Ultraviolett (UV) strålning

Observerade effekter

Förekomsten av malignt melanom i ljushyade populationer har ökat under de senaste årtiondena, till stor del i samband med personliga vanor i samband med solexponering (DWD, 2015; Lucas m.fl., 2019). Över hela världen kan 76 % av de nya melanomfallen tillskrivas ultraviolett strålning, främst i Nordamerika, Europa och Oceanien (Hiatt och Beyeler, 2021). I Europa hade Norge, Nederländerna, Danmark, Sverige och Tyskland den högsta andelen nya melanomfall per 100 000 invånare i Europa 2018 (WCRF, n.d.). Melanom kräver årligen mer än 20 000 liv i Europa (Forsea, 2020). Förutom påverkan på huden är långvarig exponering för UV-strålning kopplad till en stor andel synnedsättning över hela världen (Lucas et al., 2019).

Förväntade effekter

UV-strålningen påverkas i allmänhet av förändringar i det stratosfäriska ozonet och den globala klimatförändringen. Minskat stratosfäriskt ozon gör det möjligt för mer UV-B (som har en högre frekvens än UV-A, vilket är mer skadligt för oss) att nå jordens yta. Omvänt minskar ökningen av molntäcke, föroreningar, damm, rök från skogsbränder och andra luftburna och vattenburna partiklar relaterade till klimatförändringar UV-ljuspenetrationen (SERC, n.d.).

Över hela Europa har trenderna för UV-strålning varierat avsevärt under de senaste årtiondena. Medan en ökande trend för UV-strålning har observerats i södra och centrala Europa sedan 1990-talet, har den minskat på högre breddgrader, med aerosoler (små fasta eller flytande partiklar i luften) och molntäckning som påverkar dessa trender. I Centraleuropa befanns förändringarna i aerosoler under perioden 1947–2017 vara den främsta orsaken till dekadalvariationerna i den solstrålning från ytan som når jordens yta (Wild m.fl., 2021). Uppgifter som registrerats vid fyra europeiska stationer under 1996–2017 visar vidare att långsiktiga förändringar av UV-strålningen inte bara beror på förändringar i aerosoler, utan även på förändringar i grumlighet och ytalbedo (andelen solljus som reflekteras av jordens yta), medan förändringar i totalt ozon spelar en mindre viktig roll (Fountoulakis m.fl., 2019). I Östeuropa ledde minskningen av både totalt ozon och grumlighet mellan 1979 och 2015 till en ökning av den dagliga UV-strålningen på marknivå som kan påverka människors hud (den erytemala dagliga dosen) med upp till 5–8 % per årtionde (Chubarova m.fl., 2020).

Klimatförändringarna förändrar UV-exponeringen och påverkar hur människor och ekosystem reagerar på UV. För de nordiska länderna verkar exceptionellt långa perioder med klar himmel och registrerade torra och varma förhållanden vara den främsta orsaken till ovanligt höga UVI-värden under sommaren 2018. Sådana exceptionella förhållanden är en del av rekordhöga värmeböljor som drabbade stora delar av Central- och Nordeuropa och har förekommit oftare under de senaste årtiondena. Den underliggande kopplingen till klimatförändringar som orsakar uppvärmning av Arktis och ökande värmeböljor håller på att undersökas (Bernhard m.fl., 2020).

Framtida regionala UV-strålningsprognoser under klimatförändringar beror främst på molntrender, aerosol- och vattenångtrender och stratosfäriskt ozon. För Centraleuropa ger IPCC:s bedömningsrapport 6 lågt förtroende för en ökning av ytstrålningen, särskilt på grund av oenighet i molntäcket över globala och regionala modeller samt vattenånga. Regionala och globala studier visar dock att det finns ett medelhögt förtroende för ökad strålning i södra Europa och minskad strålning i norra Europa (Ranasinghe m.fl., 2021).

Dessutom leder stigande temperaturer i samband med klimatförändringar till beteendeförändringar, såsom ökad tid utomhus och utsöndring av skyddskläder som leder till mer exponering för UV-strålning och hudcancer än med lägre temperaturer. Men när temperaturen är mycket hög spenderar människor mindre tid utomhus än de gör med små temperaturökningar, vilket minskar exponeringen för UV-strålning. Även om sociala beteenden är svåra att förutsäga är effekterna av mänskligt beteende som svar på temperaturökningar sannolikt en viktigare faktor för hudcancer än ökningen av UV-strålningen i sig (Hiatt och Beyeler, 2020).

Politiska åtgärder

Förebyggandet av negativa hälsoeffekter av UV omfattar en tvådelad strategi i politiken, som syftar till att minska UV-strålningen i sig å ena sidan och öka medvetenheten om hälsorisker från UV-exponering å andra sidan.  För det första syftar Montrealprotokollet från 1987 (Unep 2018) och EU:s ozonförordning från 2009 till att minska utarmningen av stratosfäriskt ozon. Denna politik har lett till minskad konsumtion av ozonnedbrytande ämnen globalt och i EU, som redan har uppfyllt sina mål i linje med Montrealprotokollet, men aktivt fortsätter sin utfasning. Till följd av detta verkar ozonhålets omfattning (dvs. den del av stratosfären över Antarktis som är mest utarmad av ozon) plana ut. Mer behöver dock göras för att minska den globala användningen av ozonnedbrytande ämnen (EEA, 2021).

För det andra genomförs utbildningskampanjer som syftar till att öka medvetenheten om de faror som är förknippade med överdriven exponering för UV-strålning på internationell nivå. INTERSUN-programmet (ett samarbete mellan WHO, FN:s miljöprogram, Meteorologiska världsorganisationen, International Agency on Cancer Research och International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) främjar och utvärderar forskning om hälsoeffekterna av UV-strålning och utvecklar ett lämpligt svar genom riktlinjer, rekommendationer och informationsspridning (WHO, N.D.). År 2006 införde Europeiska kommissionen en rekommendation om märkning av solskyddsmedel för att göra det möjligt för konsumenterna att göra välgrundade val (2006/647/EG).

På nationell nivå tillhandahåller många EU-medlemsstater prognoser för UV-index (UVI) och tillhörande hälsoråd. UVI rapporteras ofta under sommarmånaderna tillsammans med väderprognosen i tidningar, på TV och på radio. UVI-prognoser på nationella språk finns tillgängliga för många europeiska länder från deras meteorologiska tjänster (se exempel här). UVI-tittare på engelska och för hela Europa finns t.ex. på tyska Meteorological Service, nederländska Tropospheric Emission Monitoring Internet Service och Meteorological Institute.