EU:s politiska ram

Europeisk klimatlag

Enligt artikel 5 i den europeiska klimatlagen, som trädde i kraft i juni 2021, är EU-institutionerna och medlemsstaterna rättsligt skyldiga att ”säkerställa kontinuerliga framsteg när det gäller att förbättra anpassningsförmågan, stärka motståndskraften och minska sårbarheten för klimatförändringar i enlighet med artikel 7 i Parisavtalet”. Medlemsstaternas anpassningspolitik”ska ta hänsyn till de berörda sektorernas särskilda sårbarhet”, integrera ”anpassning till klimatförändringar på ett konsekvent sätt inom alla politikområden” och ”särskilt inriktas på de mest utsatta och drabbade befolkningsgrupperna och sektorerna”.

EU:s anpassningsstrategi

Europeiska kommissionen antog i februari 2021 meddelandet Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning. I meddelandet skisseras en långsiktig vision om att EU ska bli ett klimatresilient samhälle som är helt anpassat till klimatförändringarnas oundvikliga effekter senast 2050, och där anges också behovet av en djupare förståelse av klimatriskerna för hälsan. En nyckelåtgärd inom ramen för denna strategi är Europeiska observatoriet för klimat och hälsa. Observationsorganet spelar en avgörande roll när det gäller att samla in och sprida kunskap om klimatrelaterade hälsoeffekter, underlätta policyutveckling och stödja anpassningsplanering.

Meddelande om hantering av klimatrisker

Europeiska miljöbyrån offentliggjorde den första europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) i mars 2024. Som svar på EUCRA offentliggjorde Europeiska kommissionen meddelandet”Hantering av klimatrisker – skydd av människor och välstånd”. Den identifierar lösningar som gör att administrativa system i EU och dess medlemsstater bättre kan hantera klimatrisker, och särskilda åtgärder för drabbade kluster (inklusive hälso- och sjukvård), som kommissionen kommer att gå vidare med. I meddelandet understryks behovet av system för tidig varning, klimatinformerad hälso- och sjukvårdsplanering och forskning om klimatkänsliga sjukdomar, samtidigt som klimat och hälsa integreras i befintlig politik. Den prioriterar förbättringar av luftkvaliteten, stärkta handlingsplaner för värmehälsa och arbetsmiljölagstiftning. Dessutom framhävs det europeiska observatoriet för klimat och hälsa, förbättrade övervaknings- och insatsmekanismer, gränsöverskridande medicinsk mobilisering och säker tillgång till kritiska medicinska motåtgärder för att stärka motståndskraften mot klimatrelaterade hälsohot.

EU:s strategi för beredskapsunionen

I EU:s strategi för beredskapsunionen, som antogs i mars 2025, identifieras klimatrisker bland de nuvarande hoten. Det belyser behovet av att förutse och förebygga dessa risker genom att ta itu med dem på ett övergripande sätt, med tanke på hur de interagerar och orsakar krusningseffekter. Kommissionen planerar att göra en detaljerad bedömning av risker och hot inom olika sektorer i EU. Strategin syftar till att bygga in resiliens i EU:s politik och göra den starkare mot klimatutmaningar för att förhindra framtida kriser. Utöver att hänvisa till ECAP åtar den sig att överbrygga klyftan i försäkringsskydd. Euroepiska kommissionen kommer att undersöka lösningar, med beaktande av rekommendationer från Europeiska centralbanken och andra relevanta myndigheter, för att säkerställa ett bättre försäkringsskydd mot klimatrisker för den europeiska befolkningen.

Europeisk klimatresiliens och riskhantering – integrerad ram (kommande)

Europeiska kommissionen håller på att utveckla en ny integrerad ram för europeisk klimatresiliens och riskhantering för att hjälpa medlemsstaterna att förebygga och förbereda sig för klimatförändringarnas växande effekter. Tillsammans med annan EU-politik kommer ramen att bidra till att skydda Europas säkerhet och välstånd, öka dess konkurrenskraft och skydda vår hälsa och vårt välbefinnande. Initiativet kommer att inriktas på att stärka beredskapen, förbättra förståelsen för klimatrisker och främja samarbete.

Gränsöverskridande hälso- och sjukvård

Enligt artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är det medlemsstaterna som har huvudansvaret för att organisera och tillhandahålla hälso- och sjukvård. EU:s hälsopolitik ska därför komplettera den nationella politiken och säkerställa hälsoskyddet i all EU-politik. För att till exempel stärka beredskapen och samordningen av insatser mot hälsohot antog EU 2022 förordning 2022/2371 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut 1082/2013/EU. Förordningen ger EU ett starkt och omfattande mandat för samordning och samarbete för effektivare insatser mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Syftet är att stärka planeringen av förebyggande åtgärder, beredskap och insatser, stärka den epidemiologiska övervakningen och övervakningen, förbättra uppgiftsrapporteringen och stärka EU-samordningen.

Den europeiska hälsounionen

Europeiska kommissionen håller på att bygga upp en stark europeisk hälsounion för att ytterligare förbättra samordningen av allvarliga gränsöverskridande hot, bland annat sådana som är förknippade med miljö- och klimatförhållanden. I meddelandet anges följande: Genom att bygga upp en europeisk hälsounion – beredskap och resiliens bygger den europeiska hälsounionen på EU:s gemensamma insatser för att förena förhållandet med den naturliga miljön genom att delta i olika och mer hållbara mönster för ekonomisk tillväxt. Bekämpa klimatförändringarna och hitta sätt att anpassa sig till dem. bevara och återställa den biologiska mångfalden, Förbättrade kostvanor och livsstilar. Att minska och avlägsna föroreningar från miljön kommer att ha positiva effekter på medborgarnas hälsa.

Särskilda ämnen

EU:s läkemedelsstrategi(2023) syftar till att se över läkemedelslagstiftningen för att skärpa kraven på miljöriskbedömning och villkoren för användning av läkemedel och utvärdera forskningsresultaten inom ramen för initiativet för innovativa läkemedel.

I kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa från juni 2023 hänvisas till klimatförändringarna som en bidragande faktor till utmaningar för den psykiska hälsan. Det framhålls också att unga människor är starkt oroade över klimatförändringarna och att många av dem

Flera andra EU-politikområden tar upp klimatförändringarnas hälsoeffekter. Det rör sig bland annat om följande:

Handlingsplan för nollförorening

EU:s mål för minskade luftföroreningar inom ramen för handlingsplanen för nollförorening bidrar direkt till att begränsa luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar som förvärras av klimatförändringarna. Ytterligare åtgärder för att reglera industriutsläpp och utsläpp från transporter kommer att ha betydande sidovinster för hälsan.

renoveringsvågen

Renoveringsvågen  syftar till att göra byggnader mer energieffektiva, med tanke på att människor i dåligt isolerade och utrustade byggnader är mer utsatta för hypotermi på vintern och värmestress på sommaren, särskilt om de tillhör utsatta grupper.

Förordningen om restaurering av natur

I förordningen om restaurering av natur som antogs 2024 betonas att restaurering av ekosystem bidrar till unionens mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och det anges att medlemsstaterna ska säkerställa att det inte sker någon nettoförlust av den totala nationella arealen urbana grönområden och trädtäckning i urbana ekosystemområden.

One Health-ramverket

One Health-ramen är avgörande för att ta itu med skärningspunkten mellan klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och människors hälsa. Att stärka det sektorsövergripande samarbetet mellan hälso-, miljö- och jordbrukssektorn är avgörande för att mildra nya hälsohot kopplade till klimatförändringarna.

Direktivet om kritiska entiteters motståndskraft

Enligt direktivet om kritiska entiteters motståndskraft som trädde i kraft i januari 2023 måste medlemsstaterna identifiera de kritiska entiteterna från förteckningen över samhällsviktiga tjänster för olika sektorer, inbegripet hälso- och sjukvårdssektorn, med distribution, tillverkning, tillhandahållande av hälso- och sjukvård och medicinska tjänster, och vidta åtgärder för att stärka deras motståndskraft mot olika hot, inbegripet risker för folkhälsan eller naturkatastrofer.

Unionens civilskyddsmekanism

Syftet med unionens civilskyddsmekanism är att stärka samarbetet mellan EU-länderna och tio deltagande stater för att förbättra förebyggandet, beredskapen och insatserna vid katastrofer. Den tillämpar en gemensam strategi för att sammanföra de första insatsstyrkornas expertis och kapacitet, för att undvika dubbelarbete i hjälpinsatserna och se till att biståndet tillgodoser behoven hos de drabbade när en nödsituation överväldigar ett enskilt lands insatskapacitet. Specialiserade team och utrustning kan mobiliseras med kort varsel för utplacering inom och utanför Europa.

Ramdirektivet om hälsa och säkerhet i arbetet

Genom ramdirektivet om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen införs åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Det uppmuntrar till förebyggande av alla risker i arbetet som kan uppstå i arbetsgivarnas arbete från alla näringsgrenar (offentliga eller privata) och som kan påverka deras arbetstagare och tredje part.

EU:s taxonomi för hållbar finansiering

EU:s taxonomi för hållbar finansiering syftar till att skapa en hälsosammare och mer klimattålig livsmiljö genom att styra mer privata investeringar till miljömässigt hållbara verksamheter, bland annat till anpassning till klimatförändringarna.

Programmet EU för hälsa

Programmet EU för hälsa är EU:s största hälsoprogram hittills och kommer att investera 5,3 miljarder euro i åtgärder med ett EU-mervärde, som kompletterar EU-ländernas politik och eftersträvar ett eller flera av målen i programmet. Programmet syftar till att förbättra och främja hälsan i unionen, skydda människor i unionen från allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter samt stärka hälso- och sjukvårdssystemen. EU för hälsa har bland annat för avsikt att ”bidra till att ta itu med klimatförändringarnas och miljöförstöringens negativa effekter på människors hälsa” genom att tillhandahålla finansiering till stödberättigade enheter. Programmets mål kommer att eftersträvas för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor i all unionspolitik och alla unionsåtgärder i enlighet med One Health-modellen, i tillämpliga fall.

Horisont Europa

Horisont Europa är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation fram till 2027. Programmet har en budget på 95,5 miljarder euro och tar itu med klimatförändringarna, bidrar till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och stärker EU:s konkurrenskraft och tillväxt. Det erbjuder många finansieringsmöjligheter för forskning och innovation om klimatförändringarnas hälsoeffekter, särskilt inom ramen för projektet för hälsokluster. Sex pågående europeiska forsknings- och innovationsprojekt fokuserar på klimatförändringarnas effekter på hälsan och samarbetar inom klustret för klimat och hälsa för att öka de samhälleliga och politiska effekterna av EU-finansierad forskning med koppling till klimat, hälsa och politik.

En annan viktig del av Horisont Europa-programmet är EU-uppdrag – åtaganden för att lösa stora samhällsutmaningar – och som omfattar EU-uppdraget för anpassning. Den har en budget på 673 miljoner euro och är inriktad på att stödja EU:s regioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Hittills har 312 regionala och lokala myndigheter undertecknat uppdragsstadgan. Uppdraget för klimatneutrala och smarta städer syftar till att främja en rättvis omställning för att förbättra människors hälsa och välbefinnande, med sidovinster, såsom förbättrad luftkvalitet eller hälsosammare livsstilar, med betoning på den viktiga kopplingen mellan anpassning till, begränsning av och hälsa hos klimatförändringarna.

Strategisk forsknings- och innovationsagenda

Europeiska kommissionen håller för närvarande på att utveckla den strategiska forsknings- och innovationsagendan för klimat och hälsa, som en uppföljning av konferensen Research Perspectives on the Health Impacts of Climate Change i februari 2024. Detta initiativ syftar till att överbrygga klyftan mellan forskning och genomförande av politik och se till att nya vetenskapliga insikter omsätts i effektiva folkhälsoinsatser.

Information om de forskningsprojekt som finansierats genom EU:s pågående och tidigare ramprogram finns i observationscentrumets resurskatalog.

Copernicus klimatförändringstjänst och Copernicus atmosfärövervakningstjänst (C3S/CAMS)

Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS) drivs av Europeiska centrumet för medellånga väderprognoser (ECMWF) på uppdrag av Europeiska kommissionen.  ECMWF bidrar också till Copernicus katastrofhanteringstjänst (CEMS). C3S och CAMS ger korrekt och tillförlitlig information om hälsoeffekterna av tidigare, nuvarande och framtida klimatförhållanden.

Europeiska myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera)

EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), som inrättades 2021, tar EU:s beredskaps- och insatskapacitet vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa till en ny nivå och kommer att vara en viktig faktor för inrättandet av en starkare europeisk hälsounion. Hera har en budget på 6 miljarder euro för perioden 2022–2027 och arbetar för att förebygga, upptäcka och snabbt reagera på hälsokriser, bland annat från klimatförändringar. Den fungerar i två lägen: Före en hälsokris – i beredskapsfasen – kommer Hera att ha ett nära samarbete med andra EU-organ och nationella hälso- och sjukvårdsmyndigheter, industrin och internationella partner för att förbättra EU:s beredskap för hälsokriser. I händelse av ett hot mot folkhälsan på EU-nivå går Hera snabbt över till nödinsatser, fattar snabba beslut och aktiverar nödåtgärder.

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

För att stärka Europas försvar mot infektionssjukdomar inrättades Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) 2005. ECDC ansvarar för vetenskapliga rön och riskbedömningar av smittsamma sjukdomar, inbegripet sådana som är förknippade med ett förändrat klimat. De europeiska länderna rapporterar uppgifter från sina övervakningssystem till ECDC. Enligt förordning (EU) 2022/2371 kommer förteckningen över sjukdomar som är anmälningspliktiga på EU-nivå till ECDC att uppdateras så att sjukdomar, inbegripet sjukdomar som är förknippade med klimatförändringar, kan upptäckas i tid.  ECDC har utvecklat det europeiska nätverket för miljö och epidemiologi (E3), som tillhandahåller verktyg för realtidsövervakning av meteorologiska förhållanden för att bedöma risken för vattenburna sjukdomar och vektorburna sjukdomar samt andra verktyg för riskbedömning. 

Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)

EU-Osha är EU:s informationsbyrå för arbetsmiljöfrågor. EU-Osha offentliggör tillförlitlig och relevant information i forskningsrapporter, fallstudier eller policydokument, genomför undersökningar och dataanalyser och erbjuder en rad verktyg för att främja kunskap, öka medvetenheten, bedöma risker på arbetsplatsen och utbyta arbetsmiljöinformation och god praxis om klimatförändringarnas inverkan på arbetsmiljön.

Europeiska miljöbyrån (EEA)

Europeiska miljöbyrån driver tillsammans med Europeiska kommissionen Europeiska observatoriet för klimat och hälsa. Den ger beslutsfattarna tillförlitlig och oberoende information om miljön, inklusive trender och prognoser för klimatrisker och deras inverkan på människors hälsa.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)

ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) samordnar tillsammans VectorNet, nu i sin tredje iteration (2019–2024), som är en plattform som stöder insamling av uppgifter om vektorer och patogener i vektorer som rör både djurs och människors hälsa. Det underlättar utbytet av uppgifter om den geografiska spridningen av vektorer för leddjurssjukdomar i Europa.

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)

Eurofound är ett trepartsorgan inom Europeiska unionen, vars roll är att tillhandahålla kunskap för att bidra till utvecklingen av bättre social-, sysselsättnings- och arbetsrelaterad politik. Eurofound tillhandahåller information, råd och sakkunskap om arbetsvillkor och hållbart arbete, arbetsmarknadsrelationer, förändringar på arbetsmarknaden och kvalitet samt liv och offentliga tjänster i ett föränderligt klimat.

En arbetsgrupp för hälsa

Den myndighetsövergripande One Health-arbetsgruppen inrättades 2023 och är ett gemensamt initiativ av fem EU-byråer som har ett tekniskt och vetenskapligt mandat på områdena miljömässig hållbarhet, folkhälsa och livsmedelssäkerhet: EEA, ECDC, Efsa, Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Den myndighetsövergripande åtgärdsramen för One Health-arbetsgruppen (2024–26) syftar bland annat till att förbättra byråernas förmåga att bättre bedöma klimatförändringarnas inverkan på förekomsten av infektionssjukdomar genom gemensam verksamhet och kunskapsutbyte.

Andra EU-byråer som i allt högre grad ägnar sig åt frågor som rör klimatförändringar och hälsa är Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound).