Begränsning av klimatförändringar inom hälso- och sjukvårdssektorn

Hälso- och sjukvårdssektorn spelar en avgörande roll för samhällets välbefinnande, men bidrar också i hög grad till utsläppen av växthusgaser. Medan studien av hälsoriskerna med klimatförändringar nu är ett väletablerat forskningsområde (Kirk et al. 2021, Pichler m.fl., 2019) håller

Som en del av satsningen på utfasning av fossila bränslen i samhället för att nå nettonollutsläpp måste åtgärder för att minska växthusgasutsläppen från hälso- och sjukvårdssektorn därför vara en del av lösningen. Därför är förståelsen för var utsläppen sker i hälso- och sjukvårdssystemen avgörande för att identifiera möjligheter till klimatåtgärder.

Vilka är källorna till växthusgasutsläpp inom hälso- och sjukvårdssektorn?

Enligt redovisningsstandarderna för växthusgaser kan utsläppen från hälso- och sjukvårdssektorn delas in i tre huvudkategorier:

• Direkta utsläpp (Scope 1) kommer från energianvändning på plats, såsom uppvärmning, kylning och generatorer, och från användning av medicinska gaser med stor påverkan som bedövningsmedel.
• Indirekta utsläpp från inköpt energi (område 2) är kopplade till el, värme och kyla som köps från externa leverantörer.
• Andra indirekta utsläpp (Räckvidd 3) omfattar utsläpp från produktion och transport av läkemedel, medicinsk utrustning och livsmedelstjänster samt från personal- och patienttransporter, städtjänster och avfallshantering.

Källa: Anpassad från Health Care Without Harm, 2022

I EU stod hälso- och sjukvårdssektorn för i genomsnitt 4,29 % av de nationella växthusgasutsläppen 2014 (Health Care Without Harm, 2021). Det finns dock betydande skillnader mellan länderna när det gäller andelen nationella utsläpp som orsakas av hälso- och sjukvård (från 2 % till 6 % i vissa länder) och när det gäller källorna till hälso- och sjukvårdsutsläpp i sig, indelade i tillämpningsområden.

Anmärkningar: Uppgifterna avser 2018. *Genomsnitten för EES-32 omfattar inte Cypern, Liechtenstein och Malta, eftersom uppgifter för dessa länder inte fanns tillgängliga.

Scope 1 avser direkta utsläpp som sker inom hälso- och sjukvårdsinrättningar. Scope 2 avser indirekta utsläpp från inköpt el som används i hälso- och sjukvårdsinrättningar. Scope 3 avser alla andra indirekta utsläpp i hela leveranskedjan för hälso- och sjukvård.

Källa: Anpassad från OECD (2025).

Merparten av hälso- och sjukvårdsutsläppen kommer från indirekta källor. Under 2018 härrörde omkring 78 % av hälso- och sjukvårdsutsläppen i EU-länderna från leveranskedjor (Scope 3), vilket belyser vikten av upphandlings- och produktionssystem i insatserna för att minska utsläppen (2018 års EU-genomsnitt exklusive Cypern och Malta, egna beräkningar baserade på OECD, 2025).

Hälso- och sjukvårdsutsläpp i siffror

¹ 2018 EEA-32-genomsnitt (utom Cypern, Liechtenstein och Malta, egna beräkningar baserade på OECD, 2025)
² 1995–2019 (Haagenars m.fl., 2025)

Hur kan sjukvården minska utsläppen?

De effektivaste hävstängerna för utfasning av fossila bränslen inom hälso- och sjukvården varierar i varje land beroende på hur varje utsläppsområde bidrar till hälso- och sjukvårdssektorns totala utsläpp. 

Att minska scope 1-utsläppen innebär antingen att förbättra effektiviteten i energianvändningen från fossila källor eller att övergå till förnybara källor för primärenergi för uppvärmning och kylning. När det gäller sjukhus kan en minskning av läckaget av vissa medicinska gaser påverka utsläppen av växthusgaser, eftersom vissa gaser som används som bedövningsmedel, såsom desfluoran, har en växthuseffekt som är hundratals gånger starkare än koldioxid (Health Care Without Harm, 2019). Utsläpp från energianvändning för transport av patienter omfattas också av scope 1-utsläpp, som kan minskas genom användning av elfordon i stället för fordon som använder förbränningsmotorer, och övergången till mer hållbara flygbränslen för lufttransport av patienter. 

I samband med scope 2-utsläppsminskningar är övergången från ett fossilt bränsle till en förnybar strömförsörjning en viktig hävstång för utsläppsminskningar. När det gäller utsläppsintensiva system för fjärrkyla eller fjärrvärme som försörjer sjukhus kan en eftermodifiering av kyl- eller värmenätet för att tillgodose mer hållbara energikällor vara nödvändig för att minska utsläppen. Att minska elanvändningen genom att investera i byggnaders energieffektivitet är också en hävstång för att minska utsläppen från inköpt el.

Scope 3-utsläppsminskningar omfattar begränsning av indirekta utsläpp från produktion och transport av produkter eller människor till anläggningen. Produktionen av läkemedel och medicintekniska produkter kan vara en viktig källa till utsläpp av växthusgaser genom de energiintensiva processer som krävs för att tillverka dem. För dessa utsläppskällor måste åtgärder vidtas på tillverkarnivå, men också när det gäller upphandlingsstrategier för hälso- och sjukvårdspersonal som prioriterar hållbart tillverkade produkter. Hållbar livsmedelsförsörjning till sjukhus kan också vara en hävstång för utsläppsminskningar inom scope 3, genom användning av lokalt framställda produkter med lägre koldioxidavtryck och organisatoriska förändringar för att förhindra matsvinn (Talbot m.fl., 2025). Slutligen kan en mer hållbar hantering av avfall, vatten och sanitet också bidra till en minskning av scope 3-utsläppen (Oruçoğlu m.fl., 2024).

Genom att minska utsläppen från direkta och indirekta källor kan hälso- och sjukvårdsverksamhetens fotavtryck minskas på ett heltäckande sätt, vilket exemplet med hälso- och sjukvårdssystemet i Genève visar:

Källa: Anpassad från Mermillod m.fl., 2024

Utöver de omfattande åtgärder som lyfts fram här betonar litteraturen också vikten av att förändra den dagliga praxisen inom hälso- och sjukvården för att uppnå utsläppsminskningar. I slutändan kan ett mer miljömässigt hållbart hälso- och sjukvårdssystem uppnås om hälso- och sjukvårdspersonal tar till sig bästa praxis och tillämpar den i sitt dagliga arbete (Yeboah m.fl., 2024). 

Exempel på initiativ

Följande exempel från hela Europa visar hur olika typer av initiativ kan hantera utsläpp inom hälso- och sjukvårdssektorns olika områden:

Österrike: Hållbar upphandling av livsmedel på sjukhus i Wien 

Frankrike: Återvinning av läkemedel

Italien: Bologna AUSL Health Authority - Eftermontering av energieffektivitet

Polen: Koldioxidsnålt sjukhus i Wolica

Spanien: Elektriska ambulanser på Galician Health Service

Sverige: Minska hälso- och sjukvårdssektorns koldioxidavtryck i Skåne

Kroatien: Solkraftverk, Zadars allmänna sjukhus

Tyskland: Initiativ för hållbar endoskopi vid universitetssjukhuset i Würzburg

Island: Landspitali nationella universitetssjukhus

Referenser