Kulturarv

Kulturarv

Huvudbudskap

• Effekterna av katastrofala händelser på kulturarvet, såsom översvämningar, torka och stormar, är kopplade till den långsamma uppkomsten av förändringar till följd av försämringsprocesser.

• Kulturarvet nämndes inte uttryckligen i den gröna given, men i enlighet med arbetsplanen för kultur 2019–2022 inrättades en grupp med experter från medlemsstaterna inom den öppna samordningsmetoden för att stärka kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringar.

• Europas kulturarv stöds av en rad EU-politikområden, EU-program och EU-finansiering, särskilt programmet Kreativa Europa. EU:s politik på andra områden som i allt högre grad tar hänsyn till kulturarvet omfattar allt från forskning, innovation, utbildning, miljö, klimatförändringar och regionalpolitik till digital politik.

Effekter och sårbarheter

Europas kulturarv är en rik och mångsidig mosaik av kulturella och kreativa uttryck, ett arv från tidigare generationer européer och ett arv för dem som kommer. Unescos definition av kulturarv omfattar artefakter, monument, en grupp byggnader och platser, museer som har en mångfald av värden, inklusive symbolisk, historisk, konstnärlig, estetisk, etnologisk eller antropologisk, vetenskaplig och social betydelse. Det omfattar materiellt kulturarv (rörligt, orörligt och under vatten), immateriellt kulturarv inbäddat i kultur- och naturarvsföremål, platser eller monument.

Effekterna av katastrofala händelser på detta arv, såsom extrema nederbördshändelser, översvämningar, jordskred och torka, påverkar kulturarvsplatser, inklusive historiska parker och trädgårdar. De är kopplade till den långsamma uppkomsten av förändringar som uppstår till följd av försämringsprocesser. Kontinuerlig temperaturökning och fluktuationer i temperatur och fuktighet eller fluktuationer i frys- och upptiningscykler orsakar nedbrytning och stress i material, vilket leder till ett större behov av restaurering och konservering. Biologisk nedbrytning orsakad av mikroorganismer, till exempel i form av mögel och algtillväxt, och insektsangrepp som angriper byggnaders fysiska struktur och samlingar av gallerier, bibliotek, arkiv och museer är mer benägna att inträffa.

Kulturarvet är också sårbart för felanpassning, när oavsiktlig förlust eller skada orsakas av anpassningsåtgärder. Det finns lite djupgående kunskap om klimatkrisens effekter på praxis, uttryck, kunskaper och färdigheter som samhällen, grupper och ibland individer känner igen som en del av sitt kulturarv. Snabbt ökande, samtidiga eller samtidiga extrema händelser är ett fokusområde inom klimatvetenskapen. Konsekvenserna av samtidiga katastrofer för hela kulturarvssektorn har dock ännu inte hanterats eller undersökts tillräckligt – detta är nu en stor källa till oro.

Politisk ram

I EU:s strategi för klimatanpassning erkänns behovet av att skydda och bevara kulturarvet mot bakgrund av klimatförändringarnas effekter, såsom översvämningar, stormar och stigande havsnivåer.

Kulturarvet nämndes dock inte uttryckligen i den gröna given. Samtidigt inrättades, i enlighet med arbetsplanen för kultur 2019–2022, en grupp med experter från medlemsstaterna inom ramen för den öppna samordningsmetoden för att stärka kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringar. Gruppens mandat var att undersöka kulturarvets bidrag till den europeiska gröna given och identifiera hot och luckor med anknytning till kulturarvet i samband med klimatförändringarna.

Denna grupp undersökte läget, kunskapsluckor och strukturella brister på EU- och medlemsstatsnivå. Den insamlade informationen visar att kulturarvet angrips av klimatförändringarna i en aldrig tidigare skådad hastighet och omfattning. EU:s medlemsstater har dock inte lämpliga strategier och handlingsplaner för att mildra dessa attacker, och inte heller EU. Sammanlagt 83 exempel på bästa praxis som samlats in från 26 länder visar på potentialen hos kulturarvslösningar i samband med klimatförändringarna. De utgör en ovärderlig källa till inspiration och idéer att efterlikna.

I september 2007 antog Europeiska rådet EU:s översvämningsdirektiv om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Syftet med direktivet är att minska och hantera de risker som översvämningar utgör för människors hälsa, miljön, kulturarvet och den ekonomiska verksamheten. Medlemsstaterna ska vart sjätte år rapportera hur många kulturarvsplatser som kan komma att påverkas av översvämningar.

Förbättra kunskapsbasen

Det finns flera EU-projekt som arbetar för att förbättra kunskapsbasen om anpassning till kulturarvet. Här är några exempel:

1. Projektet Klimat för kultur är ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla nya verktyg och metoder för att bedöma klimatförändringarnas inverkan på kulturarvet. Projektet omfattar fallstudier i olika regioner i Europa och är inriktat på att förbättra förståelsen av kulturarvets sårbarhet för klimatförändringarnas effekter och utveckla anpassningsstrategier.
2. ROCK-projektet, som står för "Regeneration and Optimization of Cultural heritage in creative and Knowledge cities", är ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa nya modeller för hållbar stadsutveckling som prioriterar kulturarv. Projektet omfattar fallstudier i städer i hela Europa och är inriktat på att förbättra kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter, såsom översvämningar och extrema väderhändelser.
3. Heracles-projektet, som står för "HEritage Resilience Against CLimate Events on Site", är ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa ny teknik och metoder för att skydda kulturarvet från klimatpåverkan som översvämningar, extrema väderhändelser och stigande havsnivåer. Projektet omfattar fallstudier i olika regioner i Europa och är inriktat på att förbättra kulturarvets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.
4. Det EU-finansierade YADES-projektet syftar till att utbilda ett nätverk av stipendiater i hur man kan bevara och stärka kulturarvsområdens och historiska städers motståndskraft mot klimatförändringar och därmed förknippade faror. Stipendiaterna kommer att utbildas för att utveckla och införa en detaljerad karta med visualiseringar för att övervaka hela systemet av faror från atmosfäriska och andra skadefunktioner till historiska byggnader och områden. Uppgifterna från övervakningsplattformen kommer att analyseras med hjälp av ett simuleringssystem och lämnas till lokala myndigheter, vilket möjliggör nödvändiga förebyggande åtgärder.

Stöd till investeringar och finansiering

Europas kulturarv stöds av en rad EU-politikområden, EU-program och EU-finansiering, särskilt programmet Kreativa Europa. EU:s politik på andra områden som i allt högre grad tar hänsyn till kulturarvet omfattar allt från forskning, innovation, utbildning, miljö, klimatförändringar och regionalpolitik till digital politik. Följaktligen finns finansiering för kulturarvet tillgänglig inom ramen för Horisont Europa, Erasmus+, Ett Europa för medborgarna och de europeiska struktur- och investeringsfonderna. CulturEU:s finansieringsguide finns som ett interaktivt webbverktyg och som en utskrivbar handbok. Det omfattar möjligheter kopplade till omkring 20 EU-finansieringsprogram som kan stödja projekt med en kulturell och kreativ dimension.

En omfattande översikt finns på sidan om EU:s finansiering av anpassningsåtgärder.

Stöd till genomförandet av anpassningen

Verktyg som kulturarvsvärderingar – till exempel Unescos världsarvslista och ICOMOS – kan användas för att stödja klimatanpassning och göra människor medvetna om den potentiella förlusten av sådana prestigefyllda tillgångar. Det är också viktigt att upprätta och upprätthålla förbindelser mellan kulturarvsförvaltare och forskare inom klimatförändringsvetenskap och kommunikation genom att dela med sig av exempel på god praxis. Utvecklingen av medborgarforskning bör investeras i att göra det möjligt för allmänheten att bidra till en omfattande övervakning och registrering av påverkan på kulturarvsplatser.

MRE för anpassning

Enligt det sjätte ramdirektivet för vatten och rapporten om genomförandet av översvämningsdirektivet verkar uppmärksamheten på miljö och kulturarv ha ökat sedan den första cykeln, eftersom andelen områden med potentiellt betydande översvämningsrisk där miljö och kulturarv inte ansågs vara relevanta minskade med omkring 10 procentenheter. EU-sammanfattningen finns här.