Jordskred

Observerade effekter

Under perioden 1995-2014 registrerade 27 länder[1] i den europeiska regionen 1 370 dödsfall och 784 skador i 476 dödliga jordskred (Haque et al., 2016). När orsaken till jordskred identifierades berodde det oftast på extrema väderhändelser, såsom kraftiga regn och översvämningar. I vissa andra fall utlöstes jordskred av gruvdrift, industriell verksamhet eller jordbävningar (Haque m.fl., 2016). I allmänhet påverkas människor som bor i bergsområden, såsom Alperna eller i bergsområden i Turkiet, mest av jordskred, men andra faktorer, såsom markegenskaper, marktäcke och vattenflöde, påverkar också sannolikheten för jordskred. Mellan 1995 och 2014 skedde en ökande trend av jordskred, som var mest uttalad mellan 2008 och 2014. I vissa länder, såsom Italien och Turkiet, där 43 % av alla dödliga jordskred registrerades, observerades många fler jordskred under andra hälften av perioden 1995–2014 och särskilt under de senaste fem åren, främst till följd av naturfenomen som kraftiga regn och översvämningar (Haque m.fl., 2016). Det finns mycket begränsad kvantitativ information tillgänglig om jordskredens hälsoeffekter utöver dödsfall eller skador och nästan inga uppgifter om jordskredens psykosociala och psykiska hälsoeffekter i Europa (Kennedy m.fl., 2015).

[1] Medan jordskred rapporterades i 37 länder i Europaregionen mellan 1995 och 2014, rapporterade endast 27 dödsfall, dvs. Turkiet, Italien, Portugal, Ryssland, Georgien, Schweiz, Bulgarien, Spanien, Österrike, Norge, Rumänien, Frankrike, Bosnien, Tyskland, Slovenien, Armenien Azerbajdzjan, England, Grekland, Serbien, Makedonien, Island, Ukraina, Andorra, Irland, Polen, Sverige, Liechtenstein, Belgien, Moldavien

Förväntade effekter

Med klimatförändringarna förväntas jordskredens frekvens och omfattning fortsätta att öka, särskilt i alpina regioner och till stor del på grund av en ökning av extrem nederbörd (Haque et al., 2016; Auflič m.fl., 2023). En enhetlig förståelse av klimatförändringarnas framtida effekter på jordskred och deras hälsoeffekter i Europa suddas dock ut av komplexiteten hos många olika mekanismer och miljöfaktorer som spelar in (Olsson m.fl., 2019). Till exempel kommer frekvent förekomst av kraftiga regn och översvämningar sannolikt att utlösa fler jordskred. I höga bergskedjor kan uppvärmning också leda till permafrostsmältning och tillhörande jordskred. Å andra sidan förväntas jordskred i samband med bergsfall att minska i bergsområden med lägre utbredning, där uppvärmningen minskar antalet cykler av frysning och upptining, vilket främjar väderförhållanden som främjar stenfall (Nissen m.fl., 2023). Dessutom skulle en ökning av antalet jordskred inte nödvändigtvis leda till en proportionell ökning av hälsoeffekterna. Följderna för hälsan beror också på jordskredets omfattning och antalet människor i riskzonen (Franceschini m.fl., 2022), som drivs av förändringar i marktäckning, befolkningstäthet och befolkningsfördelning (Casagli m.fl., 2017). I det EU-finansierade SAFELAND-projektet om jordskredsrisk i Europa uppskattades till exempel att den riskutsatta befolkningen kommer att öka med 15 % fram till 2090 jämfört med 2010 (trots en total befolkningsminskning), medan endast ytterligare 1,5 % av området kommer att utsättas för jordskred (främst på grund av förändrade nederbördsmönster) (Jaedicke m.fl., 2011).

Politiska åtgärder

Övervakning innan ett jordskred äger rum, inklusive system för identifiering av riskzoner, övervakning och tidig varning (EWS), kan förhindra förlust av liv, tillgångar och försörjningsmöjligheter. Riskzoner för jordskred har identifierats i hela Europa i den europeiska känslighetskartan för jordskred (ELSUSv2). Det EU-finansierade GIMS-projektet utvecklade ett avancerat, billigt system för övervakning av jordskred och sättningar, som kan upptäcka när backar är förberedda för glidning och ge tidiga indikationer på snabba, katastrofala rörelser. Norge och Italien har nationella system för tidig varning för jordskred, medan flera regionala regeringar i Italien också har system för tidig varning (Guzzetti m.fl., 2020).

Omedelbara åtgärder efter ett jordskred, såsom att utfärda tidiga varningar och aktivera sök- och räddningstjänster och första hjälpen för de skadade (ofta en del av befintliga katastrofplaner) kan avsevärt minska jordskredens hälsoeffekter. Statligt stöd efter tvångsförflyttningar på grund av händelser som jordskred kan också minska de långsiktiga effekterna på den psykiska hälsan (Baseler och Hennig, 2023).

På EU-nivå finns det ingen specifik politik som enbart reagerar på jordskred. Jordskred nämns dock, ofta som en del av en farolista, i några lagstiftningsdokument, såsom förordningen om gemensamma bestämmelser, som reglerar åtta EU-fonder. Jordskred nämns inte i EU:s strategi för klimatanpassning ).