European Union flag

I slutet av 2025 genomförde Asher och EEA en undersökning med personal och folkvalda tjänstemän från lokala och regionala myndigheter. Syftet med undersökningen var att identifiera kunskapsbehov relaterade till att integrera klimat- och hälsohänsyn i subnationell anpassningsplanering bland personer som ansvarar för anpassning. 173 respondenter från 20 länder besvarade enkäten.

Huvudbudskap

  • Undersökningen genomfördes av 173 respondenter som representerade kommuner och regioner i 20 europeiska länder, med ungefär hälften från Norge, Schweiz och Tyskland. Respondenterna var främst tjänstemän på avdelningarna för klimatanpassning, miljö/hållbarhet och folkhälsa. Borgmästare eller andra förtroendevalda utgjorde en fjärdedel av de svarande. Urvalet är inte representativt för Europa. 

  • Över 60 % av de kommuner/regioner som svarade hade en klimatförändringsplan och en särskild klimatförändringsavdelning. Hälsa var en särskild del av anpassningsplanerna hos 43 % av de svarande subnationella myndigheterna och åtgärdades minimalt hos ytterligare 31 %. 

  • Över 77 % av de svarande svarade att klimatförändringarna redan påverkar människors hälsa i deras jurisdiktion. 90 % sade att klimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa i deras område om tio år.

  • Respondenter från små kommuner (<50k invånare) var mycket mindre benägna att svara att de har tillräcklig kunskap för att förstå klimatrisker för hälsan jämfört med de från stora kommuner (>500k invånare). Endast 33 % av de svarande från små kommuner uppgav att de hade den fullständiga kunskap som krävs för att förstå klimatförändringarnas hälsorisker jämfört med 64 % från de största kommunerna.

  • Bland de tekniska tjänstemännen var användningen av ekonomiska bedömningsverktyg och övervakning och utvärdering, särskilt när det gäller rättvisa, de områden där de lägsta siffrorna rapporterade tillräcklig kunskap.  

  • Flest svarande ville lära sig mer om värme (73 %). Detta följdes av hälsoeffekter på utsatta befolkningsgrupper (55 %), översvämningar (44 %) och luftföroreningar (41 %).

Resultat

1Hälsa i anpassningsplanering2Kunskapsmöjligheter3Om respondenterna

Täckning av hälsa i klimatanpassningsplaneringen 

För att bättre förstå de lokala och regionala myndigheternas kapacitet att planera och genomföra klimatanpassningsåtgärder tillfrågades de svarande om de administrativa arrangemangen för klimatförändringar inom deras kommun. En majoritet (61 %) uppgav att de hade en särskild klimatförändringsavdelning. Dessutom hade 60 % av de kommuner som svarade en klimatanpassningsplan på plats, medan ytterligare 23 % höll på att utarbeta en. Dessa resultat ger en indikation på i vilken utsträckning klimatförändringar och anpassning har institutionaliserats inom lokala förvaltningsstrukturer.

Utöver förekomsten av klimatanpassningsplaner undersökte undersökningen också i vilken utsträckning hälsoöverväganden integrerades i anpassningsplaneringen. 52 % av anpassningsplanerna hade en särskild hälsokomponent (54 av 104 rapporterade anpassningsplaner) och 17 uppgiftslämnare övervägde att inkludera hälsa i framtida anpassningsplaner. Detta är bara något högre än vad som rapporterades av EU:s uppdrag för signatärer av anpassningsåtgärder. Under 2024 omfattade 60 % av de planer som uppdragssignatärerna rapporterade hälsa (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2025). Konceptet One Health ingick i 14 anpassningsplaner och ingick delvis i ytterligare 27 planer. 

Rapporterad kunskap om klimatpåverkan på hälsan

Det rådde allmän enighet bland de svarande om att klimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa i deras närområde inom en snar framtid (nästan 90 %) och att de redan gör det (över 87 %) (figur 1). Denna slutsats överensstämmer med resultaten från de lokala och regionala myndigheter som deltar i EU:s uppdrag för anpassning, där hälsa framstod som ett viktigt problemområde i klimatrisk- och sårbarhetsanalyser. Hälsa identifierades också som ett viktigt resultat av anpassningsåtgärder som rapporterats inom ramen för uppdraget (EU:s anpassningsuppdrag 2026). 

Figur 1. Respondenternas uppfattning om nuvarande och framtida (10-åriga) hälsoeffekter av klimatförändringar inom deras myndighet (%)

Majoriteten av de svarande uppgav att de åtminstone delvis kände till klimatförändringarnas hälsorisker (95 %), identifierade utsatta grupper (91 %) och samarbetade med berörda parter (83 %). Svarande från små kommuner var mindre benägna att svara ”ja, helt” på den frågan (figur 2). Detta återspeglar liknande uppgifter som rapporterats till det globala borgmästaravtalet, där det konstaterades att små kommuner släpar efter stora kommuner i deras förmåga att planera och förbereda sig för åtgärder samt bedöma risker. Endast 29 % av de små kommunerna har slutfört eller nästan slutfört riskbedömningar, jämfört med 46 % för större kommuner (EEA, 2026).

Figur 2. Procentandel av de svarande som svarade ”ja, helt” på frågan om tillräcklig kunskap, efter myndighetsstorlek.

En uppsättning mer detaljerade frågor om kunskaper och färdigheter riktades till tekniska tjänstemän (132 svarande). De högsta kunskapsnivåerna var självrapporterade när det gäller att utföra bedömningar av klimatförändringsrisker i förhållande till hälsa - inklusive att ta hänsyn till utsatta grupper i klimatriskbedömningar - och identifiera och bedöma anpassningsalternativ. Men endast 8% av de tekniska tjänstemännen sa att de skulle känna sig trygga med att använda ekonomiska bedömningsverktyg som kostnads-nyttoanalys eller multikriterieanalys och endast 9% skulle ha tillräcklig kunskap för att övervaka hälsoutfall och effekter för utsatta grupper. Att använda utvärderingsresultat, välja lämpliga indikatorer för att följa framstegen och integrera rättvisa var också aspekter som en låg andel av de tekniska uppgiftslämnarna (<20 %) rapporterade att de hade tillräcklig kunskap om (figur 3).

Många kommuner i Europa har ett övervaknings- och rapporteringssystem som definieras som en del av deras anpassningsplan, men endast en minoritet har tydliga indikatorer och mål fastställda (Europeiska miljöbyrån, 2023). Resultaten av undersökningen återspeglar också denna klyfta mellan erkännandet av vikten av övervakning och utvärdering och den tekniska kapaciteten att genomföra dessa verksamheter.

Figur 3. De tekniska tjänstemännens självrapporterade kunskaper och färdigheter om klimat och hälsa

Kunskapsmöjligheter för utveckling

På frågan om vilka klimatrelaterade frågor som de skulle vilja lära sig om valde den högsta andelen svarande värme (73 %) och hälsoeffekter på utsatta befolkningsgrupper (55 %). Därefter följde översvämningar, luftföroreningar, psykisk hälsa, vektorburna sjukdomar och livsmedelssäkerhet (alla över 30 % av de svarande) (figur 4).

Figur 4. Klimatrelaterade hälsorisker eller hälsoeffekter som respondenterna var intresserade av att lära sig mer om

Över hälften av de svarande ansåg att grön infrastruktur och fysisk planering/utvecklingsplanering är relevanta tematiska områden som ska omfattas av riktlinjer för integrering av hälsa i anpassningspolitiken. Detta följdes av intresse för beredskapsplanering/insatser och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och tillhandahållande av tjänster (figur 5).

Figur 5. Tematiska områden för riktlinjer för integrering av hälsa i anpassningspolitiken

Två tredjedelar av de svarande pekade på bristen på ekonomiska resurser för klimatanpassningsplanering som en genomförandeutmaning där mer vägledning behövs. Över hälften av de utvalda frågorna gällde samordning mellan olika sektorer och förvaltningsnivåer samt låg medvetenhet eller lågt engagemang bland beslutsfattare om klimat och hälsa (figur 6). På samma sätt identifierades finansiering/finansiering av de rapporterande undertecknarna av EU-uppdraget för anpassning som en viktig genomförandeutmaning för anpassningsplaneringen (EEA, 2026).

Figur 6. Genomförandeutmaningar där mer vägledning eller resurser skulle uppskattas

De tekniska tjänstemännen tillfrågades om behovet av riktlinjer för anpassningsalternativ på hälsoområdet. Det största antalet svarande uppgav att de behövde lära sig mer om hur värme reagerar, följt av översvämningar, torka och andra extrema väderhändelser (figur 6). För ett effektivt genomförande av anpassningsalternativen behövdes mer teknisk kunskap om extrema väderhändelser och värme (figur 7).

Figur 7. De tekniska tjänstemännens svar på flervalspunkten ”Vilka anpassningsalternativ för hälsa vill du att vi ska fokusera på i de riktlinjer som vi kommer att utarbeta?”

Figur 8. De tekniska tjänstemännens svar på flervalsposten ”Vilka anpassningsalternativ behöver du mer teknisk kunskap eller tekniskt stöd för att kunna genomföra på ett effektivt sätt?”

De svarande

Undersökningen riktade sig till tjänstemän och beslutsfattare på lokal och regional nivå som arbetar med klimatanpassning. Undersökningen besvarades av 173 respondenter. Respondenterna kom från 20 länder, men urvalet dominerades kraftigt av flera länder: Norge (18 %), Schweiz (16 %), Tyskland (15 %), Moldavien (12 %) och Spanien (9,8 %) (figur 9). Urvalet är inte representativt för Europa.

Det största antalet svarande kom från små kommuner, men alla myndighetsstorlekar ingick i urvalet (figur 10).

Tjänstemän var den huvudsakliga uppgiftslämnartypen, varav de flesta kom från klimatanpassningsavdelningar eller hållbarhets-/miljöavdelningar. 13 procent kommer från Folkhälsomyndigheten. Knappt en fjärdedel av de svarande var valda tjänstemän, inklusive borgmästare (figur 11).

Figur 9. Uppgiftslämnarnas geografiska fördelning efter land

Figur 10. Antal respondenter från kommuner av olika storlek

Figur 11. Antal respondenter i olika roller

Slutsatser

  • Undersökningsrespondenterna har god medvetenhet om klimatförändringarnas effekter och deras inverkan på utsatta befolkningsgrupper. Trots att både nationella och subnationella myndigheter rapporterar en stark kunskap om klimatförändringarnas hälsoeffekter och en hög grad av oro över effekterna är integreringen av hälsofrågor i lokal anpassningsplanering fortfarande begränsad.
  • Övervakning och utvärdering av anpassningsåtgärder är en ständig utmaning. Detta resultat återspeglas på både lokal och nationell nivå i andra studier om läget när det gäller övervakning och utvärdering av anpassningen.
  • Det behövs både teknisk expertis och ekonomiska resurser för att stödja kommunerna under hela anpassningsplaneringscykeln. I synnerhet mindre kommuner har begränsade resurser och begränsad teknisk kapacitet för att genomföra anpassningsplaneringen.

De lokala och regionala myndigheterna behöver praktiskt stöd för att

    • Identifiera möjligheter och definiera strategier för finansiering/finansiering av klimatanpassningsplanering.
    • Förbättra samordningen mellan avdelningarna för klimat, miljö, planering, hälso- och sjukvård, social omsorg, katastrofhantering och infrastruktur.
    • Utveckla strategier för att engagera beslutsfattare i frågor som rör klimat- och hälsoanpassning.
    • Bedöma och ta itu med prioriterade faror på lokal nivå, såsom värme, översvämningar, torka, extrema väderhändelser och vektorburna sjukdomar, och förstå hur dessa faror påverkar utsatta grupper.
    • Välja ut och genomföra åtgärder såsom system för tidig varning, handlingsplaner för värme och hälsa, grön och blå infrastruktur, översvämningsresilient planering, krisberedskap och riskkommunikation.
    • Övervaka hälsorelaterade resultat och använda utvärderingsresultat för att förbättra anpassningsåtgärderna över tid.

Ett informationsdokument om införlivandet av hälsa i lokal anpassning håller på att utarbetas. Syftet med dokumentet är att erbjuda praktiskt stöd i förhållande till dessa kunskaper och tekniska brister.

Referenser

Language preference detected

Do you want to see the page translated into ?

Exclusion of liability
This translation is generated by eTranslation, a machine translation tool provided by the European Commission.

Ansvarsfrihet
Denna översättning genereras av eTranslation, ett maskinöversättningsverktyg som tillhandahålls av Europeiska kommissionen.