Anpassning i Karpaterna

Påverkan & Sårbarheter

Klimatvariationerna kommer sannolikt att öka. Regionens stora sårbarhet för klimatförändringar presenteras nedan för sex sektorer: vattenresurser, skogsbruk, våtmarker, gräsmarker, jordbruk och turism. I detta avsnitt presenteras kortfattat observationer och scenarier för klimatförändringar i den karpatiska regionen och baseras på resultaten av de tidigare nämnda forskningsprojekten.

Observationer och prognoser

Förändringar i temperatur

Förändringar i nederbörd och vattenresurser

CARPATCLIM-projektet

Sektorsspecifika effekter och sårbarheter

Effekter på ekosystemen

Klimatförändringarnas inverkan på skogsekosystemen beror på skogstyp, höjd och artsammansättning. På senare tid har skogsskadorna i Karpaterna ökat. Vindskador följt av utbrott av skadeinsekter, utbrott av bladlöss samt effekterna av torka har observerats för att äventyra stabiliteten i Karpaternas skogsekosystem och hållbarheten i skogens ekosystemtjänster. Förändringar i nederbörds- och temperaturmönstren kommer att leda till förlust av skogens biologiska mångfald. Eftersom de flesta av de karpatiska skogarna förvaltas kommer graden av förväntade förändringar i stor utsträckning att bero på skogsförvaltning och mänskligt stöd till inneboende anpassningsmekanismer.

En ökning av torkan kommer att leda till en minskning av bokskogarna. På lägre höjder när torka blir den begränsande faktorn ek är mer konkurrenskraftig än bok och kommer gradvis att ersätta bok. Bokskogarnas sårbarhet för klimatförändringar anses vara måttlig till hög. En temperaturökning kan vara gynnsam för boktillväxten om nederbörden är tillräcklig och vid bokens övre altitudgräns. Vid övre altitudgränsen kan dock en ökning av stormhändelser orsaka ökande skador. Torktoleranta sesila ekskogar kommer sannolikt att öka i omfattning i områden där mark överges. Sårbarheten för klimatförändringar är måttlig. Arterna är i allmänhet anpassade till torrare förhållanden. Ökad stress på grund av torka ökar sårbarheten för skador orsakade av insekter (t.ex. ekprocessionsfjärilar) och patogener (t.ex. rotförlust). Utökad torka kan vara problematisk för vissa arter.

Gran bör betraktas som en mycket sårbar art. Klimatförändringarna kommer sannolikt att skapa ett ytterligare tryck på minskningen av granbeståndet, utom på de högsta höjderna där gran förekommer naturligt.

Påverkan på våtmarker

Karpaternas våtmarker är mycket känsliga för både naturliga och antropogena påfrestningar. De mest sannolika effekterna i samband med ytvattenresurser kommer att omfatta tätare översvämningar, längre perioder av torka, en ökning av vattentemperaturen, vilket i sin tur indirekt kommer att bidra till försämrad vattenkvalitet, begränsning av grundvattenbildningen, spridning av invasiva arter, bortkoppling av funktionella livsmiljöer samt skada den övergripande flodintegriteten. Minskningen av nederbörden i den södra delen kommer att leda till mindre vatten för våtmarkerna i detta område och kan leda till uttorkning och förlust av våtmarksrelaterad biologisk mångfald. Prognoser för den genomsnittliga vattentemperaturen på sommaren når en ökning på 4 °C eller mer, vilket förväntas få definitiva effekter på akvatiska ekosystem i form av en minskning av temperaturintoleranta och syreintoleranta arter, algblomningar etc. De mer frekventa förväntade extrema höga värdena för vattentemperatur påverkar vattenlevande biota direkt genom att överskrida arters termiska tolerans, liksom indirekt genom försämringen av syreförhållandena.

Minskat snötäcke, kraftiga regn som orsakas av en ökad klimatvariation och förändringar i nederbördsmönstren förväntas förändra floddynamiken och öka risken för plötsliga översvämningar. De mest sårbara våtmarkshabitaten är torvmarker, Mindre vatten innebär att dessa försvinner.

Effekter på gräsmarker

Karpaternas gräsmarker är bland de rikaste gräsmarksbiotoperna i Europa. Under de senaste förhållandena har förvaltningssystem större inverkan på gräsmarker i Karpaterna än klimatförändringar, men dessa system påverkar gräsmarkernas förmåga att reagera på klimatförändringar. Temperaturökningar, mer extrem torka och översvämningar, jorderosion och en uppåtgående trädgräns i kombination med nedläggning av dessa gräsmarker förväntas alla minska gräsmarkernas kvalitet och täckning, vilket leder till fragmentering av livsmiljöer och förlust av arter.

Gräsmarker kommer att påverkas negativt av klätterträdlinjen. Klimatförändringarna har resulterat i varmare sommartemperaturer över Karpaterna, vilket är särskilt gynnsamt för träd på övre höjder. Från de första årtiondena fram till slutet av 1900-talet har man observerat en minskning av ängsmarkerna i bergen och en ökning av trädlinjerna, främst av barrträdsarter på högre höjder. Förändringar i artsammansättning sker snarare på grund av uppkomsten av "nya" arter än på grund av att "ursprungliga" gräsmarksarter inte tål klimatförändringar. Allteftersom förändringarna fortskrider kan artmångfalden bli större under de första åren (när de "gamla" och "nya" arterna är närvarande), men sedan minskar den i takt med att de nya arterna tar över livsmiljöerna. Produktiviteten kommer sannolikt att följa samma mönster.

Konsekvenser för skogsbruket

De negativa effekterna av klimatförändringarna kan leda till potentiella förluster av kvalitet och kvantitet av råvaror för träindustrin i regionen samt till försämring av andra skogsfunktioner som anges ovan. Ytterligare negativa effekter av klimatförändringarna på skogar inkluderar torka som leder till ökad vattenstress, vilket i sin tur leder till minskad naturlig och ekonomisk avkastning från naturliga tillväxtskogssystem (bok, avenbok, ek, eklundar). Förutom negativa effekter kan klimatförändringarna också bidra till ökad skogsproduktion under särskilda omständigheter. Ökad medeltemperatur i kombination med ökad CO2-koncentration påskyndar fotosyntesen hos de flesta tempererade trädarter. Detta sker dock endast om vattenförsörjning, ljus och näringstillförsel inte framträder som en begränsande faktor. Ökade temperaturer och högre förekomster av torka kommer att leda till förändringar i artsammansättningen, särskilt på lägre höjder mot mer torktåliga trädarter. Mer frekvent och ökad torka stress kan öka skadedjur och patogena skador, liksom skador från brand. Trädlinjen kommer att röra sig uppåt, och förekomsten av arter kommer att migrera upp- och norrut.

Vissa arter och samhällen kan kollapsa till följd av dessa förändringar, särskilt där konnektivitet och ekologiska korridorer är begränsade. Särskilt sårbara arter är gran på lägre höjd, bok, lönn, ek och kalk. Ökad markerosion kommer att öka risken för jordskred i lägre bergsområden. I allmänhet är skogarna på lägre höjd, främst i södra Slovakien, Ungern, Rumänien och Serbien, särskilt utsatta för torka och temperaturökning. De ukrainska karpaterna och den polska delen av de yttre östra karpaterna bedömdes ha måttlig till låg sårbarhet.

Konsekvenser för jordbruket

Ett varmare klimat kan leda till en ökning av det norra utbredningsområdet över vilka grödor som soja och solrosor kan odlas och potentiella ökningar av avkastningen från den längre växtsäsongen kan förväntas. Jordbruk kan bli möjligt på högre höjder. I vissa delar av Karpaterna kommer avkastningen av majs och vete av de nuvarande sorterna att minska, medan avkastningen av solrosor och soja på andra håll kan öka på grund av högre temperaturer och migration av dessa grödors norra gräns. På samma sätt förväntas vintervete öka. I allmänhet kommer en övergång under vårplantering mot vintergrödor att vara möjlig. Tyvärr förutspås sårbarheten för skadedjur öka, och minskad produktivitet förväntas också som ett resultat av jorderosion, grundvattenutarmning och extrema väderhändelser.

Konsekvenser för turismen

Turismen kommer att uppleva både positiva och negativa effekter av klimatförändringarna. Ekoturism, sommarturism, hälsoturism och yrkesturism kan påverkas positivt av klimatförändringarna. Stigande temperaturer på sommaren både i Karpaterna och på andra håll, till exempel Medelhavet, kan föra fler turister till bergen för bekväma temperaturer. Å andra sidan kommer vintersportens möjligheter att bli mer begränsade. Prognoser för snöns varaktighet och djup tyder på betydande förändringar under de kommande 50 åren. Men eftersom turismen i Karpaterna för närvarande är mycket diversifierad är endast en liten del av besökarna beroende av snötillgången.