All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesCampylobacterios är en diarrésjukdom som orsakas av Campylobacter-bakterier. Sjukdomen är den vanligaste rapporterade gastrointestinala sjukdomen och zoonosen (dvs. en sjukdom hos människor med ursprung hos djur) i Europeiska unionen. Infektionerna med campylobacter har stadigt ökat fram till 2015, varefter sjukdomsincidensen förblev relativt stabil fram till en markant minskning 2020–2021, till stor del på grund av covid-19-pandemin och dess förordningar (ECDC, 2017–2024; 2024, Efsa och ECDC, 2022). Den höga förekomsten av campylobacterios (t.ex. 44,5 fall per 100 000 invånare 2021) och dess potential att orsaka långsiktiga komplikationer gör denna sjukdom mycket viktig ur ett socioekonomiskt perspektiv (Devleesschauwer m.fl., 2017; Kuhn m.fl. 2020). Framtida förväntade förändringar i klimatförhållanden och extrema väderhändelser förväntas gynna Campylobacter-överföring.
Anmälningsfrekvens för campylobacterios totalt och inhemska fall (karta) och totalt rapporterade fall (graf) i Europa
Anmärkningar: Karta och diagram visar uppgifter för EES-länderna. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. Sjukdomen är anmälningspliktig på EU-nivå, men rapporteringsperioden varierar mellan länderna. När länder rapporterar noll fall visas anmälningsfrekvensen på kartan som ”0”. Om länderna inte har rapporterat om sjukdomen under ett visst år är andelen inte synlig på kartan och är märkt som ”ej rapporterad” (senast uppdaterad i augusti 2024).
Källa & - överföring
Människor blir oftast smittade av Campylobacter-bakterier via konsumtion av förorenad mat, ofta underkokt kött eller opastöriserad mjölk, eller via användning av förorenade redskap vid bearbetning av förorenad mat. Campylobacterbakterier är vanliga hos djur, både hos dem som föds upp för livsmedelskonsumtion och hos sällskapsdjur (Heimesaat et al., 2021). Människor kan också bli sjuka efter kontakt med förorenat vatten under fritidsaktiviteter eller när de dricker oklorerat vatten (Tang et al., 2011), till följd av direkt kontakt med smittade djur eller deras avföring, eller via direkt överföring från person till person (Romdhane and Merle, 2021).
Hälsoeffekter
Campylobacterios orsakar en inflammation i magen (gastroenterit), vilket leder till (ofta blodig) diarré och kräkningar, liksom buksmärtor, feber, huvudvärk eller illamående. Symtomen kan vara en till tio dagar. I svåra fall kan fördröjda associerade symtom, neurologiska störningar eller andra komplikationer uppstå. I sällsynta fall kan infektioner orsaka en form av förlamning (dvs Guillain-Barrés syndrom), vilket kan leda till en permanent funktionsnedsättning (Saito, 2002).
Sjuklighet
I EES-länderna (utom Schweiz och Turkiet på grund av avsaknad av uppgifter) under perioden 2007–2022:
- 140 241 infektioner rapporterades 2022 av 30 EU-/EES-länder
- Sjukhusvistelse krävs för 5-10% av fallen
- 341 dödsfall (ECDC, 2024) och dödsfall på mellan 0,03 och 0,05 %
- Stabil förekomst sedan 2015, följt av en minskning av antalet infektioner 2020, eventuellt på grund av covid-19-pandemins restriktioner och potentiell underrapportering. Under 2021 var den totala anmälningsfrekvensen 44,5 fall per 100 000 invånare, vilket fortfarande är lägre än anmälningsfrekvensen före 2020. Antalet ärenden förblev stabilt under 2022.
- Fram till 2019 var omkring 11–15 % av fallen reserelaterade.
(ECDC, 2017–2022; ECDC, 2024)
Fördelning över befolkningen
- Åldersgrupp med den högsta sjukdomsincidensen i Europa: 0–4 år (ECDC, 2017–2024)
- Grupper med risk för allvarlig sjukdomsförlopp: små barn, äldre, personer med låg immunitet
Klimatkänslighet
Klimatmässig lämplighet
Camplyobacter-stammarna med störst relevans för människors hälsa föredrar temperaturer mellan 37 och 42 °C, som passar insidan av kroppstemperaturen hos flera djur (Duffy and Dykes, 2006). Bakterierna kan dock också överleva utanför djurets kropp. I vattenmiljöer är exempelvis Campylobacter-aktiviteten och bildandet av biofilmer (dvs. tunna, robusta slemskikt av bakteriesamhällen) högst vid temperaturer mellan 10 och 15 °C (Thomas m.fl., 1999; Bronowski m.fl., 2014).
Säsongsbundenhet
I Europa förekommer infektioner under hela året, men kulminerar kraftigt under sommaren, mellan juni och augusti/september. Vissa år uppvisar ytterligare en mindre topp i början av året, ofta i januari (ECDC, 2017–2024). Tidpunkten för och intensiteten i sommartoppen varierar mellan de europeiska länderna. Förekomsten av Campylobacter-infektioner ökar med högre temperaturer och – om än mindre kraftigt – med ökande nederbörd (Lake et al., 2019).
Effekter av klimatförändringar
Ett varmare och våtare klimat med mer extrema händelser kommer att underlätta bakteriernas förökning och människors exponering för patogener (Fitzgerald, 2015), vilket innebär att fler Campylobacter-infektioner förväntas i Europa. Översvämningar ökar den mänskliga kontakten med leriga miljöer och spridningen av bakterier, vilket kan gynna Campylobacter-överföring. Uppskattningar som finns tillgängliga för den skandinaviska regionen räknar med att förekomsten av campylobacterios kommer att fördubblas fram till 2080 på grund av den förväntade ökningen av medeltemperaturer och kraftigare nederbörd (Kuhn m.fl., 2020; Zeigler m.fl., 2014).
Förebyggande & Behandling
Förebyggande åtgärder
- Vaccinering av värphöns och slaktkycklingar och goda sanitära förhållanden vid hantering av fåglar för att minska förekomsten av campylobacter hos levande djur
- God hygien på (fjäderfä)gårdar och i slakterier för att minimera fekal kontaminering
- Effektiva sanitära metoder i köttbearbetningsindustrier och hushållskök
- Matlagning och pastörisering av rå mat
- Ökad medvetenhet om överföring av sjukdomar
Behandling
- Återfuktning
- Antibiotika i svåra fall
Further-information
Referenser
Bronowski, C., et al., 2014, Role of environmental survival in transmission of Campylobacter jejuni, FEMS microbiology letters 356(1), 8-19. http://doi.org/10.1111/1574-6968.12488 (inte översatt till svenska).
Devleesschauwer, B., m.fl., 2017, kapitel 2 – Hälsa och den ekonomiska bördan av Campylobacter, i Klein, G. (red.), Campylobacter, s. 27–41. http://doi.org/10.1016/B978-0-12-803623-5.00002-2
Duffy, L., och Dykes, G. A., 2006, Growth temperature of four Campylobacter jejuni strains influences their subsequent survival in food and water, Letters in Applied Microbiology 43(6), 596–601. https://doi.org/10.1111/j.1472-765X.2006.02019.x
ECDC, 2017–2024, Annual epidemiological report for 2014–2022 – Campylobacteriosis. Finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/campylobacteriosis/surveillance. Senast hämtad augusti 2024.
ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar). Finns på https://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx. Senast hämtad augusti 2024.
Efsa och ECDC, 2022, The European Union One Health 2021 Zoonoses Report, EFSA Journal, vol. 20(12), e07666. https://doi.org/10.2903/j.efsa.2022.7666.
Fitzgerald, C., 2015, Campylobacter. Kliniker inom laboratoriemedicin 35(2), 289–298.https://doi.org/10.1016/j.cll.2015.03.001
Heimesaat, M. M., et al., 2021, Human Campylobacteriosis – A Serious Infectious Threat in a One Health Perspective, i: Backert, S. (red.), Kampen mot Campylobacterinfektioner: Towards a One Health Approach, Current Topics in Microbiology and Immunology, Springer International Publishing, s. 1–23. https://doi.org/10.1007/978-3-030-65481-8_1 (inte översatt till svenska).
Kuhn, K. G. m.fl., 2020, Campylobacter-infektionerna förväntas öka till följd av klimatförändringarna i norra Europa, vetenskapliga rapporter 10.1, 13874–13885. https://doi.org/10.1038/s41598-020-70593-y
Lake, I., et al., 2019, Exploring Campylobacter seasonality across Europe using The European Surveillance System (TESSy), 2008–2016, Eurosurveillance 24(13), 1800028. https://doi.org/10.2807/1560-7917.ES.2019.24.13.180028
Romdhane, R. B., och Merle, R., 2021, The Data Behind Risk Analysis of Campylobacter Jejuni and Campylobacter Coli Infections, Current Topics in Microbiology and Immunology 431, 25–58. https://doi.org/10.1007/978-3-030-65481-8_2
Saito, T., 2002, Fulminant Guillain-Barrès syndrom efter campylobacter jejuni enterit och anti-gangliosidantikropp, internmedicin 41(10), 760-761. https://doi.org/10.2169/internalmedicine.41.889
Tang, J. Y. H., et al., 2011, Överföring av Campylobacter jejuni från rå till kokt kyckling via trä- och plastskärbrädor: korskontaminering med Campylobacter jejuni via kontaminerade skärbrädor, Letters in Applied Microbiology 52(6), 581–588. https://doi.org/10.1111/j.1472-765X.2011.03039.x
Thomas, C., et al., 1999, Utvärdering av effekten av temperatur och näringsämnen på överlevnaden av Campylobacter spp. I vattenmikrokosmos, Journal of Applied Microbiology 86(6), 1024–1032. https://doi.org/10.1046/j.1365-2672.1999.00789.x
Zeigler, M., m.fl., 2014, Outbreak of Campylobacteriosis Associated with a Long-Distance Obstacle Adventure Race—Nevada, oktober 2012, Morbidity and Mortality Weekly Report 63(17), 4. Finns på https://www.cdc.gov/mmwr/preview/mmwrhtml/mm6317a2.htm
Language preference detected
Do you want to see the page translated into ?