Finansiellt

Finansiellt

Huvudbudskap

• Den finansiella infrastrukturens exponering för klimatförändringar är låg jämfört med exponeringen och sårbarheten hos de tillgångar som den investerar i. Exponeringen för klimatriskdrivare återspeglar en ojämn sårbarhet i EU:s regioner och sektorer, men också en koncentration till specifika finanssektorportföljer, banker och finansinstitut.
• Hållbara investeringar i anpassning harmoniseras i en EU-taxonomi som måste omfatta fler ekonomiska verksamheter över tid och som är globalt tillämplig. Genom investeringar som är märkta som hållbara kan finanssektorn främja och stödja anpassningsåtgärder för att minska fysiska klimatrisker. Restrisker kan överföras via försäkringsmekanismer.

Effekter och sårbarheter

Rapportering om anpassning och mätning av framsteg av privata företag och offentliga organ av alla storlekar kommer att kräva olika uppgifter och indikatorer samt mer detaljerade uppgifter än vad som nu finns tillgängliga i de flesta nationella, regionala och lokala anpassningsstrategier och anpassningsplaner.

Att bortse från klimatförändringarnas konsekvenser kan medföra betydande risker för den finansiella sektorn. Mellan 1980 och 2021 uppgick extrema väder- och klimatförhållanden till uppskattningsvis 560 miljarder euro (2021 års värden). Ett relativt litet antal händelser står för en stor del av de ekonomiska förlusterna: 5 % av de väder- och klimatrelaterade händelserna med de största förlusterna står för 57 % av förlusterna och 1 % av händelserna orsakar 26 % av förlusterna (Europeiska miljöbyråns egna beräkningar baserade på den ursprungliga datauppsättningen). De genomsnittliga årliga förlusterna (i fasta priser, 2021 euro) uppgick till omkring 9,7 miljarder euro 1981–1990, 11,2 miljarder euro 1991–2000, 13,5 miljarder euro 2001–2010 och 15,3 miljarder euro 2011–2020. Med 56,5 miljarder euro har 2021 det högsta årliga värdet för hela tidsserien.

Förmågan att minska den andel av de potentiella ekonomiska förlusterna till följd av klimatförändringarna som drabbar oförsäkrade tillgångar och verksamheter – klimatskyddsklyftan – kommer att avgöra en stor del av samhällenas motståndskraft.

Politisk ram

Som svar på de ökande materiella effekterna av klimatförändringarna har Europeiska kommissionen å ena sidan börjat integrera klimatresiliens i finanspolitiska ramar och å andra sidan har bank- och försäkringssektorn börjat vidta åtgärder på egen hand för att hantera effekterna.

När det gäller klimatförändringarnas inverkan på den europeiska ekonomin och det europeiska finansiella systemet hänvisar EU:s strategi för klimatanpassning till EU:s strategi för hållbar finansiering för mer information, eftersom hållbar finansiering har en viktig roll att spela när det gäller att uppnå de politiska målen i den europeiska gröna given samt EU:s internationella åtaganden om klimat- och hållbarhetsmål.

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter för att specificera hur behöriga myndigheter och marknadsaktörer ska uppfylla de skyldigheter som fastställs i direktivet. I juli 2023 antog kommissionen en första delegerad akt med upplysningskrav om klimatförändringar.

Försäkringssektorn

Andelen icke-försäkrade ekonomiska förluster som orsakas av alla registrerade väder- och klimatrelaterade faror verkar öka på grund av långsamma anpassningsåtgärder och mer frekventa extrema väderhändelser i avsaknad av högre genomslag för klimatförsäkringar. Klimatrisker kommer sannolikt att stressa lokala ekonomier och orsaka marknadsmisslyckanden som påverkar både konsumenter och försäkringsbolag. Mer frekventa katastrofer, i kombination med behovet av att uppfylla föränderliga lagstadgade krav, kan hota företagets affärsmodeller – och göra det oöverkomligt för kunderna eller omöjligt för försäkringsgivarna att försäkra vissa risker. Såsom anges i IPCC:s rapport AR6 WG II Climate Change 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet är en viktig anpassningslösning som förbättrar tillgången till kredit och försäkring för att skydda mot variationer i resurstillgång och överflöd.

För att ta itu med dessa frågor är Europeiska kommissionen

• Stärka dialogen mellan försäkringsgivare, beslutsfattare och andra berörda parter genom dialogen om klimatresiliens. Huvudsyftet med dialogen är att minska denna klimatskyddsklyfta. Det leds av GD Klimatpolitik och GD Finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen.
• identifiera och främja bästa praxis för finansieringsinstrument för riskhantering, i nära samarbete med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa),
• undersöka en bredare användning av finansieringsinstrument och innovativa lösningar för att hantera klimatrelaterade risker.

Solvens II är ett direktiv i EU-rätten som kodifierar och harmoniserar EU:s försäkringsförordning. Detta gäller i första hand det kapital som EU:s försäkringsbolag måste inneha för att minska risken för insolvens. Hittills tar direktivet dock inte full hänsyn till de risker som följer av klimatförändringarna, och det finns flera röster som efterlyser en bättre infångning av denna aspekt i undergruppen för naturkatastrofrisker.

Bank- och investeringssektorn

Bankerna utsätts för allt större rättsliga och kommersiella påtryckningar för att skydda sig mot klimatförändringarnas effekter och anpassa sig till den globala hållbarhetsagendan. På grund av bristen på reglerings- och tillsynsramar har ett antal centralbanker och tillsynsmyndigheter runt om i världen blivit medvetna om sin roll och potentiella mandat när det gäller att hantera klimatförändringar och miljörisker som sektorn står inför. Till exempel lanserade en grupp centralbanker, däribland Europeiska centralbanken, nätverket för miljöanpassning av det finansiella systemet 2017. Syftet är att bidra till analys och hantering av klimat- och miljörelaterade risker inom finanssektorn och att mobilisera mainstream-finansiering för att stödja övergången till en hållbar ekonomi.

Dessutom har flera privata banker börjat utveckla nya produkter som gröna obligationer eller gröna bolån. Gröna obligationer är skuldinstrument som skiljer sig från konventionella räntebärande värdepapper endast genom att emittenten förbinder sig att använda intäkterna för att finansiera projekt som är avsedda att ha positiva miljö- eller klimateffekter. Den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering offentliggjorde 2020 sin användbarhetsguide för EU:s standard för gröna obligationer.

Under en grön inteckning, erbjuder en bank eller hypotekslån en husköpare förmånliga villkor om de kan visa att den egendom som de lånar uppfyller vissa miljöstandarder.

Genom förordningen om upplysningar om hållbara investeringar och hållbarhetsrisker införs upplysningsskyldigheter om hur institutionella investerare och kapitalförvaltare integrerar miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer (ESG-faktorer) i sina riskhanteringsprocesser. Delegerade akter kommer att ytterligare specificera kraven på integrering av ESG-faktorer i investeringsbeslut, vilket är en del av institutionella investerares och kapitalförvaltares skyldigheter gentemot investerare och stödmottagare.

Förbättra kunskapsbasen

Många verksamheter med anknytning till hållbar finansiering, klimatfinansiering och anpassningsfinansiering handlar om den internationella dimensionen. Den här sidan fokuserar på vad som är relevant för EES-länderna på nationell nivå. Mer information om internationella aspekter och utvecklingsaspekter finns på UNFCCC:s sidor och dess dataportal.

IPCC fokuserar också främst på internationella finansiella flöden (och på koldioxidsnåla snarare än anpassningsaspekter), men i kapitlet om övergripande investerings- och finansfrågor i IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5), arbetsgrupp III, beskrivs också några inhemska frågor. Bidrag från arbetsgruppen för effekter, anpassning och sårbarhet (arbetsgrupp II) till den sjätte utvärderingsrapporten planeras till 2022.

Det globala centrumet för anpassning driver ett klimatfinansieringsprogram för att integrera klimatanpassning och klimatresiliens i allt beslutsfattande, öka finansieringen av klimatanpassning och klimatresiliens och utveckla innovativa finansieringsinstrument.

Europeiska miljöbyrån offentliggjorde 2007 den tekniska rapporten Climate change: kostnaden för uteblivna åtgärder och kostnaden för anpassning och driver för närvarande ett nytt projekt på detta område där arbetet kommer att bli tillgängligt 2022.

Nya forskningsprojekt om anpassningens finanser och ekonomi är till exempel H2020_Insurance-projektet som vidareutvecklats inom ramen för OASIS förlustmodellering och OASIS Hub, eller NAIAD-projektet som fokuserar på naturens försäkringsvärde. Andra projekt som handlar om anpassningsekonomi och anpassningsfinansiering är t.ex. COACCH, ClimateCost Econadapt och NATURANCE. De undersöker den tekniska, finansiella och operativa genomförbarheten och prestandan hos lösningar som bygger på en kombination av katastrofriskfinansiering och investeringar i naturbaserade lösningar.

Stöd till investeringar och finansiering

EU:s fleråriga budgetram för 2021–2027 uppgår till 1,21 biljoner euro med ytterligare 807 miljarder euro från nästa generation av EU:s återhämtningsinstrument. 30 % av denna budget är öronmärkt för verksamhet som bidrar till klimatmålen. Med den nya fleråriga budgetramen har kommissionen ökat resurserna för finansiering av klimatförändringar och anpassning, bland annat genom innovativa mekanismer såsom Europeiska fonden för hållbar utveckling plus, genom att mobilisera resurser i bilaterala kanaler och genom EU:s medlemsstater.

Mer information om finansieringsåtaganden finns här och en översikt över EU:s finansieringsmekanismer för 2021–2027 finns här.

Utöver finansieringsmekanismerna inom EU ökade EU och dess medlemsstater sitt totala klimatfinansieringsstöd till tredjeländer med 7,4 % under 2019, vilket uppgick till 21,9 miljarder euro, varav 52 % gick till att hjälpa EU:s partner att anpassa sig till klimatförändringarna. Att tillhandahålla en stor andel av klimatfinansieringen inom ramen för EU:s internationella samarbete, och särskilt för anpassning, kommer att finnas kvar i framtiden.

Stöd till genomförandet av anpassningen

Eiopa vidareutvecklar verksamheten för att genomföra hållbar finansiering, t.ex. med en resultattavla för försäkringsskyddsgapet, metodarbete för att inkludera klimatförändringar i naturkatastrofförsäkringar (Solvenskapitalkrav) eller i skadeförsäkringar och prissättning.