Budapestdeklarationen och WHO:s Europaverksamhet

Budapestförklaringen: påskynda åtgärder för friskare människor, en blomstrande planet, en hållbar framtid

Budapestförklaringen,

som antogs den 6 juli 2023 av hälso- och miljöministrarna i WHO:s länder i Europaregionen, innehåller politiska åtaganden och åtgärder för att hantera de hälsorisker som orsakas av den tredubbla krisen med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald tillsammans med – och i samband med – återhämtningen från covid-19. I förklaringen prioriteras brådskande och omfattande åtgärder för hälsoutmaningar i samband med denna tredubbla kris, och syftet är att påskynda den rättvisa omställningen till motståndskraftiga, hälsosamma, rättvisa och hållbara samhällen. Genom att anta Budapestförklaringen har länderna åtagit sig att ta itu med föroreningar och klimatförändringar, se till att alla har tillgång till säkert vatten, sanitet och hygientjänster, integrera hänsyn till natur och biologisk mångfald i politiken och främja en ren, säker och hälsosam bebyggd miljö. Ytterligare åtaganden inriktades på hälso- och sjukvårdssystemen.

Förklaringen främjar hälso- och sjukvårdssektorns engagemang i klimatförändringarna och argumenterar för hälsa i klimatpolitiken. När det gäller anpassningspolitiken är ett viktigt åtagande att utarbeta, uppdatera och genomföra nationella anpassningsplaner på hälsoområdet, antingen som fristående dokument eller som en del av bredare nationella anpassningsplaneringsinsatser. Den andra upplagan av dokumentet Zero regrets: Ökade åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar i WHO:s Europaregion, som lanserades vid den ^sjunde ministerkonferensen om miljö och hälsa i Budapest, utgör en bakgrund till och stöder antagandet och genomförandet av de åtaganden om klimatförändringar och hälsa som ingår i förklaringen genom en rad frågor på hög nivå och konkreta genomförandeåtgärder.

För att stödja ländernas genomförandekapacitet syftar förklaringen också till att stärka styrningen, investeringarna i mänskliga resurser och genereringen av kunskap och verktyg för åtgärder. Det betonar också ungdomsorganisationernas egenmakt för att göra sina åtgärder mer relevanta i beslutsfattandet och genomförandet. Färdplanen för friskare människor, en blomstrande planet och en hållbar framtid 2023–2030 är en integrerad del av förklaringen och beskriver en rad åtgärder för att påskynda de nödvändiga omställningarna. För att påskynda genomförandet av åtagandena lanserades partnerskapen inom ramen för den europeiska miljö- och hälsoprocessen (EHP) som en ny åtgärdsinriktad mekanism. Syftet är att sammanföra länder och partner med ett gemensamt intresse för ett visst temaområde för att arbeta tillsammans med gemensamma projekt och verksamheter. Fyra EHP-partnerskap lanserades, med fokus på klimatåtgärder inom hälso- och sjukvårdssektorn, ungdomssamarbete, biologisk övervakning av människor och hälsosam rörlighet. Partnerskapet för klimatåtgärder inom hälsosektorn syftar till att tillhandahålla en regional praktikgemenskap för utbyte av strategier, erfarenheter och forskning när länder kartlägger vägar och lösningar för att utveckla klimatresilienta, koldioxidsnåla och miljömässigt hållbara hälso- och sjukvårdssystem.

I det europeiska politiska sammanhanget kommer förklaringen bland annat att stödja den europeiska gröna given, EU:s strategi för global hälsa, EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horisont Europa och dess föregångare) och EU:s förordning om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.

Arbetsgruppen för hälsa i samband med klimatförändringar: WHO EUROPE

WHO:s arbetsgrupp för hälsa i samband med klimatförändringar (HIC) inrättades 2012 på uppdrag av den europeiska arbetsgruppen för miljö och hälsa (EHTF) på begäran av medlemsstaterna i WHO:s Europaregion för att skydda hälsan från klimatförändringarnas negativa effekter. EHTF är det ledande internationella organet för genomförande och övervakning av den europeiska miljö- och hälsoprocessen, särskilt de åtaganden som fastställs i Ostravadeklarationen om miljö och hälsa.

HIC-arbetsgruppen består av utsedda företrädare för medlemsstaterna och partner. Det underlättar dialog och samarbete mellan medlemsstaterna i WHO:s Europaregion och andra berörda parter samt kommunikation och genomförande av åtaganden för att skydda hälsan mot klimatförändringarnas negativa effekter. Arbetsgruppen främjar och förespråkar integrering av hälsoaspekter i nationell politik för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och fungerar som en katalysator för att främja, genomföra och övervaka åtaganden om klimatförändringar och hälsa i Ostravadeklarationen på internationell, nationell och subnationell nivå. HIC ger en plattform för utbyte av erfarenheter och innovationer, främjande av verktyg, kommunikation av bevis och demonstration av god praxis inom klimatförändringar och hälsa och uppmuntrar partnerskap mellan länder och intressenter.

WHO Europa arbetar med klimatförändringar och hälsa

År 2018 offentliggjorde WHO/Europa en rapport, Public health and climate change adaptation policies in the European Union, som analyserar utvecklingen av hälsopolitiken för anpassning till klimatförändringarna i EU-länderna och sammanställer ett urval av exempel på god praxis.

Eftersom WHO:s Europaregion är den region i världen som värms upp snabbast har WHO/Europa offentliggjort viktiga dokument för att stödja medlemsstaterna med aktuell information och vägledning om värme och hälsa, inbegripet översynen: Värme och hälsa i WHO:s europeiska region: Uppdaterade belägg för effektivt förebyggande. Med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen håller WHO/Europa på att ta fram en uppdaterad andra upplaga av vägledningen om handlingsplaner för värme och hälsa. Syftet med denna utgåva är att stödja beslutsfattare och yrkesverksamma inom och utanför hälso- och sjukvårdssektorn när det gäller att utveckla samordnade och omfattande handlingsplaner för hälso- och sjukvård. Även om vägledningen främst riktar sig till medlemsstaterna i WHO:s Europaregion förväntas den vara av internationell relevans.

Översvämningar är den vanligaste naturkatastrofen i WHO:s europeiska region, där en tiondel av stadsbefolkningen bor i översvämningsbenägna områden. För att hantera hälsoeffekterna av översvämningar har WHO/Europa utarbetat riktlinjer, bland annat publikationerna Flooding: Hantering av hälsorisker i WHO:s Europaregion och översvämningar och hälsa: Faktablad för hälso- och sjukvårdspersonal. På en särskild webbsida finns en enda kontaktpunkt för WHO:s resurser när det gäller översvämningar. Inom ramen för Unece-WHO/Europaprotokollet om vatten och hälsa pågår arbete för att stärka vatten- och sanitetstjänsters klimatresiliens, bland annat mot översvämningar.

Initiativet om landsprofiler för hälsa och klimatförändringar utgör grunden för WHO:s arbete med att övervaka nationella och globala framsteg när det gäller hälsa och klimatförändringar. Dessa profiler har tagits fram i samarbete med de nationella hälsomyndigheterna och ger datadrivna ögonblicksbilder av klimatrisker och klimatförändringarnas förväntade hälsoeffekter, spårar aktuella politiska åtgärder och sammanfattar de viktigaste prioriteringarna för nationella klimat- och hälsoåtgärder. Globalt sett har mer än 80 länder deltagit i detta initiativ sedan det lanserades 2015, däribland flera medlemsstater från WHO:s Europaregion.