Europeisk klimatriskbedömning

EUCRA är den första vetenskapliga rapporten av sitt slag som kompletterar den befintliga kunskapsbasen om bedömning av klimatrelaterade risker i Europa.

EUCRA syftar till att hjälpa europeiska beslutsfattare att identifiera prioriteringar för anpassning till klimatförändringarna i klimatkänsliga sektorer under EU:s nästa policycykel, efter valet till Europaparlamentet 2024. Rapporten syftar också till att bidra till att identifiera prioriteringar för framtida anpassningsrelaterade investeringar och tillhandahålla en EU-omfattande referenspunkt för genomförande och uppdatering av nationella eller subnationella klimatriskbedömningar. 

EUCRA fokuserar på risker för Europa som orsakas eller förvärras av klimatförändringar orsakade av människan, men tar också hänsyn till icke-klimatrelaterade riskfaktorer och det politiska sammanhanget. Den tar upp följande: 

• ”Komplexa” klimatrisker, inbegripet risker som orsakas av kombinationen av klimatrisker och/eller icke-klimatrisker (”sammansatta faror”), risker som sprids genom system och sektorer (”kaskadrisker”) och risker som påverkar Europa från länder utanför Europa (”gränsöverskridande risker”).
• Konsekvenserna för den sociala rättvisan av klimatrisker och hantering av klimatrisker, med angivande av de europeiska regioner som påverkas mest av och de befolkningsgrupper som är mest utsatta för stora klimatrisker. 
• Prioriteringar för åtgärder för att integrera risker inom relevanta politikområden på grundval av en bedömning av riskernas allvarlighetsgrad och hur brådskande de är. Detta inbegriper beaktande av tidpunkten för risker, riskägande och det relevanta politiska sammanhanget.
• Möjliga synergier och kompromisser mellan ökad klimatresiliens och andra politiska mål på grundval av tillgängliga bevis. 

EUCRA visar följande:

• Alla delar av Europa upplever extrema klimatförhållanden som saknar motstycke i historien. Dessa ytterligheter kommer att öka ytterligare i frekvens eller svårighetsgrad, särskilt för höguppvärmningsscenarier.
• Vissa klimatrisker i Europa ligger redan nu på kritiska nivåer, såsom risker för ekosystemen, hälsorisker till följd av värmeböljor, risker i samband med översvämningar i inlandet och risker för europeiska solidaritetsmekanismer. Många andra risker kan nå kritiska eller till och med katastrofala nivåer under detta århundrade.
• Brådskande åtgärder behövs, både för risker som nu ligger på kritiska nivåer och för risker med en lång politisk horisont, t.ex. i samband med byggnader, långlivad infrastruktur, fysisk planering och skogsbruk. 
• De flesta klimatrisker ägs gemensamt av EU och dess medlemsstater. Detta innebär att beslutsfattare på europeisk, nationell och lokal nivå måste samarbeta för att hantera dessa risker.

EUCRA identifierar totalt 36 stora klimatrisker för Europa med potential för allvarliga konsekvenser. Dessa risker är grupperade i fem breda grupper: ekosystem, livsmedel, hälso- och sjukvård, infrastruktur samt ekonomi och finans. I bedömningen identifieras dessutom tre stora klimatrisker som är specifika för EU:s yttersta randområden.

Mer än hälften av de klimatrisker som identifieras i rapporten kräver fler åtgärder nu och åtta av dem anses vara särskilt brådskande. Dessa akuta risker spänner över olika kluster och omfattar följande: risker för kustekosystemen, risker för marina ekosystem, Risker för människors hälsa till följd av värmestress. Risker för befolkning och infrastruktur till följd av översvämningar i inlandet. och risker för de europeiska solidaritetsmekanismerna. 

I södra Europa är följande ytterligare risker mycket brådskande: Risker för ekosystem, befolkning och bebyggd miljö till följd av skogsbränder. Risker för vegetabilieproduktionen. och risker från värmeböljor till utomhusarbetare.

Flera av de 36 stora riskerna är redan på kritiska nivåer nu, och alla förväntas bli ännu allvarligare i framtiden. Många av dem har långa politiska horisonter, vilket innebär att de beslut som fattas i dag måste ta hänsyn till det förändrade klimatet och den ökande risken för att förhindra potentiellt katastrofala effekter i framtiden. 

Klimatriskerna skiljer sig avsevärt inom och mellan regioner, sektorer och utsatta grupper. Riskerna beror på deras exponering för klimatrisker och de miljömässiga och socioekonomiska förhållanden som avgör deras sårbarhet för dessa faror. 

EUCRA identifierar följande hotspots i Europa som är särskilt drabbade av flera klimatrisker: 

• Södra Europa. Denna region är särskilt utsatt på grund av de ökande effekterna av värme och torka på jordbruksproduktion, utomhusarbete, vattentillgång för ekonomiska sektorer och brandrisk. I södra Europa är landsbygdsområden och lokala ekonomier som är beroende av jordbruk, ekosystemtjänster och sommarturism särskilt utsatta. 
• Låglänta kustregioner, inklusive många tätbefolkade städer. Dessa hotas av översvämningar, erosion och saltvattenintrång som förvärras av stigande havsnivåer. 
• EU:s yttersta randområden. Dessa står inför särskilda risker på grund av sitt avlägsna läge, svagare infrastruktur, begränsad ekonomisk diversifiering och, för vissa av dem, starkt beroende av ett fåtal ekonomiska verksamheter. Särskilda klimatrisker kan ha hotspots i andra regioner än de som lyfts fram här. 

Temperaturmätningar visar att Europa värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet och därmed är den kontinent på jorden som värms upp snabbast. Detta beror på flera faktorer, bland annat andelen europeisk mark i Artic, som värms upp ännu snabbare, förlust av is och snötäcke och förändringar i atmosfäriska cirkulationsmönster som gynnar mer frekventa sommarvärmeböljor i Europa, särskilt i Västeuropa. 

Mer information om de nuvarande och förväntade klimatförhållandena i Europa finns i 2023 års rapport om det europeiska tillståndet för klimatet, som offentliggjorts av Copernicus klimatförändringstjänst (C3S) och Meteorologiska världsorganisationen (WMO).

Europeiska miljöbyråns uppgifter visar att klimatrelaterade ytterligheter i Europa har kostat omkring 650 miljarder euro i skador sedan 1980. Under perioden 2020–2023 översteg de årliga förlusterna cirka 50 miljarder euro. Om man tittar på enskilda händelser orsakade översvämningen i augusti 2023 i Slovenien direkta och indirekta skador som uppskattas till omkring 16 % av landets BNP.

En försiktig uppskattning är att en försämring av klimateffekterna skulle kunna minska EU:s BNP med omkring 7 % i slutet av århundradet. Den kumulativa ytterligare minskningen av BNP för EU som helhet skulle kunna uppgå till 2,4 biljoner euro under perioden 2031–2050, om den globala uppvärmningen mer permanent överskrider tröskelvärdet på 1,5 grader i Parisavtalet. För kostnader kopplade till särskilda extrema väderförhållanden uppskattas kostnaderna för torka till 9 miljarder euro per år och kostnaderna för översvämningar till mer än 170 miljarder euro totalt sedan 1980. I framtiden kan de årliga skadorna i Europa till följd av kustöversvämningar komma att överstiga 1 biljon euro fram till 2100, och 3,9 miljoner människor kommer att utsättas för kustöversvämningar varje år (kommissionens meddelande Hantering av klimatrisker – skydd av människor och välstånd, 2024).

Omfattningen av potentiella skador riskerar också att ytterligare påverka ekonomiernas och företagens konkurrenskraft, det geopolitiska landskapet (t.ex. global säkerhet, trygghet, handelsflöden och ekonomisk stabilitet), arbetskraften och fördjupade sociala ojämlikheter.

EU och dess medlemsstater har redan gjort betydande framsteg när det gäller att förstå de klimatrisker de står inför och förbereda sig för dem. Genomförandet av EU:s strategi för klimatanpassning är på god väg och på nationell nivå används nationella klimatriskbedömningar i allt högre grad som underlag för utvecklingen av anpassningspolitiken. Samhällsberedskapen är dock fortfarande låg, eftersom genomförandet av politiken släpar efter betydligt när det gäller snabbt ökande risknivåer.

EUCRA lyfter fram var ytterligare åtgärder behövs på både EU-nivå och medlemsstatsnivå inom de politikområden som är mest utsatta för klimatrisker. Den visar att integrering av nuvarande och framtida klimatrisker är ett krav inom praktiskt taget alla politikområden, särskilt de som har en lång politisk horisont, och att olika myndighetsnivåer måste samarbeta eftersom de flesta riskerna är samägda.

I mars 2024 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett meddelande om hantering av klimatrisker i Europa som svar på EUCRA. Kommissionen lyfter fram fyra huvudsakliga åtgärdskategorier: 

• Förbättrad styrning och närmare samarbete om klimatresiliens mellan nationella, regionala och lokala nivåer.
• Verktyg för att ge riskägare möjlighet att bättre förstå kopplingarna mellan klimatrisker, investeringar och långsiktiga finansieringsstrategier.
• Utnyttja strukturpolitiken, bland annat när det gäller fysisk planering och kritisk infrastruktur.
• Rätt förutsättningar för finansiering av klimatresiliens.

För att hantera stora risker med åtgärder på plats och förbättrat flernivåstyre kan insikter också dras från de 128 fallstudierna Climate-Adapt.  (april 2024).

EUCRA tillämpar klimatriskkonceptet i den sjätte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och riktlinjerna för riskbedömning i ISO 31000 och ISO 14091 när så är möjligt.

Klimatrelaterade faror omfattar både kroniska och akuta förändringar i klimatförhållanden som kan orsaka risker för mänskliga eller ekologiska system. Till stor del synonyma termer inkluderar klimatrisker, klimatrisker, klimatförändringsrisker, klimatpåverkansdrivare och klimatriskdrivare. 

Icke-klimatiska riskdrivare omfattar de processer och förhållanden som avgör hur vissa klimatrelaterade faror, enskilt eller i kombination, påverkar ett mänskligt eller ekologiskt system. De omfattar miljöstressfaktorer, såsom föroreningar eller fragmentering av ekosystem, Tekniska faktorer, t.ex. utformningsstandarder för kritisk infrastruktur. socioekonomiska faktorer, såsom tillgång till översvämningsförsäkring och allmän hälso- och sjukvård, och politiska aspekter, t.ex. fastställande av översvämningsriskområden och verkställande av byggförbud inom dessa. 

På grundval av befintliga vetenskapliga belägg genomfördes ett strukturerat riskurval, en analys och en utvärdering. I riskurvalet identifierades stora klimatrisker för Europa på grundval av gemensamma kriterier. I riskanalysen klassificerades dessa risker efter hur allvarliga de var över tid, baserat på deras potential för allvarliga konsekvenser för Europa. I riskbedömningsfasen utvärderades hur brådskande EU-åtgärder är med tanke på riskens allvarlighetsgrad över tid, förtroendet för bedömningen av riskens allvarlighetsgrad och de tidsmässiga aspekterna av potentiella anpassningsåtgärder tillsammans med riskägande, policyberedskap och policyhorisont. Den strukturerade riskbedömningen omfattade både författarna till de relevanta kapitlen och en oberoende riskbedömningspanel. Ytterligare information finns i bilaga 2 till EUCRA-rapporten.

EUCRA utvecklades på grundval av tillgängliga data och kunskaper från tidigare bedömningar av klimatrelaterade faror och risker i Europa och globalt och samordnades med pågående europeiska bedömningar för att säkerställa att resultaten kompletterar varandra.

De viktigaste uppgifts- och kunskapskällorna var följande:

• Rapporter och data från Copernicus klimatförändringstjänst (C3S).
• Den sjätte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).
• Publikationer från forskningsprojekt som finansieras genom Horisont 2020 och Horisont Europa
• Peseta-projekt som genomförs av Gemensamma forskningscentret (JRC).
• Rapporter och kunskapskällor som utarbetats av Europeiska kommissionen.
• Andra EES-produkter, inklusive Climate-Adapt-portalen.

Den första EUCRA var en påskyndad bedömning som gjordes under en period på endast ett och ett halvt år. På grund av den begränsade tid som stod till förfogande kunde rapporten inte täcka alla aspekter av klimatförändringarnas effekter på Europa, och vissa klimatrelaterade risker uppmärksammades därför endast i begränsad utsträckning eller inte alls. Dessa omfattar risker i samband med EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (t.ex. geopolitiska risker och risker i samband med okontrollerad migration) och klimatrisker som främst hanteras av privata aktörer. Rapporten innehåller inte heller någon översyn av anpassningsstrategier och anpassningsåtgärder på nationell nivå, och den innehåller inte heller någon bedömning av specifika anpassningslösningar eller deras genomförbarhet, kostnader och fördelar. 

EUCRA utarbetades av EEA i samarbete med ett brett spektrum av organisationer och experter under gemensamt ledarskap av Europeiska kommissionen (företrädd av generaldirektoratet för klimatpolitik) och EEA. De viktigaste genomförandepartnerna är följande:

• EES
• Partner i konsortiet European Topic Centre on Climate Change Adaptation and LULUCF (ETC CA):
• Euromed Centre on Climate Change Foundation (Europa-Medelhavscentrumet för klimatförändringar)
• EURAC Research – Europeiska akademin i Bozen-Bolzano
• Barcelonas superdatorcentrum
• Predictia Intelligent Data Solutions SL
• Finlands miljöcentral
• Stockholms miljöinstitut
• Wageningen University, Institutionen för miljövetenskaper
• PBL Nederländernas miljöbedömningsbyrå
• Gemensamma forskningscentret (JRC) och
• Copernicus klimatförändringstjänst (C3S)
• Externa bidragsgivare

Totalt 96 författare bidrog till rapporten, varav 4 från EEA, 54 från ETC CA, 14 från JRC, 2 från C3S och 22 externa.

Utarbetandet av EUCRA fick ytterligare stöd av en praktikgemenskap som bestod av följande grupper:

• Europeiska kommissionens arbetsgrupp
• Rådgivande expertgrupp
• Riskgranskningspanelen
• Eionetgruppen om klimatförändringarnas effekter, sårbarhet och anpassning

Ja, arbetet med den andra europeiska klimatriskbedömningen (EUCRA-2) pågår redan. EUCRA-2 kommer att stärka beaktandet av de ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga dimensionerna i klimatriskanalysen och samtidigt öka deltagandet av experter och berörda parter. Fokus kommer att ligga på att integrera riskbedömningen med praktiska åtgärder och strategier för att minska dessa risker, i linje med EU:s bredare politiska prioriteringar. Publicering är planerad till Q3 2028.  Läs mer om EUCRA-2