Livsmedelsburna sjukdomar

Observerade effekter

Invasiva och främmande arter och sjukdomsbärande vektorer

Främmande arter är djur, växter eller mikroorganismer som har introducerats som ett resultat av mänsklig aktivitet (dvs. globalisering av handeln, tillväxt av turismen) till ett område som det inte kunde ha nått på egen hand. Om de blir invasiva kan de skapa allvarliga problem i nya områden, till exempel skadedjur inom jordbruket eller som vektorer för sjukdomar inom djurhållningen. Klimatförändringar kan påverka sannolikheten för att främmande arter etablerar sig på nya platser genom att skapa gynnsammare livsmiljöförhållanden, vilket leder till ökad spridning och en högre risk för angrepp (EFSA, 2020c). I Europa utgör till exempel äppelsniglar ett hot mot våtmarker i södra Europa, med extrema väderhändelser och översvämningar (påverkade av klimatförändringarna) som ökar den naturliga spridningen av denna skadegörare via floder och kanaler (Efsa, 2014).

Klimatförändringar kan också spela en roll i etableringen och persistensen av vektorarter (t.ex. flugor, myggor, fästingar). En vektorart är ett djur som kan överföra ett smittämne från ett infekterat djur till en människa eller ett annat djur. Information om den europeiska utbredningen av flera myggor, fästingar, sandflugor och bitande myggor, som kan vara vektorer för patogener som påverkar människors eller djurs hälsa, finns i VectorNet-databasen.

Zoonotiska sjukdomar

Överföring av infektioner eller sjukdomar mellan djur och människor (”zoonotiska sjukdomar”) är en stor riskkälla för livsmedelssäkerheten. Miljöfaktorer som temperatur, nederbörd och fuktighet påverkar fördelningen och överlevnaden av bakterier som Salmonella och Campylobacter. Förekomsten av Norovirus i exempelvis ostron är också kopplad till avrinning från avloppsvatten som orsakas av kraftiga regnstormar och översvämningar (Efsa, 2020c). Bland de frågor om livsmedelssäkerhet med störst sannolikhet för uppkomst i Europa som identifierats i Efsa (2020c) är vibrio och ciguatoxiner mest sannolika och båda är relaterade till konsumtion av fisk och skaldjur.

Som en del av insatserna för att bekämpa klimatförändringarnas hälsoeffekter spårar de gemensamma årliga One Health Zoonoses-rapporterna från Efsa och ECDC djur-, livsmedels- och humandata gemensamt, vilket gör det möjligt för klimatsignaler att komma upp till ytan (Efsa och ECDC, 2024).

Vibriobakterier i fisk och skaldjur

Vibrios är vattenburna bakterier som huvudsakligen lever i kust- och bräckt vatten eftersom de trivs i tempererat och varmt vatten med måttlig salthalt. De kan orsaka gastroenterit eller allvarliga infektioner för personer som har konsumerat rå eller underkokt skaldjur / skaldjur, såsom ostron. Kontakt med vatten som innehåller Vibrios kan också orsaka sår- och öroninfektioner.

På grund av en ökning av extrema väderhändelser, som värmeböljor, under de senaste 20 åren har Europa sett en ökning av Vibrio-infektioner. Varmare kustvatten har lett till en expansion av områden där Vibrio bakterier kan föröka sig, vilket resulterar i en högre risk för infektioner från konsumtion av förorenade skaldjur. Regioner som är särskilt utsatta är bl.a. de med bräckt vatten eller vatten med låg salthalt (t.ex. Östersjön, vatten i övergångszonerna kring Östersjön och Nordsjön samt Svarta havet) samt kustområden med stora flodinflöden. Efsa (2024) har nyligen gett en omfattande översikt över folkhälsoaspekterna av Vibrio spp. i samband med konsumtionen av fisk och skaldjur i EU.

Politiska åtgärder

Efsas CLEFSA-projekt: Klimatförändringar och nya risker

Mellan 2018 och 2020 genomförde Efsa CLEFSA-projektet – ”Climate change as a driver of emerging risks for food and feed safety, plant and animal health, and nutrition quality”. Detta initiativ byggde på Efsas tidigare arbete med klimatrelaterade riskbedömningar och utnyttjade dess starka samarbete med nationella myndigheter, internationella organisationer, forskarsamhället och andra intressenter som berörs av nya risker och deras drivkrafter.

CLEFSA syftade till att utveckla metoder och verktyg för att identifiera och karakterisera framväxande risker kopplade till klimatförändringar. Projektet var inriktat på följande:

• Identifiering av långsiktiga risker med hjälp av klimatförändringsscenarier.
• Horisontskanning och crowdsourcing för att samla tidiga varningssignaler från olika
• Utvidga expertnätverket till att omfatta specialister från EU- och FN-organ.
• Utforma verktyg baserade på beslutsanalys med flera kriterier (MCDA) för att bedöma risker när det gäller livsmedels- och fodersäkerhet, växtskydd och djurhälsa samt näringskvalitet.

CLEFSA-nätverket sammanförde experter från internationella organ, EU-organ och FN-organ samt samordnare för större EU-finansierade klimatförändringsprojekt. Denna expertgrupp spelade en central roll när det gällde att identifiera nya frågor och utforma MCDA-verktyget. Efsa anpassade också sina befintliga nya riskidentifieringskriterier för att ta itu med de särskilda utmaningar som klimatförändringarna medför.

CLEFSA-projektet har identifierat, karakteriserat och statistiskt analyserat över 100 nya problem / risker för livsmedels- och fodersäkerhet, växt-, djurhälsa och näringskvalitet, som drivs av klimatförändringar.

Klimatförändringarna kommer sannolikt att öka allvaret, varaktigheten och/eller frekvensen av de potentiella effekterna av nya eller återkommande faror och öka sannolikheten för att de uppstår. Marina biotoxiner har identifierats bland dem med högre sannolikhet för uppkomst.

Resultaten av CLEFSA-projektet offentliggjordes i en omfattande rapport 2020 (EFSA, 2020).