System för tidig varning

System för tidig varning för klimatrisker för hälsa och välbefinnande måste bygga på en sund vetenskaplig och teknisk grund som gör det möjligt att fokusera på de regioner och befolkningsgrupper som är mest utsatta. System för tidig varning omfattar upptäckt, analys, förutsägelse och sedan varningsspridning följt av beslutsfattande och genomförande.

Sådana system varnar berörda parter och sårbara befolkningsgrupper för klimatrisker såsom tropiska cykloner, översvämningar, stormar, laviner, tornados, kraftiga åskväder, extrem värme och kyla, skogsbränder, torka osv. För att vara effektiva och fullständiga måste ett system för tidig varning omfatta fyra samverkande delar, nämligen i) riskkunskap, ii) övervaknings- och varningstjänster, iii) spridning och kommunikation samt iv) insatsförmåga.

I Europa finns det stor erfarenhet av system för tidig varning, särskilt när det gäller översvämnings- och plötslig översvämningsrisk, stormar, skogsbränder, värmeböljor och torka. System för tidig varning är direkt relevanta för olika sektorer som främst påverkas av klimatrelaterade risker, däribland folkhälsa, katastrofriskreducering, jordbruk, skogsbruk, transport och energi.

Varningssystem för flera faror

Vissa system för tidig varning tillhandahåller tjänster och produkter för flera klimatrelaterade risker.

Meteoalarm är en gemensam insats från EUMETNET (The Network of European Meteorological Services). Det ger varningar i Europa för extrema väderhändelser, inklusive kraftiga regn med risk för översvämningar, svåra åskväder, stormvindar, värmeböljor, skogsbränder, dimma, snö eller extrem kyla med snöstormar, laviner eller svåra kustvatten.

Copernicus katastrofhanteringstjänst (CEMS), som drivs av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, ger (bland annat) tillgång till viktiga europeiska system för tidig varning, särskilt det europeiska systemet för medvetenhet om översvämningar (EFAS), det europeiska informationssystemet för skogsbränder (EFFIS) och det europeiska observationsorganet för torka (EDO). Den är också kopplad till de globala versionerna av dessa system för tidig varning (GloFAS, GDO, GWIS) och till det globala systemet för katastrofvarning och samordning (GDACS) för tropiska cykloner. Dessa versioner täcker de utomeuropeiska områdena i Europa som ofta påverkas av extrema händelser.

Värme och hälsa

Europa har upplevt flera extrema sommarvärmeböljor sedan 2000, vilket har lett till hög dödlighet och socioekonomiska effekter. Frekvensen av extrema värmehändelser och deras motsvarande effekter på människors hälsa och välbefinnande beräknas öka avsevärt i ett varmare klimat. Gemensamt samarbete mellan institutionella organ och tvärvetenskapliga strategier är avgörande för en framgångsrik utveckling av varningssystem och handlingsplaner för värme och hälsa, som kan minska effekterna av extrem värme på befolkningen.

Heat-Shield-projektet tar itu med de negativa effekterna av ökad värmestress på arbetsplatsen på hälsa och produktivitet. Projektet har utvecklat en MapViewer, som ger en 4-veckors värmebölja prognos för Europa, med fokus på hälsa på arbetsplatsen. Projektet har också tagit fram en översikt över befintliga varningssystem för värme och hälsa i Europa, som innehåller en toppmodern översyn av 16 europeiska varningssystem för värme och hälsa och handlingsplaner för värme och hälsa.

Klimatkänsliga infektionssjukdomar

Europeiska polleninformationstjänster

Stigande temperaturer som orsakas av klimatförändringar innebär att träd och andra växter blommar tidigare eller längre, vilket förlänger lidandet för många människor med pollenallergier.

Polleninfoportalen ger dagligen uppdaterade pollenprognoser och allergiriskbedömningar. Det har utvecklats i partnerskap mellan det europeiska nätverket för aeroallergen (EAN) och Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS).

Relaterade resurser

Maps and charts