3. Identifiera anpassningsalternativ

En detaljerad handlingsplan som anger hur, när och av vem särskilda anpassningsåtgärder bör genomföras är avgörande för att uppnå anpassning på fältet. För att utveckla denna handlingsplan är det viktigt att identifiera potentiella anpassningsalternativ (i detta steg) och begränsa dem (se steg 4).

Detta steg hjälper nationella och subnationella myndigheter att identifiera potentiella anpassningsalternativ och samla in relevant information för dessa alternativ i en portfölj, vilket kommer att underlätta ytterligare prioritering av alternativen.

Anpassningsalternativen syftar till att ta itu med de tidigare identifierade problem som också härrör från sårbarhets- och riskbedömningar av klimatförändringar (se steg 2) för att få negativa eller negativa effekter av klimatförändringar på en acceptabel nivå och kan minska riskerna. Dessutom kan anpassningsalternativ göra det möjligt att dra nytta av alla positiva möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Anpassningsalternativen kan sträcka sig från åtgärder som bygger upp anpassningsförmåga (t.ex. skapande av kunskap och informationsutbyte, skapande av stödjande institutionella ramar) eller inrättar förvaltningssystem och stödjande mekanismer (t.ex. bättre fysisk planering, försäkringsmekanismer) till anpassningsåtgärder som genomförs på plats, t.ex. fysiska eller ekosystembaserade åtgärder. Detta steg underlättar en undersökning av potentiella anpassningsalternativ och bidrar till att identifiera relevanta åtgärder.

För att kategorisera de olika typerna av anpassningsalternativ har Europeiska miljöbyrån tagit fram en uppsättning viktiga typer av åtgärder. Förutom att ge en översikt över alla typer av åtgärder, eftersom de är mer omfattande än enbart fysiska och tekniska insatser, är en av de viktigaste förväntade fördelarna med nyckelåtgärder för anpassning att förbättra kvaliteten på rapporteringen, både när det gäller användar-/rapportörserfarenheten och själva rapporteringen av utdata. En mer harmoniserad rapportering och tydligare resultat förväntas i sin tur stödja förbättringen av anpassningsplaneringen och övervakningen på EU-nivå, och följaktligen på medlemsstatsnivå.

Tabell 1: KTM:er, sub-KTM:er och specifikationer

Anpassningsalternativen kan inriktas på följande:

• acceptera effekterna och bära de förluster som uppstår till följd av risker (t.ex. hantera reträtt från havsnivåhöjning),
• kompensera förluster genom att dela eller sprida riskerna eller förlusterna (t.ex. genom försäkringar),
• undvika eller minska exponeringen för klimatrisker (t.ex. bygga nya översvämningsskydd eller byta plats eller verksamhet),
• utnyttja nya möjligheter (t.ex. delta i en ny verksamhet eller ändra metoder för att dra nytta av förändrade klimatförhållanden).

Anpassningsalternativen måste omfatta ett brett spektrum av frågor, inbegripet tekniska, informativa, organisatoriska, beteendemässiga, ekosystembaserade och socioekonomiska frågor på olika förvaltningsnivåer, såväl sektoriella som sektorsövergripande. Det finns gränser för anpassning och anpassningsförmåga för vissa mänskliga och naturliga system vid en global uppvärmning på 1,5 °C, med tillhörande förluster. När de huvudsakliga problemen har identifierats ska möjliga anpassningsalternativ samlas in. När det gäller Climate-ADAPT kan användarna hitta en bred uppsättning anpassningsalternativ som är sökbara efter inverkan och efter (ekonomisk) sektor.

Detta avsnitt underlättar en undersökning av potentiella anpassningsalternativ och hjälper till att identifiera relevanta åtgärder och deras potentiella sidovinster.

I IPPC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C dras dessutom slutsatsen att det finns ett brett spektrum av anpassningsalternativ för att minska klimatriskerna.

Att bygga upp anpassningsförmåga innebär att utveckla människors och systems förmåga att reagera effektivt på klimatförändringar. Detta inbegriper insamling och utbyte av information från följande områden:

• få tillgång till forskningsresultat eller delta i forskningsprojekt,
• övervakningsdata och relevanta informationskällor, och
• öka medvetenheten genom utbildning, utbyte av erfarenheter och utbildningsinitiativ, och
• skapa en stödjande institutionell ram, t.ex. genom att

• Förändrade standarder.
• ändring av lagstiftning,
• om inrättande av finansieringsmekanismer
• ge vägledning om god praxis, och
• utveckla lämpliga strategier, planer och strategier.

Vid sammanställningen av åtgärderna bör följande beaktas:

• välja anpassningsalternativ som svar på de identifierade sårbarheterna,
• Inkludera även icke-konventionella och innovativa lösningar (att göra affärer som vanligt hindrar ofta anpassningen).
• skapa en bra blandning av olika typer av alternativ (t.ex. tekniska och icke-tekniska),
• sätta långsiktiga mål framför kortsiktiga politiska intressen.

Undersök anpassningsalternativen här.