Klimat- och hälsoutbildning

Klimat- och hälsoutbildningsklyftan

Klimatförändringar lärs inte ut i stor utsträckning till hälso- och folkhälsostudenter i Europa

• Under 2020 tillhandahöll 25 % (153 av 592) av läkarskolorna i Europa formell utbildning om klimatförändringar. I 20 % av skolorna (118 av 592) omfattade elevledd inlärning dessutom ämnen med anknytning till klimatförändringar och hälsa, enligt opublicerade resultat från en undersökning som genomfördes av International Federation of Medical Students Association. Dessa siffror är högre än de globala resultaten (15 % respektive 12 %).
  
• En högre andel – 64 % (29 av 45) – av Europaskolorna för folkhälsa tillhandahöll klimat- och hälsoutbildning 2020 (Orhan m.fl., 2021).

Bristande kunskap om klimatförändringar kan påverka medicinsk praxis och folkhälsoåtgärder

• Medicinsk praxis, och särskilt primärvården, spelar en avgörande roll för anpassningen till klimatförändringarna (Litke m.fl., 2024). Utöver att tillhandahålla diagnostik och behandling är läkare och sjuksköterskor bland de mest betrodda yrkesverksamma i Europa (Ipsos,2024). Därför kan de på ett effektivt sätt varna sina patienter för de risker som är kopplade till klimatrelaterade faror, såsom extrema väderhändelser eller nya infektionssjukdomar.
  
• Läkares medvetenhet behöver ökas ytterligare för att bättre hantera klimatförändringarnas konsekvenser (Litke m.fl., 2024). År 2022 hade tre fjärdedelar av läkarna och sjuksköterskorna i Frankrike, Tyskland och Storbritannien inget stöd för miljökompetens och saknade tid, resurser och utbildning för att utbilda patienter om klimatförändringarnas effekter, enligt The Economist-undersökningen.
  
• Effektiv klimat- och hälsoutbildning utrustar folkhälsopersonal med de kunskaper och färdigheter som krävs för att genomföra adaptiva strategier, förespråka hållbar politik och bygga motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem.

Uppmaning och engagemang för mer utbildning om klimatförändringar för hälso- och sjukvårdspersonal och studenter inom folkhälsa

• I det gemensamma uttalandet från EU:s folkhälsoplattforms tematiska nätverk Climate action through public health education and training (2022) som leds av Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER) betonas att folkhälso- och hälso- och sjukvårdspersonal behöver grundläggande utbildning och kontinuerlig fortbildning för att förbättra sin förståelse av kopplingarna mellan klimat och hälsa och göra det till en prioritering i sitt arbete. Det kräver en uppdatering av läroplanerna för grundutbildning och forskarutbildning och kontinuerlig professionell utveckling genom att inkludera begrepp som One Health och Planetary Health. Det gemensamma uttalandet godkändes av nästan 100 yrkesorganisationer, organisationer i det civila samhället och universitet inom folkhälsa och hälso- och sjukvård.
  
• International Association of National Public Health Institutes (IANPHI) åtog sig i sin färdplan för åtgärder för hälsa och klimatförändringar 2021 att förbättra kapacitet, kompetens och utbildning genom peer-to-peer-stöd och kunskapsutbyte mellan institut för att stödja dem i deras utveckling som viktiga klimataktörer.
  
• Under 2022 åtog sig medlemsländerna i G7-ländernas hälsoministrars kommuniké på ministernivå att ta itu med klimatförändringarnas hälsoeffekter och bygga upp klimatresilienta, hållbara och klimatneutrala hälso- och sjukvårdssystem. Det omfattar målet att införliva klimatförändringsrelaterade aspekter i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal och folkhälsopersonal.
  
• Ständiga kommittén för europeiska läkare (CPME), som företräder nationella läkarorganisationer i hela Europa, uppmanade i sin politik för klimatförändringar och hälsa 2023 EU, dess medlemsstater och lokala beslutsfattare att agera och se till att läkarstudenter, läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal utbildas för att informera människor om klimatförändringarnas hälsoeffekter och behandla patienter som påverkas av dem.
  
• I juli 2023 antog medlemsländerna i WHO:s europeiska region förklaringen från den sjunde ministerkonferensen om miljö och hälsa som anordnades av WHO/Europa i juli 2023 i Budapest. Länderna åtog sig bland annat att stärka hälso- och sjukvårdspersonalens klimatkunskap för att ge dem möjlighet att reagera på klimathälsoeffekter och engagera sig på ett meningsfullt sätt i utvecklingen av klimatpolitiken inom hälso- och sjukvårdssektorn.
  
• På internationell nivå åtar sig Förenade Arabemiratens COP28-deklaration om klimat och hälsa (2023) bland annat de 148 signatärländerna att förbättra hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att förutse och genomföra klimatanpassningsinsatser av en klimatklar hälso- och sjukvårdspersonal.
  
• Global Consortium on Climate and Health Education (GCCHE) lanserades 2017 och är ett globalt nätverk av skolor och program för hälsovårdsyrken, inklusive skolor och program för folkhälsa, medicin och omvårdnad med sekretariatet vid Columbia University.
  
• Under 2024 inrättades det europeiska nätverket för klimat- och hälsoutbildning (ENCHE), som leds av University of Glasgow, som ett regionalt GCCHE-nätverk i syfte att utrusta nästa generation av läkare med kunskap och insikter för att leverera hållbara hälso- och sjukvårdsmetoder och stödja övergången till patientcentrerade, nettonollhälsosystem. Nätverket är öppet för nya medlemmar.

Läget när det gäller utbildning om klimatförändringar i folkhälsoskolor i Europa

Association of Schools of Public Health in the European Region (ASPHER) och Global Consortium on Climate and Health Education (GCCHE) följer utvecklingen av klimat- och hälsoutbildning i folkhälsoskolor i Europa.

De viktigaste resultaten

• Utbredd adoption: I Europa erbjöd över 80 % av de undersökta folkhälsoskolorna under 2024 klimat- och hälsoutbildning, jämfört med 66 % globalt (Sorensen m.fl., 2024).
  
• Olika utbildningsnivåer: Klimatrelaterade ämnen införlivas på yrkes-, grund-, forskarutbildnings- och doktorandnivå. Magisterprogrammen har den högsta integrationen av detta ämne.
  
• Grundläggande kompetenser: Institutionerna fokuserar på åtta nyckelområden, med stark täckning i ”Grundläggande vetenskap” och ”Hälso- och sjukvårdssystemsstrategier”. Brister kvarstår dock i praktiska färdigheter, såsom intressenternas engagemang.

Detaljerade resultat

• Av de 66 skolor vid offentliga hälso- och sjukvårdsinstitutioner som undersöktes tillhandahöll 53 institutioner (80 %) klimat- och hälsoutbildning (Srensenm.fl., 2024; se figur 1). Detta kan ses som framsteg från 2020, då 64 % av skolorna för folkhälsa i den europeiska regionen erbjöd klimat- och hälsoutbildning (Orhan m.fl., 2021).
  
• Av de 53 institutioner som tillhandahöll klimat- och hälsoutbildning 2024 införlivade 60 % dessa teman som en del av sin obligatoriska läroplan och 40 % erbjöd dem som valfria moduler (vissa institutioner erbjuder båda).
  
• De flesta folkhälsoskolor som erbjuder klimat- och hälsokurser hittades i Tyskland, Storbritannien, Italien och Portugal.

• Magisterprogrammen införlivar oftast utbildning om klimatförändringar i folkhälsan, följt av doktorandnivå (se figur 2). Vissa skolor för folkhälsa i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien har etablerat robusta program som integrerar klimat- och hälsoutbildning på flera akademiska nivåer.
  
• På alla utbildningsnivåer har de flesta klimat- och hälsoutbildningsprogram inrättats under de senaste fem åren. Endast ett fåtal skolor rapporterade att de hade undervisat i ämnet i mer än 10 år.

Figur 1 – Svar på GCCHE 2023/2024 Climate and Health Education Survey in the WHO European Region (Sorensen m.fl., 2024).

Figur 2. Antal folkhälsoskolor som erbjuder klimat- och hälsoutbildning efter utbildningsnivå (Sorensen m.fl., 2024).