Byggnader

Byggnader

Huvudbudskap

• Byggnader kan vara sårbara för klimatförändringar – vilket kan påverka både byggnadens strukturella egenskaper och inomhusförhållandena i byggnaden. En oförmåga att korrekt reglera inomhustemperaturen kan leda till termiskt obehag för användarna, vilket kan leda till negativa effekter på hälsa, välbefinnande och produktivitet.
• EU arbetar för att ta itu med detta problem på flera fronter. Den har arbetat för att främja integreringen av anpassning till klimatförändringar i byggstandarder, har fastställt direktiv för att öka energieffektiviteten och energiprestandan och utvecklat strategier för att uppmuntra renovering av byggnader som leder till förbättrad resurs- och energieffektivitet. EU-kommissionen tog fram vägledning på EU-nivå om byggnaders klimatresiliens i mars 2023.
• Kunskapen om hur man kan öka den bebyggda miljöns resiliens uppdateras och utvecklas genom olika forskningsprogram och EU erbjuder ekonomiskt stöd, till exempel genom det nya europeiska Bauhaus, för innovativa idéer och lösningar.

Effekter och sårbarheter

Byggnader kan vara sårbara för klimatförändringar. Framtiden kan medföra ökad risk för kollaps, försämring av byggmaterial och till och med byggnadernas strukturella integritet, betydande värdeminskning på grund av fler stormar, snö- eller jordskredsskador, vattenintrång, försämrat inomhusklimat och minskad byggnadslivslängd. Nya och befintliga byggnader måste bedömas med avseende på motståndskraft mot nuvarande risker och framtida klimatförändringar och planeras eller uppgraderas i enlighet med detta.

Förutom att påverka byggnadens strukturella egenskaper kan klimatförändringarna påverka de förhållanden under vilka människor bor, arbetar och interagerar inomhus. Byggnadsanvändare måste använda värme- och kylsystem för att hantera termiskt obehag till följd av extrema temperaturer.

Politisk ram

EU:s strategi för klimatanpassning omfattar flera åtgärder för att ta itu med klimatsårbarheten i den bebyggda miljön, samtidigt som man är medveten om byggnaders övergripande betydelse inom den europeiska klimatpolitiken. I strategin understryks behovet av att förbättra byggnadernas beredskap för klimatförändringar. Strategin tar dessutom hänsyn till byggnaders roll i storskalig anpassning, till exempel när det gäller att begränsa den urbana värmeöeffekten med hjälp av gröna tak och väggar, och till behovet av mer exakta prognoser om klimatförändringarnas påfrestningar på den byggda miljön. På byggnadsnivå måste investeringspolitiska beslut underbyggas med solida klimatdata - inklusive beslut i hushållsskala om huruvida man ska renovera. När det gäller försäkringar för byggnader är en huvudprioritering i strategin att överbrygga klyftan i fråga om klimatskydd för infrastruktur och bebyggd miljö. Kopplingen mellan vatten och energi är också avgörande, och byggsektorn kan bidra till att hantera de relaterade sårbarheterna.

I strategin prioriteras naturbaserade lösningar som gröna tak och väggar, vilket kan bidra till att minska felanpassningen, något som strategin rekommenderar att man undviker. I byggnader kan till exempel naturbaserade lösningar vara ett hållbart alternativ till att enbart använda luftkonditionering för kylning. Åtgärder för grön infrastruktur (gröna korridorer, gröna stadsområden, träd i städer samt gröna tak och väggar) kan öka den byggda miljöns motståndskraft, särskilt när de integreras i stadsplaneringen och kombineras med naturbaserade lösningar.

Integreringen av anpassningsstrategin och meddelandet om renoveringsvågen 2020 planeras uttryckligen. Som en del av den europeiska gröna given syftar renoveringsvågen till att fördubbla renoveringstakten under de kommande tio åren och säkerställa högre energi- och resurseffektivitet. När det gäller anpassning pekar den på behovet av att se över standarderna för uppvärmning och kylning i byggnader samtidigt som hänsyn tas till utsatta människor och samhällets beredskap för värmeböljor förbättras. Detta eftersträvas ytterligare i 2020 års rekommendation om energifattigdom, som också ingår i renoveringsvågen.

Under 2021 inleddes en översyn av 2016 års kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av kontorsbyggnader (inom ramen för renoveringsvågen). Den omfattar kriterier för klimatresiliens och bygger på indikatorer som utvecklats inom den nya europeiska ramen för hållbara byggnader. Det senare, som lanserades 2020, syftar till att bedöma byggnaders hållbarhetsprestanda under hela deras livscykel, med hjälp av en rad indikatorer som omfattar hälso- och värmekomfort, extrema väderrisker, hållbar dränering och vattenförbrukning.

EU:s politik för uppvärmning och kylning av byggnader beskrivs på sidan Climate-ADAPT Health. Direktivet om byggnaders energiprestanda och energieffektivitetsdirektivet ger vägledning i detta avseende.

Förbättra kunskapsbasen

IPCC:s arbetsgrupp II:s rapport om klimatförändringar 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet omfattar sårbarheter och anpassningsalternativ för den bebyggda miljön, både ur ett globalt och flera regionala perspektiv (inklusive Europa och Medelhavsområdet) och inom bredare aggregat såsom stadsbebyggelse, hälsa och havsnivåhöjning.

De fysiska hot mot byggnader som orsakas av klimatförändringarna är skogsbränder, upptining av permafrost och stigande havsnivåer – en stor sårbarhet för många låglänta kuststäder, även europeiska sådana. Den bebyggda miljön ses därför som ett område för brådskande anpassningsåtgärder, såsom en översyn av byggnormerna i ett mer klimattåligt perspektiv. användning av innovativa byggmetoder, eller till och med omlokalisering till säkrare områden, när möjligheterna att rädda vissa mycket sårbara bosättningar kommer att vara uttömda. De rapporterade ojämna fördelningseffekterna av anpassningsåtgärder som måste hanteras inom ramen för en rättvis anpassningspolitik omfattar högre kostnader, försämrade boendeförhållanden inomhus (särskilt för de missgynnade, på grund av undermåliga byggmaterial som de fattiga har råd med, och anpassning till gentrifiering orsakad av klimatförändringar. IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C har behandlat klimatförändringarnas effekter och anpassningsalternativ inom byggsektorn som kan bidra till att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C.

Eurostats Urban Audit ger indikatorbaserad information om städernas anpassningsförmåga, inklusive infrastruktur och byggnader. Kartvisaren Urban Adaptation Map Viewer tillhandahåller indikatorer, t.ex. hårdgörning av mark och gröna stadsområden.

Urban Atlas från Copernicus landmiljöövervakningstjänst ger harmoniserad information om kartor över marktäcke och markanvändning i flera hundra städer och deras omgivningar.

Inom Europeiska kommissionens forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 är kunskap för anpassning till klimatförändringar i byggandet av infrastruktur ett av de ämnen som omfattas av arbetsprogrammet. RESIN-projektet hjälper städer att ta fram robusta anpassningsstrategier för sin mest kritiska infrastruktur. EU-CIRCLE-projektet utvecklar en unionsomfattande ram för att stödja viktig infrastruktur som är förberedd för naturkatastrofer, inbegripet klimatförändringar. Syftet med ABC21-projektet är att studera de bästa hållbara konstruktionerna för varma klimatzoner för att frigöra deras marknads- och forskningspotential. Projektet fokuserar på en bioklimatisk designstrategi, lågenergikylningstekniker och lokala byggmaterial som redan används i de varmare delarna av världen, såsom Afrika, och som kan identifieras och anpassas till andra geografiska områden.

Ytterligare kunskap om urban anpassning finns på Climate-ADAPT Urban-sidan.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s finansiering för anpassning stöds av den fleråriga budgetramen 2021–2027, som säkerställer att klimatanpassningsåtgärder har integrerats i alla EU:s stora utgiftsprogram.

EU:s finansiering för att stödja infrastrukturens motståndskraft, inbegripet byggnader, organiseras främst av sammanhållningspolitiken, närmare bestämt via Europeiska regionala utvecklingsfonden.

EU:s solidaritetsfond ingriper i nödsituationer efter det att skador har uppstått. Även klimatrelaterade evenemang kan finansieras.

Från och med 2021 omfattar forskningsprogrammet Horisont Europa byggnader inom mål 4 ”Effektiv, hållbar och inkluderande energianvändning” i kluster 5 ”Klimatenergi och klimatmobilitet”. Två ämnen inom mål 4 i detta program, med fokus på klimatsäkring av historiska byggnader respektive motståndskraft mot störande händelser i sårbara byggnader, hade sin tidsfrist för inlämning av förslag i september 2023. Därför kan nya projekt för anpassning i byggnader komma att finansieras under den kommande vintern. Byggnader är ett av de åtgärdsområden som omfattas av EU:s uppdrag för klimatanpassning som en del av Horisont Europa, som främjar ”mobilisering av medel som finns tillgängliga för renoveringsvågen till eftermodifiering och klimatsäkra offentliga byggnader och subventionerade bostäder, så att de blir resurs- och energieffektiva, hälsosamma och förenliga med principerna för den cirkulära ekonomin” i en anda av integrering av principerna för renoveringsvågen och anpassningsstrategin.

Andra typer av anpassning av EU-finansieringen inom infrastruktursektorn är bidrag från Europeiska investeringsbanken. Europeiska investeringsbanken främjar aktivt klimatresiliens i de finansierade projekten.

Försäkringar syftar till att ekonomiskt kompensera skador av katastrofer, som förväntas öka i förekomst på grund av klimatförändringar. Försäkringsskydd är ett mycket viktigt instrument för anpassning till klimatförändringar inom infrastruktursektorn, inklusive byggnader.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet av anpassningen

Sedan 2014 främjar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och Cenelec integreringen av anpassning till klimatförändringar i byggstandarder och främjar deras utveckling och harmonisering i syfte att integrera klimatförändringarnas effekter, tekniska framsteg och samhällets krav i investeringsbeslut, i enlighet med Europeiska kommissionens mandat.

Med inspiration från den kreativa rörelsen för ett sekel sedan har EU inom ramen för initiativet Renoveringsvågen lanserat det nya europeiska Bauhaus som en plattform för att främja kreativt gemensamt skapande av nya lösningar för en hållbar och vacker bebyggd miljö i EU. Initiativet syftar till att underlätta utbyte av idéer om mer överkomliga, tillgängliga hållbara bostadsutrymmen, mobilisera kreativiteten hos designers, arkitekter, ingenjörer, forskare, studenter och inspirerade människor med vilken bakgrund som helst, i syfte att i slutändan förbättra kvaliteten på vår levnadsupplevelse. Det kommer också att ge ekonomiskt stöd genom särskilda ansökningsomgångar och program inom den fleråriga budgetramen. Den inledande fasen har redan lett till flera ursprungliga bidrag, på grundval av vilka Europeiska kommissionen utfärdade ett meddelande den 15 september 2021.

Borgmästaravtalet om klimat och energi ger stöd till anpassningsåtgärder i stadssammanhang. Mer information finns på ClimateAdapt Urbans sida.