Leptospiros

Leptospiros är en zoonos (dvs. en sjukdom hos människor med ursprung hos djur) som orsakas av Leptospira-bakterier. Leptospiros är en utbredd sjukdom med mer än 1 miljon diagnostiserade fall årligen runt om i världen (Thibeaux et al., 2018). I Europa är leptospiros fortfarande en relativt ovanlig sjukdom (ECDC, 2014–2023). I hela världen tros endast en av tio infektioner diagnostiseras korrekt globalt (Samrot m.fl., 2021) på grund av de olika symtomen (om några) och deras likhet med symtom på andra sjukdomar. Stadsområden hotas i allt högre grad, särskilt vid översvämningar som orsakas av kraftiga regn. Både den globala uppvärmningen och förändringar i nederbördsmönstren har potential att öka sjukdomsbördan i Europa, med mer frekventa extrema väderhändelser och översvämningar som förmodligen utgör den högsta risken för fler leptospirosinfektioner i framtiden.

Anmälningsfrekvens för leptospiros (karta) och rapporterade fall (graf) i Europa

_{Källa: ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases} (övervakningsatlas över infektionssjukdomar).

_{Anmärkningar: Karta och diagram visar uppgifter för EES-länderna. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. Sjukdomen är anmälningspliktig på EU-nivå, men rapporteringsperioden varierar mellan länderna. När länder rapporterar noll fall visas anmälningsfrekvensen på kartan som ”0”. När länder inte har rapporterat om sjukdomen under ett visst år syns inte andelen på kartan och är märkt som ”ej rapporterad” (senast uppdaterad i september 2024).}

Källa & - överföring

Många olika stammar av Leptospira-bakterier kan orsaka infektioner och en mängd olika kliniska tecken hos människor och flera djur (inklusive vilda och tamdjur, däggdjur, reptiler och amfibier). Människor brukar kontrakt leptospiros via intag av eller hudkontakt med förorenad mark, vatten, vegetation, eller via kontakt med smittade djur eller deras urin. Utbrott är ofta förknippade med förorenade floder, vattendrag, kanaler eller sjöar. I industrialiserade länder ökar exponering för Leptospira-förorenatvatten under rekreation eller yrkesverksamhet risken för leptospirosinfektion, medan infektioner i utvecklingsländer ofta är kopplade till exponering för orenat avloppsvatten och djuravföring. En annan, men mindre viktig, sjukdomsöverföringsväg är inandning av förorenade aerosoler. Direkt överföring från person till person är sällsynt (Mwachui et al., 2015).

Hälsoeffekter

Oftast orsakar Leptospira-infektioner inte några eller bara milda symtom, vilket komplicerar korrekt diagnos. Om symtomen visar sig - vanligtvis cirka 10 dagar efter infektion - dessa inkluderar plötslig feber, huvudvärk, frossa, muskelvärk eller ögoninflammation. Det senare är ett mycket specifikt symptom på leptospiros som skulle drabba mellan 10 och 44 procent av alla patienter i Europa (Rathinam, 2005). Mer allvarliga symtom på sjukdomen inkluderar inflammation i hjärnan och ryggmärgen (meningit), utslag, förstörelse av röda blodkroppar (anemi), okontrollerad blödning och slembildning, svår njursvikt, gul hudfärgning, mental förvirring och depression, inflammation i hjärtmuskeln (myokardit) eller till och med multiorgansvikt. Sjukdomen varar vanligtvis från några dagar till 3 veckor eller ännu längre. Återhämtning av obehandlade fall kan ta flera månader. Fördröjda symtom kan omfatta kronisk trötthet, förlamning, depression och ögoninfektioner (CDC, 2022; De Brito m.fl., 2018; Haake och Levett, 2015. Samrot m.fl., 2021).

Dödlighet & dödlighet

I EES-länderna (utom Liechtenstein, Norge, Schweiz och Turkiet på grund av avsaknad av uppgifter) under perioden 2007–2023:

• 11 752 bekräftade infektioner
• 0,30 fall per 100 000 invånare 2023 (en ökning från 0,18 fall 2022).
• Hög sjukhusvistelse: > 90 %[1]
• 176 dödsfall och en genomsnittlig dödlighet på 3 %. Vid allvarliga symtom ökar dock dödligheten till 5–20 %, särskilt för obehandlade patienter med njursvikt (Calvopiña et al., 2018).
• Trenden för incidens har ökat sedan 2015 och antalet rapporterade fall 2023 är det högsta sedan 2007. Under 2020 sjönk leptospirosincidensen till 2015 års nivå, men detta kan ha drivits på av befolkningsbeteenden och avbrutit övervakningsverksamheten i samband med covid-19. Under 2021 ökade fallen igen.

(ECDC, 2024–2023; 2023)

Fördelning över befolkningen

• Åldersgrupp med den högsta sjukdomsfrekvensen i Europa: Män i åldern 25–64 år, kvinnor i åldern 15–24 år (ECDC, 2014–2023)
• Grupper med risk för allvarlig sjukdomsförlopp: äldre och personer med svagt immunförsvar
• Grupper med högre risk för infektion: Människor som är i kontakt med förorenat vatten, jord eller smittade djur på arbetsplatsen, t.ex. veterinärer, jordbrukare, fiskare, gruvarbetare eller militära trupper, samt idrottsmän, simmare, badare eller resenärer (Bandara m.fl., 2014; Mwachui m.fl., 2015). Sjukdomen är vanligare bland män (ECDC, 2014-2023).

Klimatkänslighet

Klimatmässig lämplighet

Leptospira spp. trivs bäst vid temperaturer mellan 28 och 30 °C, och pH-värdet varierar mellan 6,8 och 7,4 i en lätt saltvattenmiljö (Bharti et al., 2003; Wongbutdee m.fl., 2016).

Säsongsbundenhet

I Europa förekommer infektioner främst mellan juli och oktober med en topp i augusti-september. Detta säsongsmönster beror förmodligen på en kombination av klimatfaktorer (t.ex. förekomst av kraftiga regnhändelser och höga temperaturer) och mänskligt beteende (t.ex. ökad utomhusaktivitet) (ECDC, 2014–2023).

Effekter av klimatförändringar

Högre årliga medeltemperaturer ökar tillväxten och aktiviteten hos Leptospira spp. och förlänger samtidigt infektionssäsongen och utökar bakteriens geografiska fördelning. Även högre nederbördsmängder och mer fuktiga förhållanden är kopplade till ökad tillväxt och överlevnad av Leptospira spp. Prognostiserade förändringar förväntas öka sjukdomsbördan (Desvars m.fl., 2011; Pawar m.fl., 2018). En annan viktig framtida klimatriskfaktor för leptospirosinfektioner är den ökade frekvensen av extrema väderhändelser. Kraftiga regn, stormar och därmed sammanhängande översvämningar ökar människors exponering för förorenat vatten (Bharti m.fl., 2003), särskilt i kombination med dålig sanitet, otillräcklig hälso- och sjukvård eller trånga förhållanden, vilket skulle kunna utsätta människor för ökade infektionsrisker (Mwachui m.fl., 2015). Torka stimulerar å andra sidan fritidsaktiviteter som simning och bad och riskerna för exponering i arbetet, till exempel när gårdar använder alternativa, förorenade vattenkällor under perioder med torka och begränsningar av vattenanvändningen. Båda kan leda till en ökning av leptospirosinfektioner.

Förebyggande & Behandling

Förebyggande åtgärder

• Undvika eller begränsa kontakt med potentiellt förorenat vatten eller smittade djur
• Skyddskläder, särskilt vid exponering för potentiellt förorenat vatten eller smittade djur i arbetsmiljöer
• Allmän vattensäkerhet för att undvika infektioner under fritidsaktiviteter
• Vaccinering av boskap och sällskapsdjur och bekämpning av gnagare för att minska infektioner mellan djur och människor
• Ökad medvetenhet om infektionsvägar
• (CDC, 2022; Jittimanee och Wongbutdee, 2019)

Behandling

• Antibiotika

Referenser

Bandara, M., et al., 2014, Globalisering av leptospiros genom resor och migration, Globalisering och hälsa 10(61), 1-9. https://doi.org/10.1186/s12992-014-0061-0

Bharti, A. R., et al., 2003, Leptospiros: En zoonotisk sjukdom av global betydelse, The Lancet Infectious Diseases 3(12), 757–771. https://doi.org/10.1016/S1473-3099(03)00830-2

Calvopiña, M., m.fl., 2022, Leptospiros: Morbiditet, dödlighet och rumslig fördelning av sjukhusvistelser i Ecuador. En rikstäckande studie 2000–2020, PLOS Neglected Tropical Diseases 16(5), e0010430. https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0010430

CDC, 2022, Centers for Disease Control and Prevention, https://www.cdc.gov. Senast hämtad augusti 2022.

De Brito, T., et al., 2018, Patologi och patogenes av human leptospiros: En kommenterad recension. Revista Do Instituto de Medicina Tropical de São Paulo 60(e23), 1–10. https://doi.org/10.1590/s1678-9946201860023

Desvars, A., et al., 2011, Seasonality of Human Leptospirosis in Reunion Island (Indian Ocean) and Its Association with Meteorological Data, PLoS ONE 6(5), e20377. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0020377

ECDC, 2014–2023, Annual epidemiological reports for 2012–2021 – Leptospirosis. Finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/leptospirosis/surveillance-and-disease-data. Senast hämtad augusti 2023.

ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar). Finns på https://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx. Senast hämtad september 2024.

Haake, D. A. och Levett, P. N., 2015, Leptospiros hos människor. I följande fall: Adler, B. (red.), Leptospira and Leptospirosis, Current Topics in Microbiology and Immunology vol. 387, Springer Berlin Heidelberg, s. 65–97. https://doi.org/10.1007/978-3-662-45059-8_5

Jittimanee, J. och Wongbutdee, J., 2019, Prevention and control of leptospirosis in people and surveillance of the pathogenic Leptospira in rats and in surface water found at villages, Journal of Infection and Public Health 12(5), 705–711. https://doi.org/10.1016/j.jiph.2019.03.019 (ej översatt till svenska).

Mwachui, M. A., et al., 2015, Miljö- och beteendebestämningsfaktorer för leptospirosöverföring: En systematisk granskning, PLOS Neglected Tropical Diseases 9(9), e0003843. https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0003843

Pawar, S. D., et al., 2018, Seasonality of leptospirosis and its association with rain and humidity in Ratnagiri, Maharashtra, International Journal of Health & Allied Sciences 7, 37–40. https://doi.org/10.4103/ijhas.IJHAS_35_16

Rathinam, S. R., 2005, Okulära manifestationer av leptospiros, Journal of Postgraduate Medicine 51(3), 189-194. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/16333191/

Samrot, A. V., et al., 2021, Leptospiral Infection, Pathogenesis and Its Diagnosis – A Review, Pathogens 10(2), 145. https://doi.org/10.3390/pathogens10020145

Thibeaux, R., et al., 2018, Biodiversity of Environmental Leptospira: Improving Identification and Revisiting the Diagnosis, Frontiers in Microbiology 9, 1–14. https://doi.org/10.3389/fmicb.2018.00816 (inte översatt till svenska).

Wongbutdee, J., et al., 2016, Perceptions and risky behaviors associated with Leptospirosis in an endemic area in a village of Ubon Ratchathani Province, Thailand, African Health Sciences 16(1), 170-176. https://doi.org/10.4314/ahs.v16i1.23

[1] Sjukhusvistelsen baseras på dataanalys av fall med känd sjukhusvistelsestatus. Fullständiga uppgifter om sjukhusvistelse tillhandahålls sedan 2009 och varierar mellan 0 och 100 % för olika länder. För cirka 50 % av alla rapporterade fall i Europa rapporteras även sjukhusvistelse.