Vattenförvaltning

Huvudbudskap

• Klimatförändringarna påverkar vattenförvaltningen på flera sätt, från förändringar i nederbörd och därmed säsongsmässiga och årliga mönster i översvämningar och torka, vattentillgång eller utspädningskapacitet och påverkar vår hälsa, den ekonomiska verksamheten och (färska) vattenberoende ekosystem.
• EU har en välutvecklad vattenförvaltningspolitik som omfattar både vattenkvalitet och kvantitetsförvaltning. Genomförandet av dem, som är nära kopplat till ekosystembaserad anpassning och naturbaserade lösningar, stöds av instrument som verktyget för åtgärder för naturlig vattenhållning.
• Regelbunden utvärdering av framstegen i vattenförvaltningen görs på EU-nivå, på grundval av nationellt rapporterad information. Dessa utvärderingar omfattar även aspekter som rör klimatförändringar (anpassning), men slutsatsen är att det krävs ytterligare insatser på detta område.

Konsekvenser, sårbarheter och risker

Charles Garnett, Picture2050 /EEA

Vattenförvaltning syftar till att säkerställa tillräcklig vattenkvalitet för hushåll, ekonomiska sektorer, inklusive jordbruk, transport och energi, och ekosystem. Floder, sjöar och grundvatten, flodmynningar, men även översvämningsområden eller infiltrationsområden är avgörande faktorer för ekosystem, dricksvattenförsörjning och hantering av avloppsvatten och många ekonomiska sektorer och system, inklusive jordbruk, transport och energi.

Klimatförändringarna påverkar vattenförvaltningen på flera sätt, bland annat förändringar i säsongsbunden och årlig vattentillgång, ökad avdunstning och ökad efterfrågan. Låga vattenflöden kan påverka vår hälsa, vår ekonomiska verksamhet och ekosystem som är beroende av (färskt) vatten.

Ohållbar vattenförvaltning är en annan faktor som påverkar ekosystemen. Ohållbar bevattning leder till exempel till utarmning av grundvattnet, förändringar i våtmarker och kustnära livsmiljöer, försaltning av mark och intrång i havsvatten (europeiskklimatriskbedömning).

Mer information om förvaltning av kustvatten finns på sidan Kustområden.

Politisk ram

I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 betonas vikten av att säkerställa att sötvatten finns tillgängligt på ett hållbart sätt, att vattenanvändningen minskas kraftigt och att vattenkvaliteten bevaras, och det betonas att extrema väderhändelser som leder till torka och översvämningar och därmed till omfattande ekonomiska skador riskerar att bli allt vanligare och allvarligare. Det är därför särskilt viktigt att beakta klimatförändringarnas effekter i EU:s vattenrelaterade politik.

Ramdirektivet för vatten, som antogs 2000, är den första hörnstenen i EU:s vattenpolitik och syftar till en långsiktigt hållbar vattenförvaltning som bygger på en hög skyddsnivå för vattenmiljön genom att uppnå en god ekologisk status i alla vattenförekomster. Själva direktivet hänvisar inte uttryckligen till anpassningen till klimatförändringarna. År 2009 enades dock EU:s medlemsstater om att klimatrelaterade hot och anpassningsplanering måste införlivas i de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som utarbetas inom ramen för ramdirektivet om vatten.

EU:s översvämningsdirektiv, som antogs 2007, syftar till att bedöma och hantera översvämningar på ett enhetligt sätt i hela EU och integrerar beaktandet av klimatförändringarnas effekter direkt i genomförandet.  Medlemsstaterna måste bedöma översvämningsrisken inom sitt territorium och utarbeta planer för hantering av översvämningsrisker som tar hänsyn till klimatförändringarnas effekter.

Frågor som rör vattenbrist och torka togs först upp i Europeiska kommissionens meddelande om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen (2007) i syfte att övergå till en vatteneffektiv och vattenbesparande ekonomi. År 2012 offentliggjordes meddelandet Strategi för att skydda Europas vattenresurser, som uppmuntrar medlemsstaterna att bättre integrera riskhantering för torka och klimatförändringsaspekter i sina framtida förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och när de utarbetar sektorsövergripande riskhanteringsplaner och riskhanteringsplaner för flera faror. Den senaste åtgärden för att minska vattenbristen är den nya förordningen om minimikrav för återanvändning av vatten som antogs 2020 och som fastställer nya regler för att stimulera och underlätta återanvändning av vatten med fokus på bevattning inom jordbruket. I enlighet med den nya anpassningsstrategin planerar kommissionen dessutom att bidra till att minska vattenanvändningen genom att höja kraven på vattenbesparing för produkter, uppmuntra vatteneffektivitet och vattenbesparingar och genom att främja en bredare användning av planer för hantering av torka samt hållbar markförvaltning och markanvändning. För att trygga dricksvattenförsörjningen omfattar det reviderade dricksvattendirektivet nu beaktandet av klimatförändringarnas effekter i riskbedömningen av försörjningssystemen. År 2023 offentliggjordes en ny förordning om återanvändning av vatten för att förbättra den alternativa vattenförsörjningen genom återanvändning av vatten från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse.

Till stöd för genomförandet av anpassning i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt i ramdirektivet om vatten finns det ett vägledningsdokument om en gemensam genomförandestrategi för förvaltning av avrinningsdistrikt i ett föränderligt klimatför att se till att klimatrelaterade hot och anpassningsplanering införlivas i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt. Planerna måste åtminstone visa i) hur klimatprognoserna har legat till grund för bedömningen av påverkan och effekter, ii) hur övervakningsprogrammen är konfigurerade för att upptäcka klimatförändringarnas effekter och iii) hur utvalda åtgärder är robusta i förhållande till prognostiserade klimatförhållanden.

Förbättra kunskapsbasen

Den europeiska klimatriskbedömningen 2024 innehåller en omfattande bedömning av de stora klimatrisker som Europa står inför i dag och i framtiden. I rapporten identifieras 36 stora klimatrisker som hotar vår energi- och livsmedelstrygghet, ekosystem, infrastruktur, vattenresurser, finansiella system och människors hälsa, även med tanke på risken för vattenförvaltningssektorn.

Att stärka kunskapsbasen om klimatförändringarnas effekter på den globala hydrologiska cykeln är avgörande för en hållbar vattenförvaltning. IPCC:s sjätte arbetsgrupps rapport Climate Change 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet uppdaterar denna ram och belyser de olika konsekvenserna av klimatförändringar orsakade av människan inom vattensektorn. De tillkommande risker, effekter och sårbarheter inom vattensektorn som är förknippade med en global uppvärmning på 1,5 °C och 2 °C illustreras i stället i en annan IPCC-specifik rapport (GlobalWarming of 1.5 °C – Climate-ADAPT (europa.eu).

För att anpassa vattenresurserna till klimatförändringarna samarbetar kommissionen och medlemsstaterna för att förbättra kunskapsbasen. Många av informationskällorna finns samlade i vatteninformationssystemet för Europa (WISE).

Europeiska miljöbyrån har kombinerat relevant information om klimatförändringarnas effekter i Europa i flera rapporter. I rapporten om klimatförändringar, effekter och sårbarhet 2016 granskas  tidigare och förväntade effekter av klimatförändringar på ekosystem och samhälle, inbegripet effekter på vattensektorn. Översvämningsrisker och miljösårbarhetsrapporten 2016 fokuserar på översvämningsplanens roll för översvämningsskydd, vattenförvaltning och naturskydd. På samma sätt visar 2020 års rapport om europeiska flodslätter att naturliga flodslätter stöder uppnåendet av flera av EU:s politiska mål. Rapporten Nature-based solutions (NbS) in Europe, som offentliggjordes 2021, innehåller ett kapitel om vattenförvaltning.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) har publicerat en rapport om klimatförändringarnas effekter och anpassning i Europa 2020, som innehåller flera kapitel om vattenresurser. I rapporten dras slutsatsen att södra Europa står inför en minskning av vattentillgången och följaktligen en ökning av vattenbristen. Torka kommer att inträffa oftare, vara längre och bli intensivare i södra och västra delarna av Europa, och översvämningarna i floder och kustområden kommer sannolikt att öka till följd av klimatförändringarna. Denna översiktsrapport kompletteras av en rad mer specifika rapporter med mer detaljerad information om de olika effekterna på vattenresurserna:

• Klimatförändringarna och Europas vattenresurser
• Effekterna av den globala uppvärmningen och torkan i EU
• Den globala uppvärmningen och de mänskliga effekterna av extrem värme och kyla i EU
• Anpassning till den ökande risken för översvämningar i kustområden i EU till följd av klimatförändringarna
• Anpassning till den ökande risken för flodöversvämningar i EU till följd av klimatförändringarna

JRC offentliggjorde också en begreppsram för bedömning och hantering av risker för torka 2018 och har nyligen analyserat effekterna av vattenbesparingsåtgärder på Europas vattenresurser och dragit slutsatsen att det krävs en högre ambitionsnivå för vatteneffektivitetsåtgärder för att minska klimatförändringarnas inverkan på vattenresurserna. Dessutom har GFC utvecklat det europeiska systemet för översvämningsmedvetenhet (EFAS), som ger en sannolikhetsbaserad information om översvämningsvarningar mer än 48 timmar i förväg. Denna portal används av räddningsledare i hela Europa.

Med hjälp av EU-finansierade program som Horisont 2020, Life (miljö- och klimatåtgärder) och Interreg håller många medlemsstater på att förbättra kunskapsbasen om vattenrelaterade anpassningsstrategier, anpassningsstrategier och anpassningsåtgärder genom olika projekt. Den förväntade ökningen av den hydrologiska extremiteten till följd av klimatförändringarnas effekter är särskilt viktig i detta sammanhang. I IMPREX-projektetutvecklade projektpartner till exempel innovativa metoder och för att bidra till att förbättra förmågan att förutse och reagera på framtida hydrologiska extrema händelser. OPERANDUM-projektet arbetar med att minska hydrometeorologiska risker i europeiska territorier genom gemensamt utformade, gemensamt utvecklade, utplacerade, testade och demonstrerade innovativa gröna och blå/grå/hybrid NbS. RECONECT-projektet syftar till att snabbt förbättra den europeiska referensramen för NbS för hydrometeorologisk riskreducering genom att demonstrera, hänvisa till, utöka och exploatera storskalig NbS i landsbygds- och naturområden.

Vissa projekt är särskilt inriktade på att förbättra hanteringen av översvämningar eller vattenbrist. SCOREwater-projektet syftar till att införa digitala tjänster för att förbättra hanteringen av avloppsvatten, dagvatten och översvämningar för att öka städernas motståndskraft mot klimatförändringar. Life UrbanStorm-projektet underlättar utvecklingen och genomförandet av integrerade strategier för anpassning till klimatförändringarna och handlingsplaner för att öka de estniska kommunernas klimatresiliens, särskilt deras förmåga att hantera plötsliga översvämningar. Projektet SPONGE 2020 tog fram en verktygslåda, ett vägledningspaket och en gränsöverskridande handlingsplan för att stödja berörda parters engagemang och deltagandeåtgärder i anpassningen till klimatförändringarna för att bättre hantera översvämningar i städer. Problemet med vattenbrist hanteras till exempel genom projektet W2W – Water to Water som främjar ett innovativt avsaltningssystem för att ta itu med vattenbristen i Medelhavsområdet eller projektet DRYvER som syftar till att utveckla strategier för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter vid torkning av flodnät och integrera hydrologiska, ekologiska (inklusive NBS), socioekonomiska och politiska perspektiv.

Mer information om tidigare och pågående projekt finns på WISE-portalen och Cordis-databasen.

Stöd till investeringar och finansiering

I december 2020 offentliggjordes den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027. Det ger ett antal finansieringsmöjligheter inom vattensektorn. Forsknings- och innovationsprojekt kan finansieras genom Horisont Europa-programmet. EU:s uppdrag för klimatanpassning stöderregioner, städer och lokala myndigheter i deras insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter och tillhandahåller finansiering som en del av Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. Regioner och lokala myndigheter i länder som är associerade med Horisont Europa eller i länder som förhandlar om associering till Horisont Europa kan delta i uppdragsåtgärderna. Företag kan också vara berättigade att delta, till exempel som innovatörer som tillhandahåller innovativa lösningar eller klimattjänster. Finansieringsmöjligheter finns på finansierings- och anbudsportalen, särskilt inom ramen för Horisont Europas arbetsprogram 2023–2024.

Ytterligare finansiering finns tillgänglig genom Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som bland annat är inriktat på att uppnå övergången till en hållbar klimatneutral och motståndskraftig ekonomi och på att skydda, återställa och förbättra vattenkvaliteten. Programmet omfattar ett delprogram om begränsning av och anpassning till klimatförändringar och finansierar innovativ teknik, utveckling av bästa praxis och verksamhet som stöder genomförandet av miljö- och klimatplaner som utarbetats på regional, multiregional eller nationell nivå. Finansiering finns också tillgänglig genom Europeiska regionala utvecklingsfonden som stöder samarbetsverksamhet mellan regioner i olika medlemsstater (se Interreg-programmen). En annan viktig finansieringskälla för vattensektorn är Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som är en del av den gemensamma jordbrukspolitiken och uppmuntrar en hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder och stöder projekt som är inriktade på åtgärder som syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem med anknytning till jordbruk och skogsbruk med en positiv inverkan på biologisk mångfald, mark, vatten och luft.

Stödja genomförandet

Inom ramen för vattenstrategin inleddes uppbyggnaden av vattenbalanser på EU-nivå som har banat väg för en mer exakt kvantifiering av belastningen på vattenresurserna och av sektoriella/geografiska variationer. I detta sammanhang finns det en särskild vägledning om tillämpningen av vattenbalanser. Dessutom är den europeiska plattformen för åtgärder för bevarande av naturligt vatten en plattform som stöder genomförandet av den europeiska miljöpolitiken för grön infrastruktur som ett sätt att bidra till integrerade mål för bevarande och återställande av natur och biologisk mångfald samt landskapsarkitektur.

Dessutom främjas användningen av NbS och grön infrastruktur starkt på EU-nivå. I EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 anges att naturbaserade lösningar är särskilt väl lämpade för att öka klimatresiliensen mot vattenpåverkan och främjar användningen av dem vid genomförandet av ramdirektivet för vatten och ramdirektivet för vatten.

MRE för anpassning

Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt och förvaltningsplaner för hantering av översvämningsrisker som utarbetats på grundval av ramdirektivet om vatten och ramdirektivet om avfall måste ses över av EU:s medlemsstater enligt en sexårig cyklisk strategi. Efter varje uppdatering ska Europeiska kommissionen offentliggöra en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur genomförandet av dessa direktiv fortskrider. Dessa rapporter innehåller information om hur klimatförändringarnas effekter har beaktats i medlemsstaternas utarbetande av planerna. Den senaste rapporten antogs 2021 och är sjätte ramdirektivet för vatten och genomföranderapporten om översvämningsdirektivet. När det gäller genomförandet av ramdirektivet för vatten konstaterar Europeiska kommissionen att redovisningen av klimatförändringarnas effekter fortfarande är en viktig utmaning i de kommande cyklerna av genomförandet av ramdirektivet för vatten. Även om de flesta medlemsstater har tagit hänsyn till klimatförändringarna vid utarbetandet av de senaste förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt är klimatsäkringsmetodernas effektivitet oklar, och i allmänhet underutnyttjas grön infrastruktur och åtgärder för vattenhållning.  Under den första genomförandecykeln för rambeslutet har en stor andel av medlemsstaterna beaktat åtminstone vissa aspekter av klimatförändringarna, men inte tagit itu med deras effekter på djupet. FD kräver ökad uppmärksamhet på klimatförändringarnas effekter från den andra cykeln och framåt. I rapporten rekommenderas till exempel en starkare samordning med nationella anpassningsstrategier.