Bergsområden

Moutain-områden

Huvudbudskap

• I slutet av seklet räknar man med att de europeiska bergen kommer att ha förändrats fysiskt. Stora glaciärer kommer att ha upplevt betydande massförlust, men förändringar kommer också att påverka lägre, mid-hills och floodplain miljöer.

• Anpassning inom sektorer som vattenförvaltning, jordbruk, skogsbruk och turism är avgörande för att anpassa bergsområdena.

• EU har flera finansieringsprogram som kan stödja projekt i bergsregioner, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Dessa medel kan användas för att stödja en rad olika initiativ, bland annat infrastrukturprojekt, skapande av arbetstillfällen och miljöskydd.

Effekter och sårbarheter

Klimatförändringarna påverkar redan de europeiska bergsregionerna. I slutet av seklet räknar man med att de europeiska bergen kommer att ha förändrats fysiskt. Stora glaciärer kommer att ha upplevt betydande massförlust, men förändringar påverkar också de lägre, mellersta och svämplansmiljöerna, vilket påverkar vattentillgången, jordbruksproduktionen, turismen och hälso- och sjukvårdssektorerna. Bergssystem har en komplex topografi som förändras avsevärt över korta avstånd, vilket resulterar i diversifierad klimatpåverkan vid olika höjder. Till exempel, med ökande lufttemperatur och högre nederbörd, kommer säsongssnölinjer att hittas på högre höjder och snösäsongerna blir kortare. Trädlinjerna kommer att röra sig uppåt och skogsmönstren kommer att förändras i lägre höjder. I länder med höga bergskedjor som Alperna kommer klimatförändringarna att påverka vattenbalansen, vilket kommer att få återverkningar på vattenkraft, dränering av städer, navigering och en ökad intensitet av vattenrelaterade naturliga faror.

Politisk ram

EU har flera strategier och initiativ som syftar till att stödja hållbar utveckling i bergsområden. Denna politik erkänner de unika miljömässiga, ekonomiska och sociala utmaningar som bergssamhällen står inför och syftar till att främja deras motståndskraft och långsiktiga livskraft.

EU:s strategi för klimatanpassning, som antogs 2021, syftar till att göra anpassningen smartare (genom att flytta fram gränserna för kunskapen om anpassning), snabbare (påskynda införandet av anpassningslösningar) och mer systemisk (integrerade lösningar och planer). Att stimulera lokal anpassning, naturbaserade lösningar, hållbar användning och motståndskraft hos sötvattenresurser är särskilt relevant för bergsregionerna.

Anpassning inom sektorer som vattenförvaltning, jordbruk, skogsbruk och turism är avgörande för att anpassa bergsområdena.

Översynen avförordningen om anpassning av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) syftar till ökad avskiljning av koldioxid inom jord- och skogsbruket, med betydande konsekvenser för förändrad markanvändning. Åtgärderna för att uppnå detta, såsom bevarande av gräsmarker, kolinlagrande jordbruk och återställande av torvmarker, kommer också att bidra till att förhindra markerosion och minska översvämningsrisken.

I linje med EU:s gröna giv läggs större vikt vid miljöfrågor och klimatåtgärder i den nya gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 och strategin för biologisk mångfald för 20230.

Särskild politik för EU:s bergsregioner

Ett viktigt politikområde är den europeiska strategin för Alpregionen (EUSALP), som är en makroregional strategi som sammanför regionala och nationella aktörer från sju alpländer. Strategin syftar till att främja hållbar utveckling i regionen genom samordnade åtgärder på områden som innovation, rörlighet och biologisk mångfald.

Alpkonventionen, som antogs 1991, är ett internationellt avtal mellan Alpländerna och EU om hållbar utveckling och skydd av Alperna. Alpkonventionens slutmål är att utveckla Alpernas gemensamma arv och bevara det för kommande generationer genom transnationellt samarbete mellan nationella, regionala och lokala myndigheter.

Karpatkonventionen är ett multilateralt avtal mellan sju länder som syftar till att främja hållbar utveckling och miljöskydd i den karpatiska regionen. Konventionen är inriktad på flera nyckelområden, bland annat bevarande av biologisk mångfald och landskapsmångfald, hållbar markanvändning och hållbart skogsbruk, anpassning till klimatförändringar, hållbar turism och hållbara transporter. Det stöder också samarbete och informationsutbyte mellan länderna i regionen och innehåller bestämmelser om allmänhetens deltagande och berörda parters deltagande i beslutsfattandet. Karpatkonventionen stöds av Europeiska unionen, som tillhandahåller finansiering och tekniskt bistånd för dess genomförande.

Konventionen om skydd av Pyrenéerna är ett internationellt avtal som syftar till att skydda natur- och kulturarvet i Pyrenéernas bergskedja och främja hållbar utveckling i regionen. Det fastställer en ram för samarbete mellan signatärländerna på områden som bevarande av biologisk mångfald, hållbar markanvändning och hållbar turism. Pyrenéernakonventionen stöds av olika EU-finansieringsprogram och EU-initiativ som ger ekonomiskt stöd till projekt som främjar hållbar utveckling i Pyrenéerna.

Miljö- och säkerhetsinitiativet och Dinariska alpkonventionen: Dessa två separata initiativ är internationella avtal som undertecknats av internationella organisationer och flera länder i Balkan och Dinariska alperna som syftar till att främja hållbar utveckling och miljöskydd i dessa områden.

Förbättra kunskapsbasen

Forskningsprojektet MOVING (Mountain Valorisation through INterconnectedness and Green growth) syftar till att bygga upp kapacitet och – genom en deltagandeprocess nedifrån och upp som involverar aktörer i värdekedjan, berörda parter och beslutsfattare – gemensamt utveckla relevanta politiska ramar i hela Europa för inrättandet av nya eller uppgraderade/uppskalade värdekedjor som bidrar till bergsområdenas motståndskraft och hållbarhet mot klimatförändringar.

PHUSICOS, som betyder "Enligt naturen" på grekiska, visar hur naturbaserade lösningar (NBS) ger robusta, hållbara och kostnadseffektiva åtgärder för att minska risken för extrema väderhändelser i landsbygdsbergslandskap. Projektet kommer att täppa till den kunskapslucka som är specifikt relaterad till NBS för hydrometeorologiska faror (översvämning, erosion, jordskred och torka) genom att genomföra NBS på flera europeiska fallstudieplatser.

MountResilience kommer att stödja europeiska regioner och samhällen i bergsområden för att öka deras kapacitet att anpassa sig till klimatförändringarna och ställa om till ett klimattåligt samhälle. Projektet kommer att konceptualisera, testa och skala upp flernivå-, flerdimensionella och återanvändbara klimatanpassnings- och naturbaserade lösningar som tar itu med politiska och samhälleliga behov, samt medborgarbeteenden, för att ta itu med specifika klimateffekter i bergsregioner.

Stöd till investeringar och finansiering

EU har flera finansieringsprogram som kan stödja projekt i bergsregioner, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Dessa medel kan användas för att stödja en rad olika initiativ, bland annat infrastrukturprojekt, skapande av arbetstillfällen och miljöskydd.

EU:s sammanhållningspolitik syftar till att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och fokusera på de regioner som släpar efter. Där anges att ”särskild uppmärksamhet ska ägnas åt (...) bergsregioner”. Sammanhållningspolitiken spelar därför en nyckelroll när det gäller att ta itu med bergsområdenas särskilda utmaningar, inbegripet anpassningen till klimatförändringarna, eftersom den kan förbättra anpassningen inom ramen för de operativa programmen.

I Interreg VI B fastställs 14 transnationella samarbetsprogram för 2021–2027 för storskaliga territorier i och utanför Europa med en budget på 1,5 miljarder euro. Dessutom finns det särskilda EU-strategier för fyra makronationella regioner: Östersjöområdet, Donauområdet , Alpområdet, Adriatiska havet och Joniska havet. Bergsregioner omfattas också av dessa program, som drar nytta av att främja strategiska samarbetsåtgärder på storskaliga territorier.

Som en del av ett kommissionsmandat som inleddes 2014 har kommissionen och Europeiska standardiseringskommittén och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (CEN-Cenelec) strävat efter att ta itu med anpassningen av europeiska standarder och standardisering till klimatförändringarna, med särskild tonvikt på nyckelsektorers motståndskraft.