Legionärssjuka

Legionärssjuka, som orsakas av Legionella spp., kan leda till lunginflammation och infektioner i flera kroppsdelar. Isolerade fall och utbrott förekommer i alla länder i Europa, och de flesta förvärvas utanför hälso- och sjukvårdsinstitutioner. Sedan 2017 är omkring 10–20 % av de årligen rapporterade fallen reserelaterade (ECDC, 2012–2023). Även om sjukdomen är en ovanlig och huvudsakligen sporadisk luftvägsinfektion i Europa är den kraftigt underdiagnostiserad och underrapporterad (ECDC, 2012–2023). Ökade temperaturer, högre nederbördsintensitet och mer extrema händelser kan påverka bakteriell tillväxt och användning av vatten (där bakterierna är närvarande), vilket kan öka sjukdomsincidensen i vissa regioner.

Antalet anmälda fall av legionärssjuka (karta) och antalet rapporterade fall (graf) i Europa

_{Källa: ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases} (övervakningsatlas över infektionssjukdomar).

_{Anmärkningar: Karta och diagram visar uppgifter för EES-länderna. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. Sjukdomen är anmälningspliktig på EU-nivå, men rapporteringsperioden varierar mellan länderna. När länder rapporterar noll fall visas anmälningsfrekvensen på kartan som ”0”. När länder inte har rapporterat om sjukdomen under ett visst år syns inte andelen på kartan och är märkt som ”ej rapporterad” (senast uppdaterad i augusti 2024).}

Källa & - överföring

Av de olika Legionella-arter som finns är L. pneumophila ansvarig för de flesta Legionella-infektionerna hos människor, som främst drabbar de nedre luftvägarna (Kozak-Muiznieks et al., 2018). Legionella spp. är vanliga och förekommer i litet antal i naturliga floder och sjöar. I konstgjorda vattensystem som kyltorn, reservoarer, avdunstningskondensatorer, luftfuktare, dekorativa fontäner, varmvatten och liknande system kan bakterierna lätt föröka sig och utgöra en hälsorisk.

Legionellaarter som finns, L. pneumophila, är ansvarig för de flesta Legionella-infektioner hos människor, som främst drabbar de nedre luftvägarna (Kozak-Muiznieks et al., 2018). Legionella spp. är vanliga och förekommer i litet antal i naturliga floder och sjöar. I konstgjorda vattensystem som kyltorn, reservoarer, avdunstningskondensatorer, luftfuktare, dekorativa fontäner, varmvatten och liknande system kan bakterierna lätt föröka sig och utgöra en hälsorisk.

Människor smittas främst genom inandning av aerosoler, dvs vattendroppar i luften som innehåller Legionella spp. Inandning av vattendroppar i luften som omger kirurgiska sår, eller direkt kontakt med såret, kan också infektera människor (Kashif et al., 2017). Dricka förorenat vatten utgör ingen risk och även infektioner via person-till-person kontakt är extremt sällsynta (Correia et al., 2016).

Legionärernas sjukdomsutbrott i semesterboende är mestadels förknippade med vattensystem med varmt eller kallt vatten, inklusive vattentankar, utlopp för hotellrum, duschar i pooler och spa eller trädgårdsspridare. Om bakteriekoncentrationerna i vattnet är höga kan en person som andas in bakterierna i vattendropparna smittas när han eller hon tar en dusch eller ett bad (Papadakis et al., 2021). Stora utbrott är ofta förknippade med kyltorn eller så kallade våtluftskonditioneringssystem. När Legionella spp. finns i sådana system kan de snabbt föröka sig och utgöra en risk i offentliga anläggningar som använder vatten för luftkonditionering såsom hotell. Torr luftkonditionering är inte farligt.

Legionärssjuka kan också förvärvas på sjukhus när Legionella spp. koloniserar vattensystemen och orsakar infektioner via bad, ånguppvärmda handdukar, luftfuktare, dekorativa fontäner och vissa medicintekniska produkter (Beauté m.fl., 2020).

Hälsoeffekter

Legionärssjukdom börjar vanligtvis med torr hosta, feber, huvudvärk och ibland diarré. Infektioner med Legionella spp. resulterar ofta i en form av lunginflammation flera dagar efter infektion. Oftast påverkas lungorna och mag-tarmkanalen. I svåra fall kan Legionärs sjukdom påverka flera organ och kroppsdelar, vilket leder till hög dödlighet. På grund av liknande symtom är Legionärs sjukdom ofta feldiagnostiserad som en vanlig lunginfektion. Diarré och närvaron av specifika enzymer i blodet kan dock tyda på en Legionella spp.-infektion. När flera personer diagnostiseras på en gång, kan detta tyda på ett utbrott och en gemensam källa till infektion kan identifieras.

Dödlighet & dödlighet

I EES-länderna (utom Schweiz och Turkiet på grund av avsaknad av uppgifter) under perioden 2005–2021:

• 117 605 infektioner (ECDC, 2024)
• Den högsta årliga andelen anmälningar hittills i EU/EES noterades 2021 med 2,4 fall per 100 000 invånare.
• Dödligheten varierar mellan 7 och 9 procent.
• Ett ökande antal fall har rapporterats mellan 2014 och 2022, utom under 2020 under covid-19-pandemin på grund av underrapportering och minskad exponering.
• Reserelaterade ärenden uppgick till 15–20 % före pandemin, men sjönk till under/omkring 10 % under 2020–2021, åtminstone delvis på grund av pandemin och tillhörande reserestriktioner.

(ECDC, 2012–2023)

Fördelning över befolkningen

• Åldersgrupp med den högsta sjukdomsincidensen i Europa: > 65 år, där mer än 90 % av alla fall rapporteras hos personer över 45 år (ECDC, 2012–2023)
• Grupper med risk för allvarlig sjukdomsförlopp: personer över 45 år, rökare, personer med låg immunitet eller dålig hälsostatus
  
  

Klimatkänslighet

Klimatmässig lämplighet

Legionella spp. är kända för att ha en bred temperaturtolerans, kunna motstå temperaturer mellan 0 och 68 ° C och växa mellan 25 och 42 ° C med den snabbaste tillväxten vid 35 ° C (Spagnolo et al., 2013).

Säsongsbundenhet

I Europa förekommer de flesta infektioner mellan juni och oktober, med toppar under sommarmånaderna när temperaturen är högre under vissa år (ECDC, 2012–2023).

Effekter av klimatförändringar

Legionärernas sjukdom kan öka med ökande årlig nederbörd och medeltemperatur, nederbördsintensitet och varaktighet, i samband med klimatförändringar (Han, 2021; Pampaka m.fl., 2022). Ökad nederbörd är den viktigaste klimatfaktorn eftersom Legionella spp. är vattenburna. Mer frekventa eller intensiva torkperioder inducerar låga flöden, vilket å andra sidan också kan öka bakterietillväxten. Dessutom gynnar ökande lufttemperaturer bakterietillväxt i de flesta europeiska länder, eftersom optimala förhållanden för bakterietillväxt inte alltför ofta passerar, t.ex. sker optimal tillväxt vid 35 ° C för Legionella spp. (Spagnolo m.fl., 2013). På grund av de förändrade temperatur- och nederbördsförhållandena, som blir mer lämpliga för legionella, är det sannolikt att bakterierna och den därmed sammanhängande sjukdomen expanderar norrut i Europa, och tidigare opåverkade områden kan drabbas av fall eller utbrott av legionärssjuka.

Förebyggande & Behandling

Förebyggande åtgärder

• Korrekt underhåll av konstgjorda vattensystem och undvikande av riskfaktorer (inklusive organiskt material, varmvattentemperaturer (25-42 °C) och låga flöden), t.ex. genom att cirkulera varmvatten (> 60 °C)
• Underhåll av vattenförsörjningssystem för dricksvatten och dekorativa fontäner som kan sprida aerosoler och droppar, t.ex. genom tillhandahållande av vatten vid temperaturer under 25 °C och regelbunden rengöring
• Underhåll av säkra vattenmiljöer för fritidsaktiviteter genom frekvent rengöring och användning av desinfektionsmedel (t.ex. klor)
• Förbättrad hantering av vattensäkerheten på fartyg, t.ex. genom att hålla vattentemperaturen utanför det gynnsamma intervallet för Legionella spp. och regelbundet desinficera
• Övervakning av legionärers sjukdomar, t.ex. det europeiska nätverket för övervakning av legionärers sjukdomar (ELDSNet), för att möjliggöra upptäckt av sjukdomar och efterföljande åtgärder för att förhindra spridning av sjukdomen.

(Nationella akademier för vetenskap, teknik och medicin, 2020; Sciuto m.fl., 2021)

Behandling

Antibiotika

Referenser

Beauté, J., m.fl., 2020, Healthcare-Associated Legionnaires' Disease, Europe, 2008–2017, Emerging Infectious Diseases 26(10), 2309-2318. https://doi.org/10.3201/eid2610.181889

Correia, A.M., et al., 2016, Probable Person-to-Person Transmission of Legionnaires’ Disease, New England Journal of Medicine 374 (5), 497–498. https://10.1056/NEJMc1505356

ECDC, 2012–2023, Annual epidemiological reports for 2010–2021 – Legionnaires’ disease (årliga epidemiologiska rapporter för 2010–2021 – legionärssjuka). Finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/legionnaires-disease/surveillance-and-disease-data/surveillance. Senast hämtad augusti 2024.

ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar). Finns på https://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx. Senast hämtad augusti 2024.

Han, X. Y., 2021, Effects of climate changes and road exposure on the rapidly rising legionellosis incidence rates in the United States, PLOS ONE 16(4), e0250364. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0250364 (inte översatt till svenska).

Kashif, M., et al., 2017, Legionella-pneumoni i samband med allvarligt akut respiratoriskt nödsyndrom och diffus alveolär blödning – A rare association, Respiratory Medicine Case Reports 21, 7–11. https://doi.org/10.1016/j.rmcr.2017.03.008

Kozak-Muiznieks, N. A., et al., 2018, Comparative genome analysis reveals a complex population structure of Legionella pneumophila subspecies, Infection, Genetics and Evolution 59, 172–185. https://doi.org/10.1016/j.meegid.2018.02.008 (ej översatt till svenska).

Nationella akademier för vetenskap, teknik och medicin, 2020, Management of Legionella in Water Systems. Washington, DC, The National Academies Press. https://doi.org/10.17226/25474 (på engelska).

Pampaka, D., et al., 2022, Meteorological conditions and Legionnaires’ disease sporadic cases-a systematic review, Environmental Research 214, 114080. https://doi.org/10.1016/j.envres.2022.114080 (inte översatt till svenska).

Papadakis, A., m.fl., 2021, Legionella spp. Colonization in Water Systems of Hotels Linked with Travel-Associated Legionnaires’ Disease, Water 13(16), 2243. https://doi.org/10.3390/w13162243 (inte översatt till svenska).

Sciuto, E. L., et al., 2021, Environmental Management of Legionella in Domestic Water Systems: Konsoliderade och innovativa metoder för desinfektionsmetoder och riskbedömning, mikroorganismer 9 (3), 577. https://doi.org/10.3390/microorganisms9030577

Spagnolo, A. M., et al., 2013, Legionella pneumophila in healthcare facilities, Reviews in Medical Microbiology 24(3), 70–80. https://doi.org/10.1097/MRM.0b013e328362fe66