Torka och vattenbrist

Observerade effekter

Torka och vattenbrist i Europa

Vattenbrist och torka blir allt vanligare och vanligare i EU (EES, 2024). Under 2019 påverkades 38 % av EU:s befolkning av vattenbrist (kommissionen, 2023). Effekterna av torka kommer sannolikt att bli värre i regioner med högt tryck på vattenresurserna, t.ex. Medelhavsområdet.

Hälsoeffekter på grund av brist på dricksvatten

På grund av Europas allmänt välreglerade offentliga vattenförsörjningssystem är hälsoeffekter på grund av dricksvattenbrist sällsynta. Bristen på dricksvatten har dock varit mer utbredd i Europa under de senaste åren på grund av svår torka. Till exempel drabbades många kommuner av störningar i dricksvattenförsörjningen under 2022 och 2023 i Frankrike och under 2023 och 2024 i Spanien. Genom att förse befolkningen med dricksvatten som transporterades med vattentankfartyg eller flaskvatten förhindrades gastrointestinala sjukdomar eller andra hälsoeffekter på grund av vattenbrist i stor utsträckning. I Irland uppmuntrade å andra sidan en lång torrperiod och tillhörande begränsningar av vattenanvändningen 2018 användningen av obehandlat vatten, förorenat med E. coli-bakterier, för bevattning av bladgrönsaker. Detta ledde till ett av de största utbrotten av livsmedelsburna sjukdomar på grund av toxinproducerande E. coli-bakterier (STEC), som drabbade nästan 200 personer runt om i landet, varav vissa behövde läggas in på sjukhus (Health Protection Surveillance Centre Ireland, 2023, personlig kommunikation).

Vattenburna sjukdomar

I allmänhet förhindrar Europas högkvalitativa dricksvattenförsörjnings- och övervakningssystem främst sjukdomsöverföring genom förorenat dricksvatten. Dricksvatten från privata brunnar har dock förknippats med utbrott av vattenburna sjukdomar. Irland, till exempel, där uppskattningsvis 15 % av befolkningen använder dricksvatten från privata grundvattenkällor, har den högsta andelen STEC-infektioner (av toxinproducerande E. coli-bakterier som orsakar magsjukdomar) i Europa per år (ECDC, 2023), varav majoriteten är förknippad med dricksvatten (Health Service Executive, 2021).

Torka 2015–2018 bidrog till förhöjda koncentrationer av klorid och sulfat, tungmetaller, arsenik och läkemedel såsom metoprolol och ibuprofen i floderna Elbe, Rhen och Meuse (Wolff och van Vliet, 2021), vilket ledde till ökade hälsorisker.

Vektorburna sjukdomar

Under 2018 var ökningen av West Nile-virusinfektioner i Europa kopplad till en våt vår följt av torka (Semenza och Paz, 2021; ECDC, 2018). Med förändrade klimatförhållanden under de senaste årtiondena har risken för överföring av West Nile-virus stadigt ökat i hela Europa. Den relativa ökningen av risken för utbrott av West Nile-virus under 2013–2022 jämfört med grundscenariot 1951–1960 var 256 %, med den högsta relativa riskökningen i Östeuropa (516 %) och södra Europa (203 %) (EEA, 2022).

Hälsoeffekter av skogsbränder och förändringar i luftkvaliteten

Luftföroreningar från fina partiklar orsakade 238 000 förtida dödsfall i EU-27 2020 (EEA, 2023b). Koncentrationerna av luftföroreningar minskar totalt sett i EU (EES, 2023b), men långvariga torra förhållanden och skogsbränder bromsar denna minskning (CAMS, 2023). Skogsbränder orsakar många dödsfall och hälsoproblem i Europa, särskilt i Medelhavsområdet. I en studie av 27 europeiska länder uppskattades det 2005 och 2008 att 1 483 respektive 1 080 förtida dödsfall orsakade av vegetationsbrand orsakad av PM_2,5, med större konsekvenser i södra och östra Europa (Kollanus m.fl., 2017). Under 2021 uppskattades 376 förtida dödsfall i östra och centrala Medelhavsområdet på grund av kortvarig exponering för förändringar i ozon och PM_2.5 som orsakats av skogsbränder (Zhou och Knote, 2023). Mellan 1980 och 2022 registrerades också 702 dödsfall som direkt orsakades av skogsbränder i de 32 EES-länderna. Befolkningar som påverkas av bränder kan också konsumera högre mängder läkemedel för att behandla sömn- och ångeststörningar (Caamano-Isorna et al., 2011).

Påverkan på kosten

Torka minskar tillgången till färska och hälsosamma livsmedel till överkomliga priser i EU (EES, 2023a). Värmeböljan och torkan i Spanien 2022 ledde till betydande prisökningar på grund av allvarliga förluster av grödor, t.ex. nästan +50 % för olivolja (ECIU, 2023). Även i Spanien ökade priserna på tomater, broccoli och apelsiner med 25–35 % på grund av förluster av grödor på grund av torka under sommaren 2023 (Campbell, 2023). Enligt Lancet Countdown i Europa orsakade varma och torra dagar under 2021 måttlig till allvarlig osäker livsmedelsförsörjning för nästan 12 miljoner människor i 37 europeiska länder, dvs. en femtedel av de nästan 60 miljoner människor som totalt sett står inför åtminstone måttlig osäker livsmedelsförsörjning. Under 2021 ledde torkan till att 3,5 miljoner fler människor drabbades av osäker livsmedelsförsörjning jämfört med genomsnittet 1981–2010, med större sannolikhet bland låginkomstfamiljer (Dasgupta och Robinson, 2022; van Daalen m.fl., 2024).

Psykisk hälsa & välbefinnande

Även om de potentiella negativa psykiska hälsoeffekterna av torka är kända, är det få studier som kvantifierar dessa effekter. Jordbrukare – och deras partner – tenderar att ha betydligt högre grad av depression, ångest och självmord jämfört med befolkningen i allmänhet. I Frankrike är självmordsfrekvensen bland jordbrukare nästan 40 % högre än bland befolkningen i allmänhet (Euractiv, 2022).

Förväntade effekter

Hälsoeffekter på grund av brist på dricksvatten

Den nuvarande mycket låga förekomsten av hälsoeffekter i samband med begränsningar av den offentliga vattenförsörjningen på grund av vattenbrist, även under större europeiska torka, verkar tyda på att hälsoeffekterna i framtiden kommer att förbli begränsade.

Vattenburna sjukdomar

Torkan förväntas fortsätta att minska vattenmängden och vattenflödet lokalt och tillfälligt, vilket ökar risken för vattenburna sjukdomar i fritidsvatten. Om god övervakningspraxis för både dricksvatten och badvatten bibehålls kan effekterna på människors hälsa och välbefinnande förebyggas och begränsas. Risken för infektion kan dock öka när vattenanvändare övergår till alternativa dricksvattenkällor, som privata brunnar eller skördat regnvatten på grund av vattenbrist och tillhörande begränsningar av vattenanvändningen.

Vektorburna sjukdomar

Torka förhållanden i kombination med kreativa vatten skörd tekniker bland befolkningen utsätts för torka kan öka sannolikheten för myggor larver utveckling på grund av en ökning av stillastående vatten. Ökad torka, i kombination med klimatinducerad förändring i utbredningsområdet för myggor, förväntas öka förekomsten av myggburna sjukdomar i vissa regioner (Liu-Helmersson et al., 2019). Däremot kommer den förväntade ökningen av sommartorka i sydeuropeiska länder som för närvarande tillhandahåller lämpliga livsmiljöer för tigermyggpopulationer (Aedesalbopictus), såsom norra Italien, att skapa mindre lämpliga förhållanden för myggan i framtiden och minska risken för överföring av sjukdomar som chikungunya eller dengue (Tjaden et al., 2017).

Hälsoeffekter av skogsbränder och förändringar i luftkvaliteten

De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar i EU förväntas minska med tiden, men torkrelaterat damm och smog från skogsbränder förväntas bromsa denna process. Torka och temperaturökningar förväntas öka skogsbrändernas frekvens och intensitet och förlänga risksäsongen för skogsbränder, särskilt i Medelhavsländerna men även i tempererade regioner i Europa (EES, 2024). Fler människor i Europa förväntas utsättas för skogsbränder när brandbenägna områden expanderar och sträcker sig till stadsområden (EEA, 2020b).

Enligt scenariot med höga utsläpp förväntas en betydande ökning av antalet dödsfall till följd av skogsbränder fram till 2071–2100 (138 %). I genomsnitt beräknas 57 liv per år gå förlorade (Forzieri m.fl., 2017).

Påverkan på kosten

Torkan i och utanför Europa kommer att fortsätta att minska skördarna. Detta kan leda till minskad tillgång och tillgänglighet till livsmedel i Europa, särskilt för låginkomsthushåll, vilket skapar näringsrisker och därmed sammanhängande hälsoeffekter (EEA, 2024).

Politiska åtgärder

Politiska åtgärder för beredskap inför torka

Övergripande strategier för beredskap inför torka, såsom planering av hantering av torka, förvaltning av vattenresurser och hantering av efterfrågan på vatten, kan ha positiva konsekvenser för många torkarelaterade hälsoeffekter. Integrerade och proaktiva strategier för hantering av risker för torka förbättrar samhällsberedskapen och bidrar till bättre förebyggande och begränsning av hälsoeffekter, snarare än den traditionella, kortsiktiga och reaktiva strategin för torkakriser. Meteorologiska världsorganisationens program för integrerad hantering av torka omfattar tre pelare: a) övervakning av och tidig varning för torka, b) sårbarhets- och konsekvensbedömning, och c) beredskap, begränsning och insatser vid torka (Salvador m.fl., 2023), som var och en minskar risken för effekter av torka och relaterade hälsoeffekter. Anpassningsstrategier som är inriktade på vattencykeln kan också stärka hälso- och sjukvårdssektorns beredskap för torkarelaterade effekter, t.ex. handlingsplaner för värmehälsa och förbättrad klimatkänslig övervakning och kontroll av sjukdomar.

Tillgång till vatten och vattenkvalitet

Protokollet om vatten och hälsa är ett internationellt rättsligt bindande avtal för länder i den alleuropeiska regionen för att skydda människors hälsa och välbefinnande genom hållbar vattenförvaltning och genom att förebygga och kontrollera vattenrelaterade sjukdomar. I EU:s strategi för klimatanpassning ingår åtaganden om att ”förbättra samordningen av tematiska planer och andra mekanismer såsom tilldelning av vattenresurser och vattentillstånd” och ”bidra till att garantera en stabil och säker dricksvattenförsörjning genom att uppmuntra till att riskerna med klimatförändringar införlivas i riskanalyser av vattenförvaltning”. EU:s direktiv om kvaliteten på dricksvatten , som ersätter dricksvattendirektivet, reglerar den offentliga vattenförsörjningen och tar itu med risker i samband med vattenbegränsningar och deras effekter på vattenkvaliteten, vilket kräver ytterligare övervakning under torka. EU:s ramdirektiv för vatten är inriktat på att se till att koncentrationerna av förorenande ämnen i ytvatten och grundvatten hålls under nivåer som är osäkra för människors hälsa och miljön. Förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten syftar till att uppmuntra och underlätta säker återanvändning av renat avloppsvatten från tätbebyggelse för bevattning inom jordbruket, som svar på vattenbrist och försämrad vattenkvalitet som delvis beror på klimatförändringar. EU:s badvattendirektiv övervakar föroreningar som E. coli och Enterokocker samt cyanobakterier och algblomningar i fritidsvatten. Endast åtta medlemsstater har hittills utarbetat planer för hantering av torka för vissa eller alla sina avrinningsdistrikt (dvs. Cypern, Spanien, Italien, Grekland, Tjeckien, Nederländerna och Slovakien).

Andra hälsohot i samband med torka

För att förebygga och skydda människor mot vektorburna sjukdomar bör informationskampanjer, teknisk vägledning om regnvattenskörd och operativa övervakningssystem installeras. På det hela taget är en omfattande och mångfacetterad strategi avgörande för att hantera de olika hälsoeffekterna av torka. För att ta itu med luftkvalitetsproblem som orsakas av torka relaterade skogsbränder är markanvändningsplanering, reglering av verksamhet på obebyggd mark och system för tidig varning, såsom EFFIS på EU-nivå och textmeddelanden på nationell och lokal nivå, avgörande (Echo, 2023).

För att minska effekterna genom nutrition kan anpassning inom jordbrukssektorn, såsom vatteneffektiva jordbruksmetoder, bidra till att bli mer motståndskraftig mot extrema klimatförhållanden, inbegripet torka. Incitament för hälsosamma och hållbara livsmedelsval kommer också att minska hälsoeffekterna. För psykisk hälsa och välbefinnande är medvetenhets- och utbildningsprogram och samhällsfokuserade initiativ för jordbrukare, inklusive självmordsförebyggande, till hjälp (Yusa et al., 2015).