Barns hälsa

Observerade effekter

Under de senaste årtiondena har barn och ungdomar i hela Europa i allt högre grad drabbats av hälsoeffekter som är direkt kopplade till klimatförändringarna. Den ökande intensiteten och frekvensen av värmeböljor har bidragit till uttorkning, värmeslag och förvärrade andningsstörningar bland den yngre generationen. Ett av två barn i Europa utsätts för minst 4–5 värmeböljor per år (Unicef, 2023). Nästan hälften av alla skolor i europeiska städer ligger i områden som är utsatta för urbana värmeöeffekter, med temperaturer som är minst 2 °C varmare än det regionala genomsnittet (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2022). Över hela Europa ökade antalet akutmottagningar på sjukhus och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och njursjukdomar samt feber och värmeslag hos barn under värmeböljor (Xu m.fl., 2014). Som referens dog totalt 52 barn av värmeslag i Storbritannien 2018 (Forsyth & Solan, 2022).

Ökade översvämningar gör också att barn löper större risk att drabbas av olyckor, vattenburna sjukdomar och psykisk ohälsa (EEA, 2024). I Europa finns ungefär en av tio skolor i potentiellt översvämningsbenägna områden (Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, 2022). Dessutom har barn som leker i torra flodslätter lett till infektioner från parasiter som Cryptosporidium (Gertler et al., 2015). Dessutom har dålig luftkvalitet, delvis orsakad av ökade skogsbränder och värmeböljor, förvärrat respiratoriska tillstånd, såsom astma, bland barn i Europa. Mellan 2010 och 2019 dog uppskattningsvis 5 839 spädbarn (under ett år) i Europa av luftföroreningar (Unicef, 2024), och omkring en tredjedel av de europeiska astmafallen hos barn kan tillskrivas luftföroreningar (Nieuwenhuijsen m.fl., 2023). Ökningen av pollen på grund av varmare temperaturer har också lett till en ökning av allergirelaterade hälsoproblem, vilket ytterligare påverkar barns hälsa och välbefinnande (Beck et al., 2013). Klimatförändringarna har också påverkat spridningen av infektionssjukdomar inom Europa. I många europeiska länder har de utvidgade och förskjutna livsmiljöerna och den förlängda aktivitetssäsongen för fästingar, myggor och andra vektorer, som till stor del drivs av varmare klimat, lett till en märkbar uppgång i fall av borrelia (Shafquat et al., 2023), fästingburen encefalit samt myggburna sjukdomar som denguefeber och West Nile Fever, även i områden som tidigare betraktades som lågriskområden (Semenza och Suk, 2018). Eftersom barn har ett mindre utvecklat immunsystem, för vissa sjukdomar finns det också en högre risk för en allvarligare eller till och med dödlig sjukdomsförlopp.

Förändringar i nederbördsmönstren och mer frekventa extrema väderhändelser har lett till missväxt och minskad jordbruksproduktivitet i delar av Europa. Handeln inom Europa förhindrar lokal akut livsmedelsbrist, men minskad livsmedelstillgång leder till högre livsmedelspriser och minskad tillgång till hälsosamma och näringsrika livsmedel, särskilt för låginkomstfamiljer (EES, 2024). Detta har konsekvenser för barns näringsintag och därmed deras kognitiva utveckling, förmåga att lära sig och utföra i skolan och övergripande hälsa.

Europeiska ungdomar lider av en psykologisk inverkan på grund av klimatförändringarna, med rapporter om ökad ångest, depression och stressrelaterade störningar kopplade till klimatrelaterade katastrofer. I en undersökning bland ungdomar i tre europeiska länder rapporterade mer än 50 % att de kände sig ledsna, oroliga, arga, maktlösa och skyldiga och över 30 % sade att dessa känslor om klimatförändringarna påverkade deras dagliga liv och funktionsförmåga negativt (Hickman m.fl., 2021).

Förväntade effekter

I takt med att klimatet fortsätter att förändras beräknas hälsoriskerna för barn och ungdomar fortsätta att öka. Skador, dödsfall och psykiska hälsoproblem bland unga befolkningsgrupper i samband med extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, stormar och översvämningar, förväntas öka med den beräknade intensifieringen och den ökade frekvensen av dessa händelser (t.ex. Amengual m.fl., 2014). Barn födda i Europa 2020 kommer att drabbas av omkring fyra gånger fler extrema händelser, särskilt värmeböljor, jämfört med barn födda 1960 (Thiery m.fl., 2021). År 2050 kommer alla europeiska barn att utsättas för 4–5 värmeböljor per år och de därmed sammanhängande hälsoriskerna (Unicef, 2023). I framtiden kommer luftvägssjukdomar att förvärras av längre och intensivare pollensäsonger (Rasmussen et al., 2017). Med kontinuerliga klimatförändringar förväntas fler barn utsättas för vektorburna sjukdomar som tidigare var ovanliga i sina regioner eftersom myggor, fästingar och sandflugor kommer att trivas i bredare och mer nordliga områden (Semenza och Suk, 2018). Dessutom ökar förändrade vädermönster risken för vatten- och livsmedelsburna sjukdomar samt undernäring på grund av inverkan på vattenkvaliteten och livsmedelsproduktionen (t.ex. Semenza m.fl., 2017; EEA, 2024). Ungdomar löper större risk att utveckla ångest, depression och posttraumatiska stressstörningar, vilket förväntas förvärras på grund av klimatförändringarnas effekter såsom tvångsförflyttning, förstörelse av samhällen, förlust av nära och kära, störningar i utbildningen och social instabilitet (Clayton m.fl., 2023).

Politiska åtgärder

För att minska klimatrelaterade hälsorisker för barn krävs brådskande och barninriktade åtgärder för att anpassa hälso- och sjukvårdssystemen och stödsystemen för att skydda de mest utsatta i samhället. År 2022 antog Europeiska unionens råd en rekommendation om lärande inför den gröna omställningen och hållbar utveckling. Flera EU-finansierade projekt har stött genomförandet av naturbaserade lösningar som syftar till att omvandla utrymmen som besöks av barn, såsom skolor eller lekplatser, till svala öar för att motverka värmepåverkan (t.ex. Oasisprogrammet eller myBUILDINGisGREEN-projektet). Andra projekt (t.ex. Sinfonie) har lett till rekommendationer för barns välbefinnande och genomförandet av tekniska lösningar för att minska effekterna av luftföroreningar i skolorna. Ökad medvetenhet spelar en nyckelroll för katastrofriskreducering. Projekt som Watercare eller Hull Children’s Flood syftar till att öka medvetenheten om översvämningar och vattenkvalitetsrisker för barn och ungdomar, främst genom utbildningsmoduler, praktiska laboratorier eller onlineplattformar. Exempel på särskilda verktyg för att öka medvetenheten bland barn är en verktygslåda om vektorburna sjukdomar från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och ett utbildningsspel om fästingar och borrelia från nederländska hälsomyndigheter. Vaccination är ett mycket effektivt försvar mot fästingburen encefalit (TBE). Rekommendationerna om TBE-vaccin, även för barn, varierar dock kraftigt mellan de europeiska länderna. Österrike och Schweiz är de enda länderna med nationella universella vaccinationsprogram, medan andra europeiska länder baserar sina rekommendationer på faktorer som riskområden eller exponering i arbetet (Steffen, 2019; Erber och Schmitt, 2018).