exponering för PM2,5 orsakad av vegetationsbrand i Europa – Bedömning för åren 2005 och 2008. Environ. Hälsoperspektiv. 125, 30–37. https://doi.org/10.1289/EHP194

• Lancet Countdown och EEA (2021) The Lancet Countdown on Health and Climate Change: Åtgärder för att hantera hälsoriskerna med klimatförändringarna i Europa.

• Liu, J.C. m.fl. (2015) En systematisk översyn av de fysiska hälsoeffekterna av icke-yrkesmässig exponering för brandrök. Environ. Res. 136, 120–132. https://doi.org/10.1016/J.ENVRES.2014.10.015

• Liu, Y. m.fl. (2010) Trender i den globala skogsbrandspotentialen i ett förändrat klimat. För. Ecol. Förvalta. 259, 685–697. https://doi.org/10.1016/J.FORECO.2009.09.002

• Molina-Terrén, D.M. m.fl. (2019) Analys av dödsolyckor i skogsbränder i södra Europa: Spanien, Portugal, Grekland och Sardinien (Italien). Int. J. Wildl. Brand 28, 85–98. https://doi.org/10.1071/WF18004

• Pechony, O. och Shindell, D.T. (2010) Drivkrafter av globala bränder under det senaste årtusendet och det kommande århundradet. Proc. Natl. Acad. Sci. Förenta staterna, A. 107, 19167–19170. https://doi.org/10.1073/PNAS.1003669107

• Pereira, P. (2015) Skogsbränder i Litauen, i: Bento Gonçalves, A. J. och Vieira, A. A. B. (red.), Wildland Fires: En världsomspännande verklighet, Nova Science Publishers, Inc., New Yoerk, Pp. 185-198.

• San-Miguel-Ayanz, J. et al. (2020) Skogsbränder i Europa, Mellanöstern och Nordafrika 2019.

• Santos, M.Y. m.fl. (2015) Är bränder och lunginflammation rumsligt och temporärt relaterade? Insekt. Anteckningar Comput. Sci. (Inklusive Subser. Insekt. Anmärkningar Artif. Intell. Insekt. Anmärkningar om bioinformatik) 9043, 42–53. https://doi.org/10.1007/978-3-319-16483-0_5

• Tornevi, A. m.fl. (2021) Respiratoriska hälsoeffekter av skogsbrandsrök under sommaren 2018 i Jämtland Härjedalen. Int. J. Environ. Res. Offentlig läkning. 2021, volym 18, s. 6987 18 och 6987. https://doi.org/10.3390/IJERPH18136987.

• Xu, R. m.fl. (2020) Skogsbränder, globala klimatförändringar och människors hälsa. The New England Journal of Medicine 2020 (engelska) 383: 2173-2181 https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMsr2028985