eea flag

Dödsfall i samband med skogsbränder (1980–2023)

Källa: CATDAT från RiskLayer GmBH.
Datasetet har utarbetats och gjorts tillgängligt inom ramen för servicenivåavtalet mellan Europeiska miljöbyrån och Europeiska kommissionen (FoTU) om integrering av GEOSS principer för datadelning och datahantering till stöd för Europas miljö. Se metadata här.

Hälsofrågor

Hälsoeffekter från skogsbränder inkluderar både fysiska och psykiska effekter. Direkt exponering för lågor eller strålningsvärme kan orsaka brännskador, skador och värmerelaterade sjukdomar (t.ex. uttorkning, värmeslag), vilket kan leda till döden (Finlay et al., 2012). Allvarliga brännskador kräver vård i speciella enheter och medför en risk för multiorgankomplikationer.

Brandrök innehåller höga halter av partiklar (PM), kolmonoxid och kväveoxider. PM i brandrök tenderar att ha liten partikelstorlek (jämfört med PM i stadsluften) och det har högt innehåll av oxidativa och proinflammatoriska komponenter, vilket kan leda till starka toxiska effekter (Dong et al., 2017). Exponering för kraftig rök i områden som omger en skogsbrand kan orsaka ögon- och hudirritation eller leda till uppkomst eller förvärring av akuta och kroniska luftvägssjukdomar (Finlay m.fl., 2012; Kizer, 2021; Xu m.fl., 2020). En ökning av förtida dödsfall, luftvägssjukdomar och antalet fall av lunginflammation rapporterades efter skogsbränder (EEA, 2020). Exponering för brandrök är också kopplad till hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet till följd av exponering för ökade partikelkoncentrationer eller psykologisk stress (Analitis et al., 2012; Liu et al., 2015).

När det gäller psykisk hälsa löper personer som drabbats av traumatiska upplevelser, såsom förlust av nära och kära, skada på egendom eller förstörelse av viktig infrastruktur i sitt område, ökad risk för posttraumatisk stressstörning, depression och sömnlöshet. Dessa effekter kan inträffa omedelbart eller på längre sikt (Xu et al., 2020).

Populationer som är särskilt sårbara för skadliga effekter av brandrök inkluderar äldre, barn, personer med befintliga kardiovaskulära och / eller respiratoriska tillstånd och gravida kvinnor. Friluftsarbetare och räddningsarbetare löper också hög risk på grund av deras ökade exponering i arbetet (Xu et al., 2020). Eftersom PM i brandrök kan nå avstånd upp till tusentals kilometer från elden, är befolkningen i stora områden i ökad risk på grund av rökexponering.

Observerade effekter

Mellan 1945 och 2016 omkom 865 människor i fyra Medelhavsregioner (Grekland, Portugal, Spanien och den italienska ön Sardinien) till följd av skogsbränder. De flesta omkomna var civila, med 366 döda, följt av brandmän (266) och flygplansbesättning (96) (Molina-Terrén m.fl., 2019). Mellan 1980 och 2023 registrerades 741 dödsfall i samband med skogsbränder i 32 EES-länder (se kartvisaren högst upp på sidan).

Luftföroreningarna av PM2,5 som orsakades av vegetationsbränder i Europa 2005 orsakade över 1 400 förtida dödsfall. Över 1 000 förtida dödsfall orsakades under 2008 (Kollanus et al. 2017). Efter en rad skogsbränder 2002 nära Vilnius i Litauen ökade antalet fall av luftvägssjukdomar 20 gånger (Pereira, 2015). I en analys av skogsbränderna i Sverige 2018 kopplades exponering för fina partiklar (PM2.5)till kortsiktiga luftvägseffekter (Tornevi m.fl., 2021). Starka positiva samband mellan förekomsten av skogsbränder och antalet fall av lunginflammation konstaterades i vissa kommuner i Portugal (Santos m.fl., 2015).

Det finns stora variationer mellan åren i antalet skogsbränder och den areal som brändes av dem, på grund av stora variationer i meteorologiska riskfaktorer. År 2018, som kännetecknades av rekordstor torka och höga temperaturer, drabbades fler europeiska länder av stora bränder än någonsin tidigare, i Medelhavsområdet men även i norra och centrala Europa (Lancet Countdown och EEA, 2021). Sommaren 2021 evakuerades tusentals människor på grund av bränder i Grekland och södra Italien (Europeiska webbplatsen för civilskydd och humanitära biståndsinsatser, konsulterad i november 2021).

Förväntade effekter

Väderförhållandena påverkar bränslebelastningen, eftersom torka påverkar vegetationen. antändningsrisk (vid höga temperaturer eller åskväder), och spridning av skogsbränder (starka vindar) (San-Miguel-Ayanz et al., 2020).

Stigande temperaturer och förändrade nederbördsmönster förväntas öka frekvensen och intensiteten av skogsbränder och förlänga risksäsongen för skogsbränder (Liu m.fl., 2010; Pechony och Shindell, 2010) – främst i Medelhavsländerna, men även i tempererade regioner (Depicker m.fl., 2018).

Den europeiska befolkningens exponering förväntas öka på grund av en utvidgning av brandfarliga områden och stadsutbredning till dessa områden (EEA, 2020).

Politiskasvar

Markanvändningsplanering, som minskar stadsutbredningen till skogs- och buskområden, är en viktig åtgärd för att begränsa effekterna av skogsbränder på befolkade områden, liksom reglering av användningen av obebyggd mark runt bosättningar för att undvika verksamhet som kan orsaka bränder. Främjande av typer av marktäcke med låg brandrisk (t.ex. mogna inhemska skogar) är ett exempel på en lågkostnadsåtgärd. Omfattande jordbruksmetoder, såsom användning av djurbete i rastplatser, skogsjordbruk, dvs. bruket att integrera vedartad vegetation och jordbruksgrödor och/eller boskap, är andra förvaltningsverktyg för att minska sannolikheten för uppkomst och spridning av skogsbränder (EEA, 2020).

Eftersom de flesta skogsbränder i Europa börjar till följd av mänsklig verksamhet (orsak eller oaktsamhet) är medvetandehöjande åtgärder en viktig åtgärd för att minska risken för skogsbränder (EEA, 2020).

På europeisk nivå övervakar det europeiska informationssystemet för skogsbränder (Effis) inom EU:s Copernicus katastrofinsatstjänst (Cems) skogsbrandsverksamheten i nära realtid och erbjuder månads- och säsongsprognoser över temperatur- och nederbördsanomalier som ökar risken för skogsbränder. På nationell nivå finns det exempel på tidiga varningar: I Portugal utvecklades ett nationellt varningssystem, där varningar skickas via textmeddelanden till mobiltelefoner som är aktiva i områden där det finns risk för skogsbränder eller andra extrema händelser (EEA, 2020).

Sedan 2019 uppgraderas EU:s civilskyddsmekanism med rescEU, ett program som erbjuder samarbetsstöd till länder vid katastrofer genom att skydda medborgarna och hantera risker. Europeiska kommissionen medfinansierar beredskapen hos en rescEU-brandbekämpningsflotta för att ta itu med potentiella nationella brister i hanteringen av skogsbränder. Mellan 2007 och 2020 var 20 % av alla begäranden om bistånd genom EU:s civilskyddsmekanism svar på skogsbränder (kommissionen, 2021).

FUrther-information

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.