3. Identifiera anpassningsalternativ

En detaljerad handlingsplan som anger hur, när och av vem särskilda anpassningsåtgärder bör genomföras är avgörande för att uppnå anpassning på fältet. För att utarbeta denna handlingsplan är det viktigt att identifiera potentiella anpassningsalternativ (i detta steg) och begränsa dem (se steg 4).

Detta steg hjälper nationella och subnationella myndigheter att identifiera potentiella anpassningsalternativ och samla in relevant information för dessa alternativ i en portfölj som kommer att underlätta ytterligare prioritering av alternativen.

Anpassningsalternativen syftar till att ta itu med de tidigare identifierade problem som också härrör från sårbarhets- och riskbedömningar avseende klimatförändringar (se steg 2)för att få negativa eller negativa effekter av klimatförändringar på en acceptabel nivå och kan minska riskerna. Dessutom kan anpassningsalternativen göra det möjligt att dra nytta av alla positiva möjligheter som uppstår till följd av klimatförändringarna. Anpassningsalternativen kan sträcka sig från åtgärder som bygger upp anpassningsförmåga (t.ex. kunskapsskapande och informationsutbyte, skapande av stödjande institutionella ramar) eller inrättande av förvaltningssystem och stödjande mekanismer (t.ex. bättre markförvaltningsplanering, försäkringsmekanismer) till anpassningsåtgärder som genomförs på plats, t.ex. fysiska eller ekosystembaserade åtgärder. Detta steg underlättar en undersökning av potentiella anpassningsalternativ och bidrar till att identifiera relevanta åtgärder.

För att kategorisera de olika typerna av anpassningsalternativ har Europeiska miljöbyrån tagit fram en uppsättning nyckelåtgärdstyper. Förutom att ge en översikt över alla typer av åtgärder, eftersom de är bredare än enbart fysiska och tekniska interventioner, är en av de viktigaste förväntade fördelarna med nyckelåtgärder för anpassning att förbättra kvaliteten på rapporteringen, både när det gäller användarens/rapportörens erfarenhet och rapporteringens utdata i sig. Mer harmoniserad rapportering och tydligare resultat förväntas i sin tur stödja förbättrad planering och övervakning av anpassning på EU-nivå, och följaktligen på medlemsstatsnivå.

Tabell 1: KTM:er, sub-KTM:er och specifikationer

Anpassningsalternativen kan syfta till att

• acceptera effekterna och bära de förluster som uppstår till följd av risker (t.ex. hantera reträtt från stigande havsnivåer),
• kompensera förluster genom att dela eller sprida riskerna eller förlusterna (t.ex. genom försäkring),
• Undvika eller minska exponeringen för klimatrisker (t.ex. bygga nya översvämningsskydd eller ändra plats eller aktivitet och beteende).
• Utnyttjande av nya möjligheter (t.ex. att delta i en ny verksamhet eller ändra metoder för att dra nytta av förändrade klimatförhållanden).

Anpassningsalternativen måste omfatta ett brett spektrum av frågor, bland annat tekniska, informationsmässiga, organisatoriska, beteendemässiga, ekosystembaserade och socioekonomiska på olika förvaltningsnivåer, både sektoriella och sektorsövergripande. Det finns gränser för anpassnings- och anpassningsförmågan för vissa mänskliga och naturliga system vid en global uppvärmning på 1,5 °C, med tillhörande förluster. När de viktigaste problemen har identifierats ska möjliga anpassningsalternativ samlas in. På Climate-ADAPT kan användarna hitta en bred uppsättning anpassningsalternativ, sökbara efter påverkan, efter (ekonomisk) sektor och efter typ av åtgärd (KTM).

Detta avsnitt underlättar en undersökning av potentiella anpassningsalternativ och bidrar till att identifiera relevanta åtgärder och deras potentiella sidovinster.

I IPPC:s särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5 °C dras dessutom slutsatsen att det finns ett brett spektrum av anpassningsalternativ för att minska klimatriskerna.

Att bygga anpassningsförmåga innebär att utveckla människors och systems förmåga att reagera effektivt på klimatförändringar. Detta inbegriper insamling och utbyte av information från följande områden:

• tillgång till forskningsresultat eller deltagande i forskningsprojekt,
• Övervakningsdata och relevanta informationskällor.
• öka medvetenheten genom utbildning, utbyte av erfarenheter och utbildningsinitiativ, och
• skapa en stödjande institutionell ram, t.ex. genom att
• Ändrade standarder.
• ändring av lagstiftning,
• om inrättande av finansieringsmekanismer
• ge vägledning om god praxis, och
• utveckla lämpliga strategier, planer och strategier.

Vid sammanställningen av åtgärderna bör följande beaktas:

• välja anpassningsalternativ som svar på de identifierade sårbarheterna,
• Inkludera även icke-konventionella och innovativa lösningar (att göra affärer som vanligt hämmar ofta anpassningen).
• skapa en bra blandning av olika typer av alternativ (t.ex. organisatoriska, tekniska och icke-tekniska),
• Sätta långsiktiga mål över kortsiktiga politiska intressen.

Läs mer om anpassningsalternativen här.