Kryptosporidios

Cryptosporidiosis är en infektiös diarrésjukdom som orsakas av parasiten Cryptosporidium. Dålig sanitet och begränsad tillgång till filtrerat vatten, vanligt i låginkomstländer, leder till högre infektionsrisker för kryptosporidios. Hittills är sjukdomen fortfarande underdiagnostiserad och underrapporterad i många länder, även i Europa, trots obligatorisk övervakning (ECDC, 2017–2021; Pane och Putignani, 2022). Trots en relativt låg anmälningsfrekvens i Europa är kryptosporidios en viktig tarmsjukdom som kräver övervakning och kontroll (ECDC, 2017–2021). En ökad infektionsrisk kan förväntas med stigande temperaturer, större nederbördsvariationer och mer extrema händelser i samband med klimatförändringar, särskilt för (sårbara) små barn i stadsområden.

Anmälningsfrekvens för totala och inhemska fall av kryptosporidios (karta) och totala rapporterade fall (graf) i Europa

_{Källa: ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases} (övervakningsatlas över infektionssjukdomar).

_{Anmärkningar: Karta och diagram visar uppgifter för EES-länderna. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. De gränser och namn som visas på denna karta innebär inte att Europeiska unionen officiellt godkänner eller godtar dem. Sjukdomen är anmälningspliktig på EU-nivå, men rapporteringsperioden varierar mellan länderna. När länder rapporterar noll fall visas anmälningsfrekvensen på kartan som ”0”. När länder inte har rapporterat om sjukdomen under ett visst år syns inte andelen på kartan och är märkt som ”ej rapporterad” (senast uppdaterad i september 2024).}

Källa & - överföring

Det finns flera olika Cryptosporidium-arter som kan infektera människor och/eller djur (Xiao och Feng, 2017). Infektionen inträffar när parasitens smittsamma stadium (oocyst) oavsiktligt intas via intag av fekalt förorenat vatten eller mat, eller via nära kontakt med smittade djur eller människor. Betydligt små mängder av oocystorna kan redan orsaka en infektion. De flesta mänskliga överföringar är vattenburna, efter kontakt med förorenad yta eller dricksvatten. Förorenade källor till dricksvatten eller rekreationsvatten (inklusive vattenrutschbanor, simbassänger och sjöar) kan leda till utbrott av kryptosporidios (Ramirez m.fl., 2004; WHO, 2022). Livsmedelsburna överföringar och utbrott sker när jordbruksfält befruktas med djuravföring, förorenad mat hanteras ohälsosamt, ingredienser tvättas med förorenat vatten eller via kontakt med människor med smittade djur (oftast nötkreatur).

Hälsoeffekter

Infektioner hos människor förekommer ibland utan symtom, men orsakar vanligtvis en typisk gastrointestinal sjukdom. Tre till 12 dagar efter infektion uppträder vattnig diarré, ofta åtföljd av magkramper, kräkningar, mild feber och aptitlöshet. Dessa symtom varar vanligtvis mindre än 2 veckor men kan kvarstå upp till en månad i svåra fall. Mer än en tredjedel av infektionerna är ihållande, vilket resulterar i återfall efter en kort period av förbättring. I dessa fall kan Cryptosporidium parasiten även orsaka skador i hela mag-tarmkanalen, vilket leder till svåra smärtor och potentiella komplikationer. Eliminering av parasiten resulterar dock oftast i snabb och fullständig återhämtning, även i svåra fall (Davies och Chalmers, 2009).

Dödlighet & dödlighet

I EES-länderna (utom Danmark, Frankrike, Italien, Liechtenstein, Schweiz och Turkiet på grund av avsaknad av uppgifter) under perioden 2007–2023:

• 86 188 infektioner
• Underrättelsefrekvens på 3,45 bekräftade fall per 100 000 invånare 2023
• Måttlig sannolikhet för sjukhusvistelse [1]
• 15 dödsfall och dödlighet under 0,1 %. För personer med ett svagt immunsystem som lider av en allvarlig infektion kan dödligheten stiga till 50 % och är en ledande dödsorsak för små barn i utvecklingsländer (Chako m.fl., 2010; Sow m.fl., 2016).
• Under 2023 registrerades 14 150 fall, vilket är den högsta siffran sedan 2007.

(ECDC, 2017–2021; ECDC, 2023)

Fördelning över befolkningen

• Åldersgrupp med den högsta sjukdomsincidensen i Europa: 0–4 år (ECDC, 2017–2021)
• Grupper med risk för allvarlig sjukdomsförlopp: barn under 2 år och personer med låg immunitet (Cabada och White, 2010; Gerace m.fl., 2019)
• Grupper med högre risk för infektion: Människor som kommer i nära kontakt med avföring från djur eller människor, sanitära anläggningar eller osäkert vatten, inklusive djurhanterare, resenärer, hälso- och dagvårdspersonal (Putignani och Menichella, 2010).

Klimatkänslighet

Klimatmässig lämplighet

Cryptosporidium oocysts trivs mellan 15 och 32 ° C. Parasiten är inte motståndskraftig mot ihållande höga temperaturer eller torra jordar. De infektiösa oocystorna har hårda skal och kan överleva temperaturer så låga som -20 ° C i flera dagar (Fayer och Nerad, 1996). Oocysterna kan överleva långa perioder under ogynnsamma miljöförhållanden utanför kroppen och förbli smittsamma i 2 till 6 månader i en fuktig miljö. Cellerna är också resistenta mot kemiska desinfektionsmedel som används för att rena dricksvatten eller klorering (Gerace et al., 2019; Pane och Putignani, 2022). Detta innebär att det är svårt att eliminera parasiterna när en vattenkälla är förorenad (Patz et al., 2000).

Säsongsbundenhet

I tempererade klimat är kryptosporidios vanligare i varmare månader. Kraftig nederbörd mot slutet av sommaren har potential att öka antalet fall av kryptosporidios (Jagai et al., 2009). I Europa förekommer infektioner året runt med en topp i september och en mindre ökning av antalet fall runt april-maj i vissa länder (ECDC, 2017-2021).

Effekter av klimatförändringar

I tempererade och tropiska regioner förekommer kryptosporidios oftare med högre temperaturer och mer nederbörd. Extremt väder som leder till översvämningar eller torka kan båda leda till fler Cryptosporidium-parasiter i vattenkroppar. Kraftig nederbörd å ena sidan orsakar vatten att överstiga kapaciteten hos vattenreningsverk eller avloppssystem, på grund av vilka Cryptosporidium parasit kan förorena olika vattenkällor, inklusive dricksvatten och rekreationsvatten. Infektionsrisker på grund av ökad frekvens och intensitet av extrema regn och översvämningar kan särskilt öka risken för små barn – som är särskilt sårbara för cryptosporidiosis-infektioner – som bor i stadsområden – där de utsätts för avloppsvattenbräddning efter dagvattenutsläpp under extrema väderförhållanden (Young et al., 2015). Torka kan å andra sidan minska vattenvolymerna i reservoarer, naturliga vattenförekomster och avloppsvatten från vattenreningsverk i den utsträckning som patogenkoncentrationer blir problematiska (Semenza och Menne, 2009). I allmänhet kan en ökning av sjukdomsrisken förväntas med stigande temperaturer, större variation i nederbörd och mer extrema händelser i samband med klimatförändringar.

Förebyggande & Behandling

Förebyggande åtgärder

• God sanitär praxis
• Ökad medvetenhet om sjukdomsöverföring, personlig och offentlig hygien
• Skydd av vattenkällor och konstgjorda vattenkonstruktioner såsom vattentorn eller simbassänger mot kontaminering (Ryan m.fl., 2016; WHO, 2022)
• Fallrapportering och isolering av patienter med ett allvarligt utfall
• Inget vaccin mot Cryptosporidium parasiter tillgängligt

Behandling

• Rehydrering, smärtstillande, elektrolytersättning
• Antibiotika eller passiv antikroppsbehandling i svåra fall
• Nitazoxanid

Referenser

Cabada, M. M., och White, A. C., 2010, Behandling av cryptosporidiosis: Vet vi vad vi tror att vi vet? Aktuellt yttrande om infektionssjukdomar 23(5), 494–499. https://doi.org/10.1097/QCO.0b013e32833de052

Chako, C. Z., et al., 2010, Cryptosporidiosis in People: It’s Not Just About the Cows, Journal of Veterinary Internal Medicine 24(1), 37–43. https://doi.org/10.1111/j.1939-1676.2009.0431.x

Davies, A. P. och Chalmers, R. M., 2009, Cryptosporidiosis, BMJ 339, b4168. https://doi.org/10.1136/bmj.b4168

ECDC, 2017–2024, Annual epidemiological reports for 2014–2021 – Cryptosporidiosis. Finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/cryptosporidiosis. Senast hämtad augusti 2024.

ECDC, 2024, Surveillance Atlas of Infectious Diseases (övervakningsatlas över infektionssjukdomar). Finns på https://atlas.ecdc.europa.eu/public/index.aspx. Senast hämtad september 2024.

Fayer, R. och Nerad, T., 1996, Effects of low temperatures on viability of Cryptosporidium parvum oocysts. Tillämpad mikrobiologi och miljömikrobiologi 62(4), 1431-1433. https://doi.org/10.1128/aem.62.4.1431-1433.1996

Gerace, E., et al., 2019, Cryptosporidium-infektion: Epidemiologi, patogenes och differentialdiagnos, European Journal of Microbiology and Immunology 9(4), 119–123. https://doi.org/10.1556/1886.2019.00019

Jagai, J. S., et al., 2009, Seasonality of cryptosporidiosis: En metaanalysmetod, Environmental Research 109(4), 465–478. https://doi.org/10.1016/j.envres.2009.02.008

Pane, S. och Putignani, L., 2022, Cryptosporidium: Fortfarande öppna scenarier, patogener 11(5), 515. https://doi.org/10.3390/pathogens11050515

Patz, J. A., et al., 2000, Effekter av miljöförändringar på nya parasitsjukdomar. International Journal for Parasitology 30(12–13), 1395–1405. https://doi.org/10.1016/S0020-7519(00)00141-7

Putignani, L. och Menichella, D., 2010, Global Distribution, Public Health and Clinical Impact of the Protozoan Pathogen Cryptosporidium, Interdisciplinary Perspectives on Infectious Diseases 2010, 753512. https://doi.org/10.1155/2010/753512

Ramirez, N. E., et al., 2004, A review of the biology and epidemiology of cryptosporidiosis in humans and animals, Microbes and Infection 6(8), 773–785. https://doi.org/10.1016/j.micinf.2004.02.021 (på engelska).

Ryan, U., et al., 2016, Cryptosporidium hos människor och djur – En hälsostrategi för profylax, Parasite Immunology 38(9), 535–547. https://doi.org/10.1111/pim.12350

Semenza, J. C. och Menne, B., 2009, Climate change and infectious diseases in Europe, The Lancet Infectious Diseases 9(6), 365–375. https://doi.org/10.1016/S1473-3099(09)70104-5

Sow, S. O., et al., 2016, The Burden of Cryptosporidium Diarrheal Disease among Children < 24 Months of Age in Moderate/High Mortality Regions of Sub-Saharan Africa and South Asia, Utilizing Data from the Global Enteric Multicenter Study (GEMS), PLOS Neglected Tropical Diseases 10(5), e0004729. https://doi.org/10.1371/journal.pntd.0004729

WHO, 2022, Världshälsoorganisationen, https://www.who.int/. Senast hämtad augusti 2022.

Xiao, L. och Feng, Y., 2017, Molekylära epidemiologiska verktyg för vattenburna patogener Cryptosporidium spp. Och Giardia duodenalis, Food and Waterborne Parasitology 8–9, 14–32. https://doi.org/10.1016/j.fawpar.2017.09.002

Young, I., et al., 2015, A systematic review and meta-analysis of the effects of extreme weather events and other weather-related variables on Cryptosporidium and Giardia in fresh surface waters, Journal of Water and Health 13(1), 1–17. https://doi.org/10.2166/wh.2014.079
(inte översatt till svenska).

[1] Sannolikheten för sjukhusvistelse betecknas som låg, måttlig eller hög när < 25 %, 25–75 % respektive > 75 % av fallen läggs in på sjukhus. Sannolikheten baseras på tillgängliga data om sjukhusvistelsestatus för rapporterade fall. Under 2020–2021 var sjukhusvistelsen känd i omkring 55 % av fallen.